- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1097-1098

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Getto ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gevinst (ty. gewinst, vinst), Kronans gevinst,
kam., en i äldre allmänna räkenskaper
förekommande benämning på den årliga
inkomstsumma, som utgjorde skillnaden mellan
räntepersedlarnas värde efter det gamla fixa
"kronovärdiet" och den årligen efter gängse
pris satta markegången: Denna skillnad växte
till beloppet, i den mån penningvärdet sjönk.
Kbg.

Gevär (ty. gewehr, vapen), urspr. benämningen
på fotfolkets långa, med flintlås och
bajonett försedda handeldvapen, sedermera
på fotfolkets eldvapen i allmänhet och
(mestadels i kommandoord) äfven på huggare
och sablar ("sidogevär"). Jfr Handeldvapen.
W. G. B.*

Gevärsfaktori (se Faktori) 1. Gevärsfabrik.
Körsmeder och harneskmakare funnos redan under
Erik XIV :s tid på landsbygden i Västmanland
och Hälsingland och i staden Arboga. Under
början af 1600-talet drefs fabrikationen äfven
i Uppland, Närke, Småland, Västergötland samt
i Jönköpings stad. Sedan under åren 1620–40
åtgärder Tidtagits för att förmå rörsmederna
att inflytta till städerna, funnos vid midten af
1600-talet faktorier i Örebro, Arboga, Västerås,
Uppsala, Norrtälje, Söderhamn, Norrköping och
Jönköping. Den svenska Tapentillverkningen
hade sin blomstringstid under senare hälften af
1600-talet, men drabbades hårdt af industriens
allmänna förfall under Karl XII :s krig. För
att tillgodose statens stora vapenbehof höllos
likväl faktorier fortfarande i gång i Örebro,
Norrtälje, Söderhamn, Norrköping, Jönköping
(med Huskvarna), Ronneby (endast en kort tid)
och Hedemora. Sedan riksdagen 1756 beslutit
att öfverlåta gevärstillverkningen åt enskilda,
öfvergingo 1757 de då återstående faktorierna
i Örebro, Norrtälje, Söderhamn, Norrköping och
Huskvarna i privat ego, hvarvid en del särskilda
förmåner medgåfvos de nye innehafvarna. Sedan
faktorirörelsen upphört 1795 i Örebro (dess
tillverkningsrätt flyttades till Huskvarna),
i slutet af 1700-talet i Norrköping och 1813
i Söderhamn, anlade staten för att trygga
sitt behof af inhemsk tillverkning 1814
Karl Gustafs stads gevärsfaktori. Norrtäljes
faktori nedlades 1842. Numera finnas endast det
staten tillhöriga nyssnämnda Karl Gustafs stads
gevärsfaktori, i Eskilstuna, hvilket förestås
af en artilleriofficer såsom styresman och där
tillverkning för statens räkning försiggår, samt
Huskvarna gevärsfabrik, där gevärstillverkningen
numera utgör endast en del af produktionen.

Gevärsförråd, upplag af de handeldvapen och
blanka vapen, hvilka icke äro utlämnade
till trupperna. I Sverige utgöra de en
del af artilleriförråden. (Se Förråd).
C. O. N.

Gevärsgalleri. Se Galleri 9.

Gevärshandtverkare kallas de vid infanteri-
och kavalleriregementena samt ingenjörkårerna
befintliga handtverkare, som skola verkställa
lagningar af gevär och andra vapen. De ha
sergeants värdighet och af-löning. För att
rekrytera gevärshandtverkarna och för att
biträda dem utbildas vid en sju månaders
kurs vid artilleriets verkstäder ett antal
gevärs-handtverkarsoldater, hvilka ytterligare
kunna utbildas vid en tre månaders kurs vid Karl
Gustafs stads gevärsfaktori till gevärshand
t-verkarkorpraler. Nämnda manskap, som kan
befordras till vicekorpraler och korpraler
i sagda befattning, bär som utmärkelsetecken
en liten ögla af rödt kläde på vänstra
öfverärmen. C. O. N.

