- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1173-1174

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giller ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högern, ha representerat Stockholms stad i
Andra kammaren, valdes han 1887 i egenskap
af tullskyddsvän af Gäfleborgs läns landsting
till led. af Första kammaren, hvilken genast
gaf honom plats i konstitutionsutskottet
1888–91. Efter Wennerberg inträdde han 6
nov. 1891 i Boströms första ministär som statsråd
och chef för Ecklesiastikdepartementet, och
på denna plats tog han, själf en de klassiska
studierna hängifven man, ställning mot de
reformsträfvanden på skolans område, som ville
gifva mera utrymme åt de reala ämnena. Men då
hans konservatism på det politiska området ej
var lika stark, undandrog den yttersta högern
honom sitt stöd, så att han 1896, då hans mandat
till Första kammaren utgick, ej omvaldes. 22
juni 1898 efter uppnådd pensionsålder lämnade
G. taburetten och beklädde därefter (1898–1905)
posten som universitetskansler. Med 1898 slutade
hans egentligen politiska verksamhet. Visserligen
fick han, vald af Uppsala läns landsting, 1902
åter plats i Första kammaren, men han intog
där ej längre någon mera framskjuten ställning
och afsade sig i juli 1907 uppdraget. Hvad
som utom en ärlig konservativ öfvertygelse
utgjorde förutsättningarna för G:s lysande
bana voro hans förtroendeingifvande karaktär och
praktiska blick samt tankens och framställningens
klarhet. G. var hedersled. af Göteborgs Vet.-
o. vitt.-samh. (1893), Fysiogr. sällsk. i Lund
(1895), Vet.-soc. i Uppsala (1898) och Vitt.-,
hist. o. ant.-akad. (1899) samt led. af
Vet. akad. (1901).

Gillmore [***], Quincy Adams, nordamerikansk
militär och författare, f. 1825 i Ohio,
d. 1888, utnämndes 1849 till sekundlöjtnant
vid ingenjörkåren, tjänstgjorde 1852–56
som biträdande instruktör vid krigsskolan i
West-Point och utmärkte sig under inbördeskriget
särskildt vid intagandet af Fort Pulaski i
Georgia (april 1862). Som brigadgeneral vid
de frivillige förde G. befälet i slaget vid
Somerset (mars 1863) och ledde belägringen af
Charleston. Vid krigets slut (1865) erhöll
han afsked från sin tjänst vid de frivillige
och avancerade sedan i ingenjörkåren till
öfverste. G. utgaf en mängd tekniska skrifter
och en intressant skildring af belägringsarbetena
vid Charleston.
(V. S-g.)

Gillotage [***] l. Panikonografi,
ett af Firmin Gillot (1820–72) uppfunnet
fotomekaniskt zinketsningsförfarande för
framställning af klichéer för boktryckspressen.
J. Htzg.

Gillray [***], James, engelsk
karikatyrtecknare och kopparstickare, f. 1757,
d. 1815 (på dårhus), drog först omkring i landet
med en skådespelartrupp och ingick sedan som
lärjunge vid Londons akademi. Från 1779 egnade
han sig uteslutande åt karikatyren - hans förmåga
att återgifva personers anletsdrag, äfven om
han sett dem endast en enda gång, kom honom här
väl till pass. Hans satir riktades oftast mot
fransmännen, särskildt mot Napoleon I, men med
sin skarpa grafstickel anföll han äfven Fox, Pitt, prinsen
af Wales, Georg III och dennes gemål m. fl.,
ja själfva den engelska konstitutionen. G. är
en bland de ypperste karikatyrtecknare, som
någon tid frambragt. "Han angrep hvarhelst
hans underbart skarpa öga upptäckte en
blottad punkt, en motsägelse, ett missbruk,
en lumpenhet. Och i konsten att framhålla
en sådan punkt har ingen gått längre. Hans
teckning var korrektare och finare, hans
gruppering konstnärligare än Hogarths, och hans
säkerhet så stor, att bilderna flöto direkt,
utan föregående skiss, genom nålen på plåten"
(Estlander). The caricatures of Gillray utkommo
1815–26 (ny uppl. 1873), med biografi af Wright.
(G-g N.)

illustration placeholder
[Porträtt; ingen bildtext]


Gillstad, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad. 1,514 har. 382 inv. (1907). Annex till
Örslösa, Skara stift, Kållands kontrakt.

Gilly [gi’l-], Friedrich, tysk arkitekt, son
af arkitekten David G. (f. 1745, d. 1808),
f. 1771, var verksam i Berlin. Han dog redan
1800, men hade då likväl hunnit skapa sig
ett namn såsom banbrytare för den antika
stilriktningen inom arkitekturen i Berlin,
sådan denna riktning sedermera utbildades af
hans ryktbare lärjunge Schinkel.

Gilman [***], Daniel Coit, nordamerikansk
pedagog, f. 1831 i Norwich, Connecticut,
studerade vid Yale och i Tyskland,
var 1856-70 lärare i fysisk geografi vid
Yale-universitetet, blef 1872 president (rektor)
vid Kaliforniens universitet (i Berkeley) och var
1875-1901 president vid det nyinrättade Johns
Hopkins-universitetet i Baltimore. G. har både
genom skrifter och sin praktiska verksamhet som
universitetsrektor utöfvat stort inflytande
på den högre undervisningens ordnande i
Förenta staterna. Bland hans arbeten märkas
University problems in the United states
(1898) samt biografier öfver James Monroe
(1883) och geologen James D. Dana (1899).
V. S-g.

Gilman [***], Nicholas Paine, nordamerikansk
socialekonom och lärare, f. 1849 i Quincy,
Illinois, verkade under en följd af år
som unitarisk präst och tillträdde 1895 en
lärarbefattning i sociologi och etik vid
Meadvilles teologiska skola. I sitt äfven
uti Europa uppmärksammade arbete Profit
sharing
(1888) har han gifvit en öfverskådlig
framställning af vinstandelssystemet, dess
dittills skedda tillämpning i Europa och
Amerika samt de ekonomiska principer, som
ligga till grund för detsamma. Vid bildandet
af Association for promotion of profit-sharing
valdes G. till sällskapets sekreterare. I
Methods of industrial peace (1904) lämnar G. en
tämligen fullständig och korrekt redogörelse
för de olika metoderna till förebyggande af
industriella strider och biläggande af tvister
mellan arbetsgifvare och arbetare. Ehuru
icke utmärkt af några särskildt originella
synpunkter, är framställningen intressant och
vägledande. G., som ansluter sig till krafvet på
fackföreningarnas inregistrering och juridiska
ansvarighet, synes hålla före, att de i hans
land nu använda och existerande medlen och
anstalterna för industriell fred kunna utvecklas
och fullständigas därhän, att en lagstiftning
om obligatorisk förlikning och skiljedom ej
blir nödvändig. Sker icke en dylik utveckling,
torde däremot denna nödvändighet inställa sig.
E. H. T.

Gilm zu Rosenegg [gilm], Hermann von, österrikisk
skald, f. 1812 i Innsbruck, d. 1864 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free