- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1309-1310

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasögonpingvinen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sträckt och gagnande förläggarverksamhet. –
G. var den förste, som i någon större omfattning
sökte att inom Sverige sprida utländsk litteratur
och att göra den svenska känd i främmande
länder. I dessa afseenden har han betecknats
som epokgörande. Bland hans egna förlagsartiklar
märkas vetenskapliga arbeten af K. A. Agardh,
E. Fries, Sv. Nilsson, P. Wieselgren,
H. Reuterdahl, G. Ljunggren, A. Nyblæus
m. fl., Hagbergs Shakspere-öfversättning
och Lovéns Dante-öfversättning samt Lunds
universitets historia (af M. Weibull och Elof
Tegnér). Förläggarfirman C. W. K. Gleerup
öfvertogs 1897 af Bokförlagsaktiebolaget
C. W. K. Gleerup (med ett minimikapital
af 470,000 och ett maximikapital af 1 mill. kr.).
Bland firmans förlagsartiklar må nämnas
Svenska akad:s "Ordbok öfver svenska språket",
Noreens "Vårt språk", det omfattande
"Naturen och människolivet", Axel Kocks
språkvetenskapliga verk och "Arkiv för nordisk
filologi", vetenskapliga arbeten af P. Fahlbeck,
E. Wrangel och Hans Larsson samt Schück och
Lundahls läsebok för folkskolan. Gleerupska
universitetsbokhandeln öfvertogs 1886 af Hjalmar
och Hugo Möller.

2. Asmund Kristian G., den föregåendes
halfbroder, dansk politiker, f. 6 okt. 1809,
d. 22 juni 1860, var i sin ungdom anställd i
handel, men blef 1839 skollärare (1842–45 hade
han sin verksamhet i Udby nära Holbæk) och
tog kraftig del i bonderörelsen, 1844–47 som
ordf. i Holbæks amts kommunalförening samt 1846
som en bland stiftarna af och styresmännen för
Bondevennernes selskab. Vid flera tillfällen
visade han sig vara en framstående talare.
Han grundade 1846 Holbæks amts brandassuranceforening,
den första af de ekonomiska föreningar, som gåfvo
styrka åt böndernas politiska sammanhållning.
1845–47 var han skolföreståndare i Köpenhamn.
1848 deltog G. i anordnandet af de radikala
hippodrommötena i Köpenhamn och invaldes
i den grundlagstiftande riksförsamlingen,
var en af dess sekreterare och blef medlem
af grundlagsutskottet samt 1849 af
landbokommissionen. 1849 blef han led.
af folketinget, men kom 1852 i strid med
bondevännernas öfriga ledare, utträdde ur partiet
och förbigicks vid de nya folketingsvalen s. å.
samt aflägsnades 1855 från ordförandeskapet
i Brandassuranceforeningen. I stället fick
han 1852 plats som folketingssekreterare
och 1855 som riksdagens byråchef.

E. Ebg.

3. Sten Edvard G., sonson af G. 1,
Afrikaresande, f. 13 juni 1860 i Chicago,
utnämndes 1879 till underlöjtnant vid Södra
skånska infanteriregementet, där han sedan
1896 är kapten. 1883 anställdes han i
Kongoassociationens tjänst, blef 1884 chef
i Kimpoko vid Stanley pool. Sedan han
där anlagt en ny station, beordrades
han att jämte löjtnant A. Wester förestå
associationens icke blott yttersta, utan
under dåvarande förhållanden viktigaste
och farligaste station, Stanley falls, dit han
ankom i jan. 1885. Arabhöfdingen Tippu
Tip ville vara ensam herre i dessa trakter och
fordrade, att stationen skulle utrymmas,
men efter långa underhandlingar lyckades
Wester vinna hans vänskap och förtroende.
Under de båda svenskarnas ledning blomstrade
stationen på allt sätt, en mängd hus uppfördes
och planteringar anlades. Efter den treåriga
tjänstetidens slut mottog G. Tippu Tips anbud
att under hans beskydd taga hemvägen öster

ut till Sansibar, hvarigenom han blef den
åttonde europé och den ende svenske man, som
dittills korsat Afrikas kontinent. I slutet
af 1885 lämnade G. stationen, for uppför
Kongo till Njangve och Kasongo, därifrån genom
Manjemalandet till den engelska missionsstationen
Mtova på Tanganjikas västra strand samt ankom
till Sansibar i slutet af juni 1886. Sina
erfarenheter i Afrika skildrade han i
Tre år i Kongo (1887–88).

