- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1131-1132

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giesenkirchen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1131

Giesenkirchen-Gift

1132

Giesenkirchen [gisen-], stor industriby
i preussiska reg.-omr. Düsseldorf. 5,197
inv. (1900).

Giessbach [gis-]. 1. Berömdt vattenfall i
schwei-siska kantonen Bern. Från nordöstra
sluttningen af Faulhorn störtar sig bäcken i sju
fall från en höjd af 270 m. ned i Brienzsjön. -
2. Luftkurort samt vattenkuranstalt i skyddadt
läge vid fallet. 720 m. ö. h. Lungsotspatienter
mottagas ej. Besökt af nervlidande och
magsjuka. 1. J. F. N. 2. Ln.

Giessen [gis-], hufvudstad i prov. Oberhessen,
storhertigdömet Hessen-Darmstadt, vid vänstra
stranden af Lahn. 28,769 inv. (1905). Universitet
(stiftadt 1607), med 1,192 studenter (1907),
tillika landtbruksläroverk och forstinstitut,
med ett värdefullt bibliotek (omkr. 220,000
bd), botanisk trädgård och vetenskapliga
samlingar. Tobaksfabrikation (3,000 arbetare) och
metallindustri. G., som är en gammal ort, erhöll
stadsrätt i midten på 1200-talet och köptes till
Hessen 1265. Det var befäst från 1530-talet
till 1805; på de gamla fästningsverkens
plats äro nu anlagda vackra promenader.
(J. F. N.)

Giesshübl-Puchstein [gis-], badort i Böhmen,
340 m. ö. h., 11 km. n. ö. om Karlsbad, i
Eger-dalen, har kolsyrerika natronkällor samt en
vatten-och vaisslekuranstalt. Omkr. 650 fasta
kurgäster om året. Det under namnet "Mattonis
Giesshübler sauerbrunn" i stor skala (omkr. 10
mill. flaskor årligen) i handeln utkommande
vattnet nyttjas som bordsdryck, men äfven
som medel mot sjukdomar i andedräktsorganen.
Ln.

Giffard [gi’fed], Har d inge Stanley, earl
af Halsbury, engelsk jurist och politiker,
f. 3 sept. 1825 i London, studerade i Oxford
och inträdde 1850 i advokatståndet. Han fick
snart mycket stor praktik i kriminalmål och
uppträdde bl. a. som advokat i den ryktbara
Tichborne-processen. G. blef 1875 generaladvokat
(solicüor general) i Disraelis ministär och
adlades samtidigt, men lyckades först 1877
bli vald tiU medlem af underhuset, som han
sedan tillhörde till 1885, då han blef peer
(baron Halsbury) och som lordkansler inträdde
i Salisburys kortlifvade första ministär (juni
1885-febr. 1886). Han innehade samma ämbete
i de tre följande konservativa ministärerna
(under Salisbury 1886-92 och 1895-1902 samt
under Balfour 1902-05) samt deltager ännu (1908)
trots sin höga ålder med oförminskad liflighet
på den konservativa sidan i öfverhusets
debatter. 1898 upphöjdes han till earl af
Halsbury. V. S-g.

Giffen [gi’fin], sir E o bert, engelsk
nationalekonom och statistiker, f. 1837,
gjorde sig först bemärkt som tidningsman
genom sakrika och mycket uppmärksammade
finanspolitiska artiklar i "The Globe", hvars
redaktionssekreterare han var 1862- 66, och
i veckotidningen "The Economist", där han
var Bagehots medredaktör 1868-76. G. blef
sistnämnda år chef för handelsministeriets
statistiska afdelning och var 1882-97
med titeln generalkontrollör chef för dess
afdelningar för kommersiella, statistiska och
arbetsärenden. 1882-84 var han president
i Statistical society; 1895 fick han
knight-värdighet. - Förutom talrika uppsatser
i tidningar och tidskrifter om finansiella
frågor - delvis samlade i Essays in finance
(2 bd, 1879-84) - har G. författat en mängd
betydelsefulla officiella betänkan-den, ej minst
i myntfrågor, samt utgifvit åtskilliga

monografier, t. ex. The growth of capital (1890),
The case against bimetallism (1892) och Economic
inquiries and studies (1904).

