Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giktkedjor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersöktes närmare af Duperrey 1823 samt af
Hudson och Wilkes 1841. Öarna kallades först
Mulgraveöarna, men senare, efter Krusensterns
förslag, Gilbertöarna, medan Marshalls namn
gafs åt en nordligare grupp. Amerikanerna nämna
dem ofta Kingsmillöarna. – De ställdes 1892
under brittiskt skydd, hvarefter en brittisk
kommissarie residerar på ön Apaiang. Öarna
ha värde för Storbritannien som kolstation
för ångare mellan Canada och Australien samt
mellan Panamanäset, Australien och Öst-Asien.
J. F. N.
Gilbjerghoved [gil-], Själlands nordligaste
punkt, en 33 m. hög, brant och skoglös klint
vid fiskeläget Gilleleje, 22,6 km. n. v. om
Helsingör.
E. Ebg.
Gil Blas [***], en satirisk roman af den
franske skriftställaren Le Sage.
Gilboa, en ort och en bergsträcka i
Palestina. Berget, som begränsar mot ö. den
södra delen af Jisreelsslätten, heter nu Djebel
Fuḳūʿa, och en by på dess sluttning (Djelbōn)
bevarar ännu det gamla namnet. På sluttningen
af berget stod den för konung Saul olyckliga
striden med filistéerna, hvari han och tre hans
söner funno döden (1 Sam. 28:4; 31:1 ff.).
E. S-e.
Gilchrists metod [gi’lkrists] l. den basiska
bessemermetoden, en af engelsmännen Sidney
Gilchrist Thomas och Percy Carlyle Gilchrist
1878 uppfunnen metod att i bessemerprocessen
(se d. o., sp. 132) befria metallen från däri
ingående fosfor.
Gildas [gi’l-], kallad den vise, Englands
förste historieskrifvare, födelseår omstridt,
d. omkr. 570, var antagligen en brittisk präst
eller munk. Om hans lif känner man ingenting
annat, än att han vid 34 års ålder begaf sig
till främmande land (förmodligen Bretagne)
och att han där efter 10 års tvekan och
förberedelser författade det arbete, hvilket
brukar benämnas Gildæ sapientis de excidio
Britanniæ liber querulus. Arbetet innehåller 1)
förord, 2) den egentliga historien, hvilken på
ett oredigt sätt skildrar britternas öden från
romarnas invasion till författarens dagar,
och 3) den s. k. episteln, som handlar om
det kyrkliga och sedliga förfallet i G:s
fädernesland. Hans historia är affattad i en
retorisk stil och innehåller endast få och
osäkra faktiska upplysningar, men har dock
ett visst värde såsom nära nog den enda
källan för brittisk historia under 5:e och
6:e årh. Den är bevarad i två manuskript (nu i
Cambridges universitetsbibliotek), utgafs först
af Polydorus Vergilius 1525 och föreligger nu i
två moderna editioner, af Stevenson 1838 och i
"Monumenta historica britannica", 1848. G. lär
i Bretagne ha grundat ett sedan efter honom
uppkalladt kloster (vid Euys nära Vannes)
och där efter sin död vördats som helgon.
(V. S-g.)
Gildemeister [gi’ldemajster], Johannes Gustav,
tysk orientalist, f. 1812 i Mecklenburg-Schwerin,
d. 1890 i Bonn, blef 1839 docent och
1844 e. o. professor i orientaliska språk
i Bonn, 1845 ord. professor i orientalisk
litteratur och teologi i Marburg, 1848
universitetsbibliotekarie därstädes och
1859 ord. professor i österländska språk
i Bonn. G. var en bland stiftarna af Deutsche
morgenländische gesellschaft i Leipzig
och Halle och Deutscher Palästina-verein
i Leipzig och en ifrig deltagare i sin tids
teologiska strider. Hans föreläsningar och
vetenskapliga författarverksamhet
omfattade både semitiska och indoeuropeiska
språk. Bland hans arbeten märkas Scriptorum
arabum de rebus indicis loci (1838),
en edition af Kalidasas "Meghaduta" och
"Çrñgaratilaka" (1841), Bibliothecæ sanscritæ
specimen (1847), 2:a uppl. af Lassens
"Anthologia sanscritica" (1868) och Acta
S. Pelagiæ syriace et latine (1879} m. fl.
K.V.Z.
Gildemeister [gi’ldemajster], Otto,
f. 1823 i Bremen, d. där 1902, redigerade
sedan 1850 "Weserzeitung" och beklädde
flera kommunala förtroendeplatser i sin
födelsestad, bl. a. var han 1872–75, 1878–81
och 1882-87 dess borgmästare. Litterärt har
han betydelse genom sina skarpsinniga, af
Macaulay påverkade essayer, efter hans död
utgifna i bokform, Essays. Herausgegeben von
freunden (1896-97; 4:e uppl. 1903), samt genom
sina utomordentligt skattade öfversättningar
från Byron (1864; 5:e uppl. 1904), Shakspere,
Ariosto (1882) och Dante (1888; 3:e uppl. 1900).
R-n B.
Gilder [***], Richard Watson, nordamerikansk
författare, f. 1844 i Bordentown, New Jersey,
har tjänat i armén och vid järnvägarna samt
sedermera arbetat som tidningsman. G. har
grundlagt flera periodiska publikationer samt
varit mycket verksam som skapare af litterära och
andra associationer, bl. a. Internat. copyright
league och Society of american artists. Sedan
1881 är han utgifvare och hufvudredaktör af
"The century magazine" (förut "Scribner’s
magazine"). G. har författat åtskilliga band
dikter, The new day (1875), Five books of
song (1894), In Palestine (1898), Poems and
inscriptions (1901) och A christmas wreath
(1903). 1901 utgaf han A. Lincolns bref och tal.
Gilead, område i Palestina, omfattade i
vidsträckt bemärkelse hela det af israeliterna
intagna området ö. om Jordan norr om Moab
(t. ex. Am. 1:3, 13), vanligen dock den
bergstrakt, som sträckte sig från Jarmuk i
n. till Hesbons platå i s. Jabboks långa
och djupa dalgång delar detta bergland i
två hälfter. I G. T. talas om en sydlig
och en nordlig hälft af G., utan att det
dock med bestämdhet angifves, att denna
dalgång utgjort gränsen mellan båda. Det
gamla namnet finnes ännu bevaradt i Djebel
Djileâd s. om Jabbok. Med undantag af det smala
låglandet längs Jordan har det en medelhöjd
af 760 m. öfver Medelhafvet, men synes vida
högre från den djupt liggande Jordandalen. Sin
högsta punkt når G. i Djebel Ôsae (Hoseas berg),
1,096 m. öfver Medelhafvet. I motsats mot andra
trakter i Palestina är detta område på flera
ställen betäckt med vacker löf- och barrskog.
E. S-e.
Giles [***], engelsk namnform för
fr. Gilles. Se Ægidius den helige.
Giles [***], John Allen, engelsk skolman,
författare, f. 1808, d. 1884, tjänstgjorde
någon tid som skolrektor, bl. a. vid The City
of London school, och utgaf mer än 160 band,
hvilka bl. a. innehålla Patres ecclesiæ anglicanæ
(1837-43), History of the ancient britons (1847),
Hebrew records (1850; 2:a uppl. 1853), Codex
apocryphus novi testamenti (1852), Christian
records (1854), Vita quorundam anglo-saxonum
(s. å.), Heathen records to the jewish scriptural
history (1856) och The writings of the early
Christians of the second century
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