Gleichen [gla’jchen], tre gamla, i
Thüringen belägna slott, som äfven benämnas
Freudenthaler l. Wanderslebener schloss
(i preussiska reg.-omr. Erfurt), Mühlberg och
Wachsenburg (i Sachsen-Gotha,
3 km. från Mühlberg). Mühlberg är omnämndt i
urkunder 704, Wachsenburg omtalas omkr. 950,
och Freudenthalerschloss belägrades 1088
af kejsar Henrik IV. Sistnämnda borg gafs
i midten af 1100-talet i förläning åt grefve
Ernst af Tonna, hvars efterkommande kallade sig
grefvar af G. och på 1400-talet delade sig i
två linjer, G.-Blankenhain och G.-Tonna.
Ätten utgick 1631, då Freudenthalerschloss,
det egentliga slottet G., kom till grefvarna
af Hatzfeld, en annan del af grefskapet till
huset Hohenlohe-Neuenstein. När Hatzfeldätten
1794 utslocknade, tillföll slottet kurfursten
af Mainz, och 1803 kom det till Preussen, som
samtidigt erhöll äfven Mühlberg. Jfr Beyer, "Die
drei Gleichen" (1898). – Bekant i folksagan är
korsfararen grefve Ernst III af G. (omkr. 1228),
om hvilken det berättas, att han, ehuru redan
gift, fick påfvens tillåtelse att träda i gifte
med en turkinna, Melechsala, som räddat honom
ur turkisk fångenskap, hvarefter han skulle
helt fredligt ha lefvat i dubbeläktenskap
på G. Om denna ogrundade sägen se Reineck,
"Die sage von der doppelehe eines grafen von G."
(1891). – Namnet grefve af G. bäres nu –
som en koburgsk titel – af en medlem af släkten
Hohenlohe-Langenburg, Albert Edward Wilfred,
grefve af G., f. 1863, hvars farmor, prinsessan
Anna Feodora af Hohenlohe, var halfsyster till
drottning Viktoria af Storbritannien och Irland.
G. ingick 1881 i brittiska armén, där han 1903
avancerat till öfverstelöjtnant. Han deltog
1884–85 i Sudanfälttåget, som han skildrat i
With the camel corps up the Nile (1888),
och sändes 1897 jämte sir Rennell Rodd på en
särskild beskickning till Abessinien, skildrad i
With the mission to Menelik (1897).
I boerkriget utmärkte han sig och blef sårad vid
Modder river. – Hans far, prins Viktor
af Hohenlohe-Langenburg, grefve af G.,
f. 1833, d. 1891, tjänade i brittiska flottan
under Krimkriget såväl i Östersjön som utanför
Sevastopol, blef 1887 amiral och gjorde sig äfven
känd som bildhuggare, bl. a. genom en staty
(i Wantage) öfver Alfred den store.

(V. S–g.)

Gleichenberg [glajch-], by och badort i
Steiermark, 12 km. s. om Raabs dal, i en smal,
af skogklädda höjder omsluten, endast mot
s. öppen dal, 311 m. ö. h. Omkr. 800 inv. De
redan af romarna kända mineralkällorna äro
kolsyrerika alkaliska koksaltkällor, ha en
temperatur af 11–17° C. och begagnas såväl
till drickning som till bad mot kronisk katarr
i respirations- och matsmältningsorganen,
begynnande lungtuberkulos, blodbrist etc., därvid
klimatet mycket bidrager till kuren. Säsong
maj–sept. Kurgästernas antal 4–5 tusen.

Ln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0685.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free