- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1291-1292

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasharmonika ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har den med förstäderna en utsträckning af 14,8
och 8,4 km. och upptager med Govan, Partick och
Kinning, som ännu bilda särskilda kommuner, en
areal af 63,3 kvkm. Bland byggnader märkas den
gotiska katedralen S:t Mungo (som innehåller
en liten del af en äldre, 1197 invigd kyrka),
hvilken påbörjades omkr. 1238 och nu (se fig.) är
i nästan samma skick som på reformationstiden,
då den, ehuru plundrad på sina prydnader,
af stadsborna räddades undan pöbelns raseri,
börshuset, med korintisk portik, Skottlands bank,
stadshuset (City chambers), byggdt i italiensk
renässans 1883–89 vid George square, några nya
sjukhus samt stadsmuseet med konstsamlingarna
(i spansk renässans) i Kelvingroveparken
(fullbordadt 1901). Nara katedralen reser sig en
vidt omkring synlig obelisk, som uppbär en staty
af John Knox. George square är den förnämsta
öppna platsen, prydd med stöder af W. Scott,
J. Watt, W. Pitt, E. Peel, generalerna Moore och
Colin Campbell samt skalderna Burns och Campbell,
af Th. Graham, Livingstone, drottning Viktoria
och prins Albert samt W. E. Gladstone. De
västra stadsdelarna äro delvis fattiga, hvaremot
kvarteren kring den nya Westend park höra till
stadens vackraste. I norra delen ligger Port
Dundas med stora magasin vid Monklandkanalen, som
7 km. nedanför staden utmynnar i Clyde. Bland
parker, hvilkas antal och omfång de senare
årtiondena högst väsentligt ökats, märkas Glasgow
green med obelisk till Nelsons ära, Alexandra
park i ö. samt Kelvingrove och Westend park,
i hvilken det nya universitetshuset
(1870–84) ligger, samt Queen’s park och Cathkin
Braes i södra stadsdelen. Tillsammans upptaga
stadens 16 parker öfver 400 har. De förnämsta
undervisningsanstalterna äro universitetet,
stiftadt 1450 af biskop Turnbull, samt Anderson’s
college, en akademisk institution, grundad 1796
af prof. J. Anderson. Det förra har 5 fakulteter,
ett 70-tal lärare och ett studentantal af
omkr. 2,500, inbcräknadt omkr. 600 kvinnor
vid det 1882 stiftade, 1892 med universitetet
förenade Queen Margaret college. Anderson’s
college delades 1886, så att dess medicinska
afdelning bildar Anderson’s college medical
school och dess konstafdelningar förenades med
flera andra själfständiga läroanstalter till
Glasgow and West of Scotland technical college,
som har ett 30-tal lärare och 1905–06 hade 4,347
lärjungar, däraf 3,812 aftonelever. The West
of Scotland agricultural college inrättades i
slutet af förra årh. S:t Mungo’s college (1889)
har en medicinsk skola i samband med the Royal
infirmary och äfven en fullständig juridisk
fakultet. The united free church underhåller
en teologisk läroanstalt (G. college),
och äfven church of Scotland samt katolska
kyrkan ha prästbildningsanstalter i G. Staden
har en anglikansk biskop och en katolsk
ärkebiskop. Den har öfver 350 kyrkobyggnader,
8 kloster eller klosterartade inrättningar,
och 4 katolska ordnar äro representerade där. –
Universitetsbiblioteket har omkr. 200,000
bd, stadsbiblioteken (corporation public
libraries): Mitchell library (grundlagdt 1877
af St. Mitchell) omkr. 170,000 bd och hvart
och ett af de 14 distriktsbiblioteken 8–12
tusen bd. 1898 uppfördes ett folkets palats,
en förening af konservatorium, konstgalleri och
museum. – Folkmängden, som 1660 var 14,678 och
1801 77,385 pers., uppgick 1901 till 735,906
