Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gesällbok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Getingbin-Getskötsel
fästa under hvarandra med vertikala pelare
och med så stora mellanrum, att getingarna
obehindradt kunna besöka hvarje cell. -
De fullvuxna geting-larverna spinna ett hvitt,
hvälfdt silkeslock öfver sina celler (se fig. 3)
och tapetsera därjämte cellväggarna med samma
ämne. Inom denna spånad sker förpuppningen,
och de fullbildade getingarna framträda efter
bortåt två veckors puppstadium. - Då getingarnas
samhällen i de tempererade klimaten alltid
upplösas mot hösten, kan man ej hos dem, såsom
hos honungsbien, vänta att få se näringsförråd
hopsamlas. Det oaktadt har en af våra svenska
arter, Polistes biglumis, gjort sig känd för
att insamla honung i en del celler. Dock tycks
denna sparade honung vara afsedd hufvudsakligen
till näring åt de utvecklade getingarna själfva,
ifall en längre tids olämplig väderlek skulle
hindra deras utflykter. I Syd-Amerika finnas
arter, som insamla honung i större skala,
nämligen Nectarinia mellifica och Polybia
sericea. Då dessa tillhöra de arter, som ha
perennerande samhällen, är det möjligt, att
honungsinsamlingen hos dem har samma betydelse
.som hos de sociala bien. - Sedan hos våra
geting-arter framemot hösten hannar och honor
utvecklats, eger parningen rum. De befruktade
honorna återvända ej mera till sitt samhälle,
utan sprida sig för att uppsöka vinterkvarter
i ett ihåligt träd, bland mossa eller i något
annat gömsle. De mindre larver, som mot slutet
af sommaren uppenbarligen ej kunna nå fram till
förpuppning, användas af arbetarna till föda åt
de nära fullvuxna. Enligt hvad det uppgifves,
skulle också arbetarna senare på hösten, kort
före samhällets upplösning genom arbetarnas
och hannarnas död, sticka ihjäl och kasta ut
de larver, som ännu ej spunnit kokong. - Af
parasiter i de sociala getingarnas bon kunna
nämnas skalbaggarna Vellcius (se Kortvingar) och Rhipiphorus (se Ehipiphoridæ).
G. A-z.
Getingbin, Nomada, zool. Se Nomadinæ.
Getinge, socken i Hallands län, Halmstads
härad. 4,110 har. 1,361 inv. (1907). G. bildar
med Refvinge ett regalt pastorat i Göteborgs
stift, Halmstads kontrakt.
Getinge bro leder öfver Keflinge å i Skåne
nära Gårdstånga kyrka. Vid G. byggdes våren
1677 af fältmarskalken F. v. Fersen en skans,
och i sept. s. å. iståndsattes densamma af
generalmajor G. Sperling, men fick efter krigets
slut förfalla.
L. W:son M.
Getklöfver, bot. Se Galega.
Getmjölk. Se Getskötsel.
Getost. Se Ost.
Getpors, bot. Se Ledum.
Getrams, bot. Se Convallaria.
Getrygg, i vissa provinser förekommande
benämning på rullstens- eller sandåsar,
som ha brant lutande sidor och smal rygg.
E. E.
Getsemane, en landtgård med tillhörande trädgård
vid foten af Oljeberget, på andra (vänstra)
sidan om bäcken Kidron. Platsen är bekant från
Jesu lidandes historia. (Se fig. sp. 1088.)
Getskär, ett skär strax s. ö. om Karlskrona,
där enligt ett förslag af 1715 ett batteri
byggdes för beskjutning af stora inloppet och
ankarplatsen. 1789 var detta batteri iståndsatt
och bestyckadt med 8 st. 18-lb:iga kanoner. 1808
byggdes å östra sidan ett batteri för 6 och å
södra ett för 11 kanoner, båda med stenbröstvärn,
två mörsarplaner och en bombfri krutkällare. Verken å G. äro nu slopade, men
ännu ganska väl bibehållna. Skäret disponeras
af flottan och användes för signalöfningar
o. d.
L. W:son M.
 |
| Getsemane (i nutiden), sedt från Oljeberget. |
|
| Fig. 1. Saanenget. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