Gevärspost, militär postkarl, som har sitt
postställe vid själfva vakten, vid gevären.

Gevärsöfningar, krigsv., kallas vanligen de
gymnastiska öfningar med geväret, hvilka afse
att bibringa förmåga att med ledighet flytta
det från en ställning till en annan, att
gifva kroppen smidighet och att underlätta
gevärets uppförande för skottlossning.
C. O. N.

Gex [jeks], arrondissemangshufvudstad i franska
dep. Ain, vid foten af Colombier de Gex och
Gol de la Faucille med vacker utsikt öfver
Genëvesjön. 1,535 inv. (1901; som kommun 2,822
inv.). G. var fordom hufvudstad i landskapet Pays
de Gex (lat. Gesiensis pagus), som omväxlande
tillhörde Geneve och Savojen och 1601 kom till
Frankrike. 1815 lades sex kantoner däraf till
Geneve. (J. F- N.)

Geyer [ga’j-], bergsstad i sachsiska
kretsen Zwic-kau, i Erzgebirge. 6,250
inv. (1900). Mångsidig industri; det förr
gifvande bergsbruket på silfver, tenn och vismut
har upphört, men något järnmalm brytes ännu.
(J. F. N.)

Geyger [ga’jger], Ernst Moritz, tysk konstnär,
f. 1861 i Eixdorf, utbildade sig till målare vid
akademien i Berlin, men öfvergick 1886, påverkad
af kopparstickaren Hans Meyer, till gravering
på koppar. I knappt mindre grad än M. Klinger
och K. Stauffer-Bern räknas G. till den nyare
tyska själf-ständiga koppargravyrkonstens främste
representanter. Han behärskar med mästerskap sin
konsts mångfaldigt växlande tekniska metoder och
är särskildt den förnämste utöfvaren i Tyskland
af den s. k. "grafstickelraderingen". G :s verk
äro af en utpräglad originalitet. Ett slags
modern Aisopos, uttrycker han sina satiriska
och humoristiska tankar genom representanter ur
djurens värld och röjer därvid ett fint sinne
för djurens karakteristiska egenskaper. Biand
hans arbeten märkas Lejonpar i bur, Elefanterna,
Marabut (satir på en själf belåten pedant),
Apor i bur, Darwinistisk disputation (1888) samt
en reproduktion efter Botticellis "Våren". Som
skulptör har G. utfört monumentala bilder af
såväl människor som djur och liffulla, energiskt
studerade grupper af djur i strid. Bland
hans skulpturer märkas Strid mellan lejon och
flodhäst, Apfontän (i Breslau), Apa (i Dresden,
Albertinum). kolossalstatyn Naken bågskytt
(1900, i parken vid Sanssouci), Tjur (i marmor
1901, Berlin, Tiergarten). Han har äfven utfört
medaljer, plaketter och smycken. Jfr W. Bode,
"Berliner malerradierer" (1891). J. K-e. G-g N.

Geymüller [ga’j-], Heinrich von, friherre,
konstförfattare, f. 1839 i Wien, var
till en början ingenjör och studerade
arkitektur i Berlin, Italien och Paris. Han
är bosatt i Baden-Baden sedan 1894. G. har
utöfvat en omfattande verksamhet som
arkitekturhistoriker. Bland hans arbeten märkas
Die baukunst der renaissance in Frankreich
(2 bd, 1898 -1901) och Die architektur
der renaissance in Toscana, ett verk, som
han öfvertog 1901 efter Steg-manns död.
G-g N.

Geysir [ge’j-], "den jäsande", isl. (af geysa,
jäsa, hafva sig våldsamt), geol., urspr,
benämning på en i Islands sydvästra del,
vid foten af Laugan fjäll, n. v. från Heklas
vulkanberg belägen intermittent varm springkälla,
d. v. s. en källa af delvis kokande vatten,
hvilken efter längre eller kortare mellantider

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free