- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1091-1092

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Getto ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1091

Getto-Getz

1092

alperna, där ett ringa antal, skyddadt af stränga
jaktstadgar, uppehåller lifvet. Den vistas i
sällskap från 5 till 15 individer på större
höjder än gemsen, tillbringar dagen i den eviga
snöns närhet och nedstiger först vid nattens
inbrott för att vid trädvegetationens öfre gräns
söka sin föda, bestående af hvarjehanda örter,
unga skott, blad och knoppar. I färdighet att
röra sig äfven på de brantaste klippväggar
torde den ej öfverträffas af något annat
hofdjur. Stenbocken frambringar fruktsam af
komma med tamgeten. Nara besläktade, men vanligen
betraktade som skilda arter äro de stenbockar,
som bebo andra bergländer (Kaukasus, Pyrenéerna);
somliga af dessa uppnå större dimensioner än
alpernas stenbock. - Skrufgeten (C. Fal-coneri)
kännetecknas genom korkskruflikt vridna horn
(se fig. 2), som kunna hos bocken uppnå en
meters längd; hakskägget sträcker sig som man
till nacke och bröst. Skrufgeten torde vara den
största inom släktet; man har mätt individer,
som hade en skulderhöjd af 115 cm. Den förekommer
å Himalaya och i Afganistan. - Mera afvikande
är halfgeten (C. jemlaica). Man har för denna
och två närbesläktade arter upprättat släktet
He-mitragus, som genom saknad af hakskägg
och klöfkörtlar samt genom korta, tjocka och
mycket hoptryckta horn skiljer sig från öfriga
getarter. De ifrågavarande arternas spridning
sträcker sig från södra Indien till Arabien. -
Förutom bez o ar bock e n (se d. o.) anses
skruf-geten och halfgeten ha lämnat bidrag
till uppkomsten af vår t a m g e t s raser
(jfr G e t s k ö t-sel). Redan mycket tidigt
blef geten domesticerad. I Schweiz’ äldsta
pålbyggnader har man anträffat ymnigare rester
af densamma än af tamfåret, medan under den
yngre pålbyggnadsperioden getafveln varit
mindre idkad än fårafveln. öfver hufvud är
geten det för det primitiva kulturstadiet
kännetecknande husdjuret. I forntidens Grekland
liksom ännu i de minst kultiverade delarna af
Afrika är den det förhärskande husdjuret. Den
vanligaste, i Europas bergstrakter förekommande
getrasen öfverensstämmer till färgteckningen
med bezoargeten: rödbrun eller rödgrå med
svart ryggstrimma; bröst, hals och skuldror
likaledes mörkfärgade. - I det tropiska Afrika
lefva flera slags små getter, som anses vara en
degenererad form af bezoarbocken och benämnts
dvärgget (C. ægagrus africana 1. reversa)^. -
Den berömdaste af bezoarbockens tama ättlingar
är utan tvifvel angorageten (se d. o.). - I
Syrien och flerstädes i västra Asien finnes m
a m-bergeten (C. ægagrus mambricus), som var
känd redan af Aristoteles och skiljaktig från
alla andra getter genom sina ofantligt långa
hängöron. - Från skrufgeten anses kaschmirgeten
(C. Falconeri domestica) härstamma. Den är
ej sär-

Fig. 2. Hufvud af skrufgeten.

deles stor, silfverhvit eller blekt gulaktig
(stundom brun eller svart); raggen, lång,
rak och len, döljer den dunartade bottenullen;
bockens horn äro mycket långa, skrufformiga,
från roten isärböjda, snedt uppåt och bakåt
riktade. Namnet på denna högt skattade ras är
i så måtto mindre lyckligt valdt, som ullen
blott bearbetas i Kaschmir, medan själfva
afveln bedrifves i Tibet och Buchara. Ullen
användes, till förfärdigande af de dyrbara
kaschmirschalarna,. af hvilka de bästa enligt
österlänningarnas fordringar böra vara så
mjuka, att en sådan skall kunna dragas genom
en fingerring. Kaschmirgeten har blifvit införd
till Frankrike, där schalar tillverkas-till värde
af flera mill. frcs årligen. - Från halfgeten,
möjligen med tillsats af andra raser, anses-en
egendomlig, på Sunda-öarna och på Malabar-kusten
förekommande getras (C. jemlaica arietina}’
härstamma. Se vidare Getskötsel. L-e.

Getto [ge’ttå]. Se G h et t o.

Gettysburg [ge’tisbõg], stad i nordamerikanska*
staten Pennsylvania, vid östra foten af Blue
ridge. 3,495 inv. (1900). Lutherskt college
och teologiskt seminarium. Staden är ryktbar
i Förenta staternashistoria genom det blodiga
tredagarsslaget därstädes, l-3 juli 1863,
då unionstrupperna under Meade-besegrade de
konfedererades general Lee. Slagfältet är nu en
nationalpark med öfver 400 minnesvårdar, och
på nationalkyrkogården, där 3,580 af Unionens
soldater begrafts, står ett monument med staty
af Friheten.

Getöler (lat. gætüli), forntida nomadfolk
i nordvästra Afrika, bodde i de nejder, som
motsvara nuv. södra delen af Marokko och västra
Sahara. R- Tdh.

Getväppling, bot. Se A n t h y 11 i s.

Getz [gets], Bernhard, norsk jurist, f. 21
mars 1850 på Strinden vid Trondhjem, d. i
Kristiania l nov. 1901, blef 1868 student, 1873
juris kandidat och 1876 professor i juridik
vid Kristiania universitet. Vid Köpenhamns
universitets jubelfest 1879 kreerades han till
hedersdoktor. Som universitetelärare utöfvade han
mycket stort inflytande på den yngre generationen
af jurister, hvarjämte han utvecklade stor
produktivitet som juridisk författare. Han
utgaf Om den saakaldte delagtiglted i
forbrydelser (1875), Om vindikationsr ettens
be-grænsning efter norsk ret (s. å.), Om
en re/orm i varetægtsarrestvæsenet (1878),
Om omstödelse af svigagtige retshandlinger
efter norsk ret (s. å.), Om paaanke til
höiere ret i civile og kriminelle säger (1884)
m. fl. afhandlingar. G. var led. af kommittén
ang. förslag till lag om höjd stämpel-afgift
(1876-77) och af kommittén ang. statens
räkenskaps- och uppbördsväsen (1878-79). Under
striden om juryväsendet på 1880-talet utarbetade
han i förening med 0. A. Bachke (och delvis
J. Bergh) ett "Forelöbigt udkast til lov om
rettergangs-maaden i straffesager samt til lov
om sikkerheds-fængsel" (1885), i hvilket yrkades
på införande af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:34:23 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free