Gifford [gi’fed], William, engelsk
skriftställare, f. 1756, d. 1826, blef efter
en barndom uppfylld af umbäranden och energiska
själfstudier 1779 student i Oxford, debuterade
1794 som författare med den litterära satiren
The Baviad och utgaf 1797-98 med understöd af
Canning den anti-revolutionära tidskriften "The
anti-jacobin". På initiativ af Canning och dennes
vänner bland tories uppsattes 1809 med G. som
redaktör den ryktbara tidskriften "Quarterly
review" (sed. o.), till hvilken G. själf bidrog
med häftiga kritiker mot alla författare af en
nyare riktning (särskildt Keats). Han lämnade
1824 af hälsoskäl redaktörskapet. G. utgaf 1802
en Juvenalisöfversättning (ny uppl. 1817)
och ombesörjde äfven flera på sin tid
goda upplagor af äldre dramaturger,
såsom Ben Jonson, Ford och Massinger.
V. S-g.

Gift, i allmänhet ett icke organiseradt ämne,
som genom sin kemiska beskaffenhet redan i
ringa mängd verkar skadligt eller dödande på
en lefvande organism. Dessa verkningar bero
emellertid mycket på giftets mängd, dess form,
sättet för dess inför-lifvande med organismen
samt dennas motståndskraft. EU ämne, som, i ringa
dos användt, såsom läkemedel verkar välgörande,
kan i större dos framkalla förgiftningssymtom
och i ännu större dos mer eller mindre hastig
död. Man har med anledning däraf för giftiga
ämnen uppställt på experiment och erfarenhet
grundade "doser" (jfr Dos). Dessa doser variera
emellertid betydligt för olika organismer,
hvilket beror på organismernas storlek, men äfven
på deras art. Doserna blifva således olika för
barn och för fullvuxna människor, olika för
större och mindre djur. En bittermandel kan
taga lifvet af en kanariefågel, men kan utan
våda förtäras af ett större djur. Å andra sidan
verkar t. ex. stryknin 60-70 gånger giftigare
på kaniner än på flädermöss, beräknadt på
samma viktsmängd djur, och uppgifves icke
alls verka på snäckdjur. Gifter finnas af
mångfaldiga slag inom både växt-, djur- och
mineralriket (se nedan). Att gifva en fullt
tillfredsställande definition på begreppet
"gift" är icke möjligt. Den här ofvan angifna
utesluter visserligen såväl organiserade,
d. v. s. lefvande gifter (t. ex. bakterier),
som mekaniskt verkande sådana (t. ex. nedsväljda
knappnålar, stött glas o. d.), hvilka vanligt
språkbruk ej betecknar som gift i egentlig
mening, men är å andra sidan osäker genom
upptagandet af det obestämda uttrycket "ringa
mängd". Men utelämnas detta, så vore äfven sådana
ämnen som koksalt och destilleradt vatten att
inordna under begreppet gift! Jfr F ö r-giftning.
F. B.* S. J-n.

Gifter finnas i utomordentligt stort antal
såväl inom den oorganiska som inom växt-
och djurvärlden. Som oorganiska gifter må
bl. a. särskildt framhållas etsande alkali
er (t. ex. kali, natron, ammoniak), syror
(såsom koncentrerad svafvelsyra, salpetersyra
och saltsyra) samt s a 11-bildare 1. halogener
(klor, brom och jod), vidare fosforn och talrika
metallföreningar - såsom af arsenik och antimon,
kvicksilfver (t. ex. sublimat), bly, silfver,
koppar, zink, krom m. fl., de starkt oxiderande
salterna kaliumklorat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free