- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1299-1300

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasharmonika ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1299

Glasögonkaimanen-Glasögonormsläktet

1300

lika, då en positiv lins således alltid hade
konvexa ytor, en negativ konkava. Numera ha
oita nog dessa glas en konvex och en konkav
yta, så att glasets brytningsförmåga beror
på skillnaden i dessa ytors krökning. Glasets
styrka betecknades förr med radien af den skål, i
hvilken det slipats, uppmätt i ium, ett mått, som
approximativt sammanfaller med dess brännvidd,
om båda ytorna äro ung. lika och glasmaterialets
brytningsindex ej för mycket afviker från
värdet 1,5. Nu betecknas glasen allmänt efter
sin brytande förmåga, uppmätt i dioptrier (se
.d. o..). För att lätt och bekvämt samt med för
praktiska behof tillräcklig noggrannhet erhålla
diop-trivärdet ur glasets nummer enligt den
gamla, ännu mångenstädes i landsorten i Sverige
använda beteckningen har man att dividera detta i
ett tal, hvilket, om glasets brytningsindex vore
precis l,B, skulle vara lika med det antal tum
af det använda måttet (vanligen parisertum), som
går på metern, och som under sådant antagande på
sin tid uppskattats till 36, men med hänsyn till
den verkliga brytningsindexen ligger närmare
40. N:o 4 enligt den gamla beteckningen är
alltså approximativt 10 dioptrier, n:o 16 är
2,5 dioptrier o. s. v. Man begagnar sfäriska
glas dels för att korrigera en förhandenvarande
anomali i ögats optiska inställning, konvexa
vid öfversynthet, konkava vid närsynthet, dels
ock för att ersätta den med åldern aftagande
ackommoda-iionen. I förra fallet tjäna de dels
till att möjliggöra eller underlätta tydligt
seende, dels ock till att för-liindra anomaliens
vidare fortskridande, såsom vid närsynthet, samt
till att förebygga eller bota komplikationer från
ögats rörelseapparat (s. k. muskulär astenopi,
skelning). I senare fallet behöfvas de äfven
för ett normalt öga för att möjliggöra seende
på nära håll. Sedan ackommodationen i åldern
mellan -40 och 45 år börjat af taga utöfver
den gräns, bortom Tivilken det är omöjligt
att utan optiska hjälpmedel .se tydligt på de
olika afstånd, som förekomma i det dagliga
lifvet, behof ver nämligen det normala ögat
ett konvexglas för arbete på nära håll, det
öfver-synta ett starkare konvexglas och det
närsynta ett svagare konkavglas för kortare än
för längre håll. Behofvet. att i denna ålder
kunna utan ombyte af glasögon eller utan att
aftaga desamma se tydligt på .olika afstånd
har ledt till en mängd olika konstruktioner af
s. k. bifokalglas, hvilka äro så beskaffade,
att man genom deras öfre del ser skarpt
på långt håll, genom den nedre på kortare
afstånd. Väsentliga olägenheter ha emellertid
vidlådt alla dessa, tills det på sista tiden
lyckats tekniken att med fulländad centrering
slipa dem i ett stycke, .s. k. unibifokalglas,
hvilka alltmer vinna och i hög grad förtjäna
en allmän spridning. Den kant, som markerar
gränsen mellan de båda optiskt verksamma ytorna,
har ingen annan verklig olägenhet än att den ej
är osynlig, och för vissa kombinationer af glas
kan t. o. m. denna olägenhet undgås, om ock för
ett tämligen högt pris.

För korrektion af astigmatism (se d. o.) hos
ögat måste glaset vara så beskaffadt, att det
genomgångna ljusknippet har samma fel, men i
motsatt riktning. Astigmatiska glas äro dels
cylindriska, om verkan åstadkommes genom en
cylindrisk yta, hvarvid den andra ytan i regel
är plan, dels kombinerade sfä-risk-cylindriska,
kombinerade glas, om den ena ytan -Ir cylindrisk,
den andra sfärisk, dels ock toriska (se

T o r u s), hvarvid såväl den sfäriska som den
astig-matiska korrektionen kan åstadkommas
på endera ytan. Denna senare form har sin
användning för vissa fall, då det gäller att
under korrektion af astigmatismen skaffa ett så
stort synfält som möjligt, exempelvis för jägare.

