- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1105-1106

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Géza ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1105

Ghasna-Gherardesca

1106

poesi finnas blott enstaka exempel,
såsom hos Topelius, vanligen med några
afvikelser från det stränga schemat. Jfr
H. Tschersig, "Das gasel in der deutschen
dichmng und das gasel bei Plåten" (1907).
E-n B.

Ghasna. Se Ghasni.

Ghasnavider [gaṡ-], Gasnavider, muhammedansk
dynasti, som fått sitt namn efter staden
Ghasna i Afganistan. Såsom dynastiens stiftare
uppgifves Alp Tegin, hvilken omkr. 960
eröfrade Ghasna och där gjorde sig oberoende af
samaniderna. Efter hans sons död valde folket
976 hans mag Sebektekin till furste. Denne
lyckades väl utvidga sitt välde öfver de närmast
liggande länderna, men hans son Mahmud den store
(998–1030) blef den egentlige grundläggaren af
ättens ryktbarhet. Han drog själf på eröfringståg
till Indien, öfverskred både Indus och Ganges
samt framträngde till närheten af Delhi,
underkufvande det ena riket efter det andra
och samlande ett omätligt byte. Vid Mahmuds
död sträckte sig hans välde i v. till Georgien
och Bagdad, i n. till Buchara, i ö. och s. till
Delhi och Indusmynningarna. Under hans regering
lefde den ryktbare skalden Firdausi. Efter
Mahmuds död förföll riket genom yttre fienders
eröfringar och inre strider. 1186 utslocknade
dynastien med Ghosru Malek, hvilken
till furstarna af Ghor (se Ghorider)
s. å. måst uppgifva Lahore och därvid dödades.

Ghasni [gaṡ-], Ghasna, eng. Ghuznee, Gazna,
stad i nordöstra Afganistan, 135 km. s. ö. om
Kabul, i en högdal af Golkuh-kedjan, 2,350
m. ö. h. vid den till sjön Ab-Istada flytande
Ghasni. Omkr. 10,000 inv. G. var fordom starkt
befäst, men fästningsverken förstördes af
engelsmännen 1842. 4 km. n. ö. därifrån ligga
ruinerna af det gamla G., den praktfulla
hufvudstaden i det ghasnavidiska riket, med
den ghasnavidiske härskaren Mahmud den stores
graf, hvars portar (ursprungligen tillhöriga
afgudatemplet i Samnath) af den engelske
guvernören Ellenborough 1842 fördes till
arsenalen i Agra. G. omtalas redan i det iranska
folkets äldsta historia, och ghasnavidernas
dynasti utgick härifrån. Nu är G. en viktig etapp
på vägen från Kabul till Kandahar. Engelsmännen
eröfrade G. 1839, 1842 och 1880. I dess närhet
stod 1868 det afgörande slaget i ett fyraårigt
inbördeskrig; dess utgång tillförsäkrade Schir
Ali tronen. (J. F. N.)

Ghat (Rhat), oas i norra Sahara, i
sydvästra Fessan, mellan Tassiliplatån
i v. och Akakusbergen i ö., under 24° 57’
n. br. och 10° 12’ ö. lgd, 730 m. ö. h. Oasens
befolkning, omkr. 8,000 pers., består delvis af
tuareger, delvis af inflyttade från Ghadames,
Tuat och andra oaser i Nord-Afrika och är
för sin utkomst företrädesvis hänvisad
till handel. Senusija-sekten har stort
inflytande. Oasen togs 1874 i besittning af
Turkiet, som där håller en garnison. Efter
denna tid har den förr lifliga handeln med Tunis
förbjudits. (J. F. N.)

