- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1289-1290

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasfabrikation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fastlödda rosetter och ofta inskrifter på
svenska (se fig. 15). – I slutet af 1600-talet
vunno de bömiska tillverkningarna och
arbetssätten insteg i Sverige liksom i det
öfriga Europa: godset göres tjockare, och
dekorationen åstadkommes genom slipning eller
etsning. Vanliga prydnadsmotiv äro kungliga
namnchiffer (se fig. 16), vapensköldar, palm-
och lagerkvistar, en strålande stjärna eller sol
o. s. v. Formerna äro ofta högst eleganta, godset
däremot grumligt. – Frihetstidens bemödanden att
på allt sätt åvägabringa en liflig industriell
verksamhet i Sverige visade sig äfven på
detta område. Redan före och omkring midten
af 1700-talet anlades en mängd nya glasbruk,
bland hvilka märkas Björknäs (1736), Limmared
(1740), Kosta (1741) och Göteborgs (1763). På
tillverkningarna satte det bömiska glaset
alltjämt sin prägel. De tunga slipade pokalerna
och bägarna blefvo förebilder, som man mer eller
mindre väl imiterade. Ofta nog är det vanskligt
att afgöra, om ett glasföremål från denna tid
är af svensk eller annan tillverkning; jämte de
internationella rokoko-ornamenten förekomma dock
äfven åtskilliga motiv (palm- och lagerkvistar,
"nordstjärnor", svenska vapensköldar och
inskrifter samt kungliga namnchiffer: A . F =
Adolf Fredrik, se fig. 17, G. III = Gustaf III,
se fig. 18), som med säkerhet tyda på svenskt
ursprung. Äfven i tekniskt afseende nådde man här
ganska långt, äfven om man icke kunde framställa
fullt så genomskinligt, färglöst glas som de
bömiska och, senare, engelska fabrikerna. –
Mot slutet af 1700-talet importerades engelskt
kristallglas, som i Sverige liksom annorstädes
blef förebild för den inhemska tillverkningen
under 1800-talet. Efter hand tillkom en mängd nya
glasbruk, särskildt i Småland, de flesta dock
afsedda för tillverkning af enklare glasvaror,
buteljglas, fönsterglas o. d. Reijmyre, anlagdt
1808, och Kosta intaga numera de förnämsta rummen
ur konstnärlig synpunkt och äro hufvudorterna
för tillverkningen af finare hushållsglas
och prydnadsglas. Deras slipade kristallglas
kan fullt mäta sig med de bästa utländska
fabrikat, både med afseende på godsets finhet,
formernas elegans och slipningens fulländning
(se fig. 19–21). Vid Kosta ha under senaste tid
utförts prydnadsglas, vaser o. d. med dekoration
i öfverfångsglas (se fig. 22) af samma art som
de franska s. k. Galléglasen (se Gallé, E.).

Enligt Kommerskollegiets berättelse för 1905 voro
s. å. i Sverige 64 fabriker för tillverkning
af glas och glasvaror i verksamhet, däraf 37
i Kronobergs, Kalmar och Värmlands län. De
sysselsatte tillsammans ett arbetarantal af
5,047 man och hade ett tillverkningsvärde af
9,017,174 kr.

Litt.: Lobmeyr, "Die glasindustrie" (1874),
Chance, Harris och Powell, "The principles
of glass making" (1883), Gerspach, "L’art de
la verrerie" (1885), Garnier, "Histoire de la
verrerie et de l’émaillerie" (s. å.), Havard,
"La verrerie" (1894), Coffignal, "Verres et
émaux" (1900), Pazaurek, "Moderne gläser"
(1901), Nesbitt, "Glass" (i "South Kensington
museum art handbooks") och Kisa, "Das glas im
altertume" (1907; däri en uppsats af O. Almgren
om fynd af antika glas i Skandinavien).
Upk. (Upk d.y. T. J. A.)

Glasfluss, tekn., benämning på en lättsmält glasmassa. C. A. D.*

Glasfärgtryck. Se Färggravyr, sp. 285.

Glasförsäkring har till ändamål att bereda
ersättning för skada å glas genom sönderslagning,
gasexplosion, hagel o. d. Däremot lämnas i regel
ingen ersättning för skador, uppkomna vid krig
eller upplopp eller med försäkringstagarens
vetskap af andra vållade, afsiktligt eller genom
grof vårdslöshet. Glasförsäkringsanstalterna
skilja, liksom brandförsäkringsbolagen, mellan
olika klasser af fara, som äro bestämmande för
premiens storlek, hvilken vidare i väsentlig
grad beror på det försäkrade föremålets omfång,
i det ett föremål af större dimensioner betingar
en premie, som uppgår till en proportionellt
vida högre proc. af försäkringsvärdet, än fallet
är med ett mindre. I allmänhet inskränker sig
försäkringen till spegelglas och merendels
blott till stora och dyrbara butikfönster; på
försäkring af vanliga fönsterglas inlåta sig de
flesta anstalter icke. Glasförsäkring drifves i
Sverige af Svenska glasförsäkringsaktiebolaget
(det äldsta i branschen, sedan 1889) samt
af Göteborgs fönsterförsäkringssällskap,
försäkringsaktiebolagen Securitas, Stella,
Iter, Skandinavien och Hansa. Dessa
bolags sammanlagda ansvarssumma utgjorde
vid 1906 års slut 5,674.632 kr. 29 öre.
N. V. E. N.

Glasgalla. Se Glasfabrikation, sp. 1276.

Glasgow [glä’sgåu], Storbritanniens näst
största stad och Skottlands första handels-
och fabriksstad, sedan 1893 eget grefskap (50
kvkm.) i Lanarkshire (Skottland), ligger på
ömse sidor om floden Clyde (32,5 km. från dess
mynning), som där har en bredd af blott 122 m. På
norra stranden ligger staden på några kullar af
30–80 m. höjd, södra delen är nästan jämn. Defoe
beskref G. 1724 som "den vackraste lilla stad
han sett i Storbritannien"; nu är den en tät
samling höga hus, af hvilka många ha vacker
arkitektur, som

illustration placeholder
Katedralen i Glasgow.


dock ej i trängseln förmår göra sig gällande,
öfverlagrad som staden är af ett röktäcke från
de tusentals fabriker, som den har att tacka
för sin utomordentliga utveckling under 19:e
århundradet. I nyare tid har den gamla staden
blifvit i stor skala ombyggd efter en regelbunden
plan, och det finns nu ingen tydlig gräns mellan
den och förstäderna, som sträcka sig mot v. och
s. I början af 17:e årh. var staden 2,1 km. lång
och 1,2 km. bred, nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free