Glasögon inverka ej blott på ögats optiska
inställning, utan äfven på rörelseapparaten,
speciellt konvergensförmågan, som har ett
funktionellt samband med ackommodationen. Denna
inverkan förmärkes ofta af den, som börjar
begagna glasögon, hvilka ej äro lämpliga, såsom
ett ganska starkt obehag vid deras användande,
ett obehag, som emellertid vid passande glas
undvikes genom riktig decentrering af dessa, i
det att afståndet mellan deras centra ej alltid
bör göras lika med afståndet mellan pupillernas
medelpunkter. Samma inverkan på rörelseapparaten
tjänar i andra fall att förebygga eller
bota komplikationer från denna och kan då
förstärkas genom lämplig decentrering. I de
fall, då den härigenom erhållna effekten ej blir
tillräcklig, kombineras glasen med en prisma,
i det de erforderiiga sfäriska eller cylindriska
ytorna slipas på ett prismatiskt glasstycke med
lämplig kantvinkel. I de fall åter, där glas böra
bäras enbart för inverkan på rörelseapparaten,
användas prismatiska glas med plana ytor.

Skyddsglasögon af grå färg i olika nyanser
användas dels vid ögonsjukdomar, dels äfven för
friska ögon vid alltför starkt ljus, såsom vid
svetsning på elektrisk väg, vid vandring öfver
starkt solbelysta snöfält, i synnerhet på större
höjd, o. s. v. Äfven mot andra retmedel eller
faror begagnas skyddsglas, såsom i brandväsendet,
vid stenhuggning, automobil-färder o. s. v.

Uppfinningen af glasögon kan ej med visshet
till-skrifvas någon bestämd person. Allt hvad
man med någorlunda säkerhet kan säga därom är,
att den blifvit gjord under senare delen af
1200-talet. Vanligen namngifvas florentinaren
Salvino degli Armati (1285), hvilken i sin
grafskrift betecknas som uppfinnaren, och
dominikanmunken Alessandro della Spina från
Pisa. Den nuv. storartade utvecklingen af teori
och praxis på detta område är frukten af de
senaste femtio årens arbete. Industrien står
särskildt i Tyskland och Amerika högt. I Sverige
finnes ingen. Den fabrik i Rathenow nära Berlin,
från hvilken de flesta i Sverige ordinerade
glas förskrifva sig, producerar 10,000 glas
om dagen. G-d.

Glasögonkaimanen, Alligator sclerops, zool. Se
Krokodildjuren.

Glasögonormsläktet, Naja, zool., hör till
gruppen Elapinæ bland giftsnokarna (se d. o.) och
omfattar några bland de giftigaste arterna inom
ormarnas talrika ordning. De ha långsträckt,
rundad, på midten något tjockare, undertill
platt kropp, hufvudet litet, halsen föga afsatt
från detsamma, stjärten långt utdragen, ögonen
försedda med rund pupill, näsborrarna stora,
belägna mellan hvar sina två plåtar. Hufvudet
är täckt med stora, regelbundna plåtar,
kroppen ofvan försedd med 15-25 rader snedt
ställda fjäll och under med stora, enradiga,
mot stjärtspetsen tudelade plåtar. Munnen
är jämförelsevis liten; gifttänderna äro af
medelmåttig längd och fårade. Dithörande arter
äro egendomliga därigenom, att de kunna utvidga
halsen skifformigt, i det att de rikta de främsta
ref benen åt sidorna. Därvid hålla de framkroppen
lodrätt och hufvudet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0680.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free