pers. (med Govan m. fl. förstäder 761,709)
och beräknades för 1907 till 847,584. Den
förr stora dödsprocenten (30–33 pro mille) har
genom hälsovårdsnämndens kraftiga ingripande
nedbragts under 20 pro mille. G:s läge vid
en segelbar flod, vid en järnvägsknut och
kanaler samt i närheten af rika stenkols-
och järngrufvor är synnerligen gynnsamt för
handel och industri. Den sistnämnda är ock så
storartad, att G. täflar med Englands största
fabriksstäder. Det började med yllefabriker;
i 18:e årh. tillkommo muslinsfabriker,
destilleringsverk, tobaksfabriker, andra
bomullsfabriker, läder- och möbelfabriker. Det
första bomullsspinneriet anlades 1792, och nu
är bomullsindustrien den viktigaste grenen af
textilindustrien. Järnindustrien, som tog sin
början 1732, är dock den dominerande. 1900
funnos 186 mek. verkstäder, 118 järn- och
andra gjuterier, 20 kemisk-tekniska fabriker,
15 tobaksfabriker, 61 möbelfabriker, 61
kattuntryckerier och blekerier o. s. v. Inom
G:s hamnområde ligga 11 skeppsvarf,
och vid Clydefloden och fjorden arbeta
40 skeppsbyggarfirmor. Årligen sjösättes i
Clyde-hamnarna ett fartygstonnage af närmare
500,000. Stadens handel omfattar hufvudsakligen
utförsel af egna fabrikat, järn och kol samt
införsel af majs, hvete, mjöl och andra
födoämnen jämte trävaror och råämnen för
industrien. Sammanlagda tonnaget af in- och
utgående fartyg (utom kusttrafiken) var 1906
4,798,826, och G. intog i detta hänseende 7:e
platsen af Storbritanniens städer. Stadens
egen handelsflotta har ett tonnage af omkr. 1,6
mill. Fordom kunde blott smärre fartyg anlöpa
staden, hvarför 1662 hamnen Port Glasgow (27
km. nedanför staden) anlades, men nu har floden
fördjupats till minst 6,7 m. djup. Stadens hamn
upptager 83,3 har. En 67 km. lång ledning förser
staden med utmärkt vatten från Loch Katrine. De
tre skotska hufvudlinjerna mötas i G., som
har två förstadsringlinjer och en till stor del
underjordisk järnvägslinje i ö. och v., hvarjämte
en 10,5 km. lång underjordisk kabelbana går rundt
västra stadsdelen. – Stadsstyrelsen subordinerade
under kyrkan till långt efter reformationen,
och först 1690 fick staden rätt att välja sitt
eget stadsråd. Detta räknar nu 77 medlemmar
med en lord provost (borgmästare) och 15
magistratspersoner. Såsom county har det sin egen
lord-lieutenant. – G. blef stad omkr. 1180, sedan
ett biskopsstift 1115 blifvit återupprättadt. Det
blef ärkestift 1491. Vid reformationen var
G. den 11:e bland Skottlands städer och hade
omkr. 4,500 inv. G :s nuv. storhet började med
Englands och Skottlands förening (1707), som
för staden öppnade handeln med Nord-Amerika och
Västindien, förut ett monopol för de engelska
hamnarna. – Maj–nov. 1901 hölls i G. en
internationell konst- och industriutställning.
Wbg.

Glasharmonika. Se Harmonika.

Glashytta. Se G l a s f a b r i k a t i o n,
sp. 1274.

Glashütte, stad i Sachsen, kretsen Dresden,
vid Müglitz. 2,274 inv. (1900). Betydande
urfabrika-tion jämte urmakarskola.

Glasig fältspat, miner,, en i yngre vulkaniska
bergarter förekommande art af ortoklas, bildande
antingen sittande, vattenklara kristaller (i
silikatblocken på Monte Somma, vid Laachersee)
eller i en trakytisk massa sväfvande kristaller,
s. k. sa n i di n, från t. ex. Siebengebirge
(jfr Fältspat). A. Hng.

Glasighet, landtbr., hos säd, särskildt hvete
och korn, betecknar, att kornets inre är tätt,
hälft ge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0674.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free