Ghats (sanskr., pass, trappsteg), namn på
de båda kantberg, som omsluta Deccanplatån och
hvilka i s. förenas genom Nilgiribergen. Den
västra kedjan, Western ghats, som går utefter
Arabiska hafvets kust, från Taptis dal i n., och
som äfven kallas Sayadhribergen, är i medeltal
l,200 m. och når i toppen Kudare-mukha 1,894 m.
(vid Mangalore) samt ö. om Mahé 2,030 m. Till
Bombay gå de på något afstånd från kusten,
sydligare alldeles tätt utefter den och
bestå af flera parallella kedjor, som till
trakten af Goa utgöras af basalt, sydligare af
gnejs. Passöfvergångarna äro från v. branta och
besvärliga samt ligga 500–800 m. ö. h.
Eastern ghats gå omkr. 100 km. från kusten och
sönderfalla i flera olika delar: Koromandelghats,
Nallamala-, Elgonda- och Palanathabergen;
den högsta toppen är Dewodi Munda (1,645 m.),
men medelhöjden är endast 450 m. Östra Ghats äro
knappast annat än Deccanplatåns östra sluttning.
J. F. N.

Ghawâsi (plur. af ghâsie) kallas de offentliga
danserskorna i Egypten.

Ghaza. Se Gasa.

Ghazali l. el-Ghazāli (al-Ghazāli), den
riktiga formen i stället för Al Gassali
(se d. o.).

Ghazi l. Gazi. Se Razi.

Ghazipur [gāṡipō’ə]. 1. Distrikt i brittiska
Indien, United provinces, divisionen Benares,
på ömse sidor om mellersta Ganges. 3,786
kvkm. 913,818 inv. (1901). – 2. Hufvudstad
i nämnda distrikt, på norra stranden af
Ganges. 39,429 inv. (1901). Ruiner af ett
hinduiskt palats samt en marmorstaty af
generalguvernör Cornwallis, som dog där
1805. G. är hufvudstationen för regeringens
opiumdepartement, där allt opium från United
provinces samlas och tillverkas under monopol.
(J. F. N.)

Gheel 1. Geel [gol], kommun i belgiska
prov. Antwerpen, på en mager del af
Campine 1. Kempen-land vid järnvägen
Antwerpen-Hamond. 13,549 inv. (1902). Ylle- och
tobaksindustri. G. är sedan-århundraden tillbaka
bekant som asyl för sinnessjuka. Sjuklingarna
fördelas efter sitt stånd och sjukdomens
beskaffenhet på de olika gårdarna och familjerna,
såväl i staden som i närmast omgifvande
landsbygd, lefva som medlemmar i familjen och
deltaga i dess arbete. Inkomsten däraf tillfaller
familjen, hvilken därjämte af staten erhåller
en vissersättning för den sjuke. Antalet dårar
i G. och kringliggande kommuner var 13,076 år
1900. (J. F. N.)<

Ghega, Karl von, österrikisk ingenjör,
f. 1802, d. 1860, utförde 1824-40 en mängd
väg-och vattenbyggnadsarbeten i norra Italien,
bl. a. Y,id Pos nedre lopp. G :s namn är
förknippadt med tillkomsten af de första
österrikiska statsjärnvägarna, för hvilkas
byggnadsdirektion han var chef från 1850 till
sin död.

Gherarde’sca. 1. Italienskt grefskap nära
Pisa. - 2. En sedan slutet af 900-talet i Pisa
känd adelsfamilj, som egde grefskapen G.,
Denoratico-och Montescudaio (i Maremmerna
mellan Pisa och Piombino) samt besittningar
kring Cagliari på Sardinien. Från början var
släkten ghibellinskt sinnad, och två af dess
medlemmar, Gherardo-och G al v an o, följde
Konradin på hans tåg till Neapel och måste
med honom bestiga schavotten (1268). Senare
vacklade Gherardesca-familjen mellan de båda
partierna. Dess berömdaste medlem är Ugolino
della G. (d. 1289), hvilken sökte grundlägga
ett rike på Sardinien, men af Pisas senat
fängslades. Sedan han lyckats fly, blef han
med Florens’ och Luccas stöd åter insatt i sina
ämbeten. Under Pisas krig med Genua var han en
af sir» fädernestads amiraler och ansågs bära
skulden till,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free