Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giftostämma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1147
Gigel-Gigg
1148
och guld, någon gång äfven med bilder. Pärmarna
utgöras af 4,5 cm. tjocka, med starka beslag
försedda ekskifvor. De blefvo mycket skadade
vid den stora slottsbranden i Stockholm, 1697,
men restaurerades 1819. På de gamla beslagen
kan man ännu se, att boken en gång varit en
s. k. liber catenatus (se d. o.).
"Bokjätten" innehåller 1. Gamla testamentet, i
Vulgatas öfv., med undantag af Davids psalmer,
som föreligga i Hieronymus’ öfversättning från
hebreiska urtexten. - 2. Flavius Josephus’
,Anti-quitates judaicæ" och "Bellum judaicum". -
3. Isidorus Hispalensis’ "Origines vel opus
etymologi-carum", i 20 böcker. - 4. Joliannicius
Johannes7 "De physica ratione" (tr. 1497). -
5. Nya testamentet, med dess särskilda
delar i något annan ordning än den vanliga
och dessutom innehållande Paulus’ apokryfiska
bref till laodicenserna, hvilket plägar saknas
i äldre kodexar af N. T. "Bokjättens" text
af N. T. skiljer sig i flera hänseenden från
andra kända redaktioner; så t. ex. föreligga
Apostlagärningarna här i sin helhet i en mycket
gammal öfversättning, såvidt man har sig bekant,
den enda fullständiga förhieronymianska. -
6. En Con-
Djäfvulens bild på ett blad i Gigas librorum.
jessio peccatorum ("biktspegel") på fyra sidor,
efter hvilken följa två blad, det ena utgörande
en groft och utan spår af perspektiv tecknad
afbildning af en stad, det andra framställande
den ryktbara be-hornade djäfvulsbild (se
fig.), som förskaffat boken dess namn. -
7. Experimentum de jurto et febribus, i röda
majuskler skrifna besvär j elseiormler till
botande af fallandesot och till upptäckande af
tjufvar. - 8. Cosrnas’ (d. 1125) bömiska krönika
i tre böcker (tr. 1607). - 9. Ett kalendarium,
tillika utgörande ett nekrologium (dödslista),
af stor vikt för Böhmens inre historia (det utgaf
s 1852 af B. Dudik). Efter detta kalendarium,
som slutar med 1224, har man velat bestämma hela
handskriftens ålder och förlagt afskrifvandet
till tiden 1224-39. Möjligt är emellertid, att
hufvuddelen af handskriften är ett par hundra
år äldre än kalendariet
(enligt A. I. Arvidsson är den förra knappast
yngre än 9:e eller lO:e årh.).
Afskrifningsorten har antagits vara klostret
Podla-zitz (i Böhmen). Såsom man nämligen
finner af en inskrift i främre pärmen,
tillhörde den märkvärdiga urkunden från
början detta kloster, hvars munkar, drifna af
penningbehof, pantsatte den hos cister-cienserna
i klostret Sedlitz. Därifrån köptes den 1295,
med de ursprunglige egarnas goda minne, för
benediktinklostret Brevnovs räkning, hvarigenom
boken kom att stanna inom benediktinernas
orden. På kejsar Eudolf II :s begäran fördes den
1594 till Prag, där den ännu 1648, vid Prags
stormning af svenskarna under Königsmarck,
förvarades. Vid sistnämnda tillfälle föll
den, jämte en mängd andra bokliga skatter
(bl. a. Codex argenteus), i svenskarnas händer
och förärades åt drottning Kristina. Sedan
denna tid har boken förvarats i k. biblioteket
i Stockholm och utgör en af dess förnämsta
dyrbarheter.
Till Djäfvulsbibelns historia knyter sig en
legend, att den blifvit skrifven på en enda
natt af en dödsdömd munk, hvilken därvid skall
ha kallat djäfvulen till sin hjälp och till
tack för denna afmålat honom i boken. - "Gigas
librorum" har aldrig i sin helhet, utan endast
delvis blifvit utgifven; senast har norrmannen
J. Belsheim offentliggjort Apostlagärningarna
och Johannes’ Uppenbarelse (1879). R-G.
Gigel, bot. Se Lotus.
Gigerl [gi’-J, ty., ett i Wien uppkommet ord,
motsvarande snobb 1. eng. d an d y (se d. o.).
Gigg (eng. gig). 1. Ett med två höga hjul
försedt enbetsåkdon, som skiljer sig från den
vanliga kärran?
Modern gigg.
därigenom, att hästen icke drager med gaffeln,
utan från en mellan gaffelns bakre ända sittande
svängel, vid hvilken de från bogträet eller
kollern utgående draglinorna äro fästa. -
2. Skps’b., en i förhållande»
Tremastad gigg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
