- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1319-1320

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gleichenia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppfördt i fyra våningar af ohuggen sandsten, med
hörnstycken, dörr- och fönsteromfattningar samt
de två nedre trapporna (de båda öfre äro af trä)
af finhuggen kalksten från Gottland. Yttermurarna
äro nederst 2,38 m., öfverst 1,8 m. tjocka,
mellanmurarna 0,6–1,2 m. och gafvelröstena, som
hvartdera ha 13 tinnar, 1,14 m. i tjocklek. Sido-
liksom gafvelmurarna äro alldeles släta. – Den
förste kände egaren till G. är Jens Holgersen
Ugerup, i midten af 1300-talet. Genom hans
dotter kom det till Gerdt Minchwitz, stamfader
för släkten Ulfstand och farfars far till borgens
byggherre. Sedermera öfvergick det till släkten
Rosencrantz (Rosenkrands) och 1737, efter att
några år ha tillhört grefvinnan Kr. Piper,
till släkten Beck-Friis, tills det 1834 såldes
på auktion, och lagman T. Sylvan blef egare af
detsamma. Nuv. egaren är dennes måg kammarherre
Holger Rosencrantz.

Glimmingehus. Se Glimminge.

Glimspenat, bot. Se S i l e n e.

Glimström, fys. Se lonisering.

Glimurladdning, jys. Se lonisering.

Glimåkra, socken i Kristianstads län,
östra Göinge härad. 16,201 har. 3,224
inv. (1907). G. utgör ett regalt pastorat i
Lunds stift, östra Göinge kontrakt.

Glinder, ett fiskredskap (se d. o., sp. 448).

Gli’nka, rysk adelssläkt af polskt ursprung, som
efter Smolensks införlifvande med Ryssland fick
rysk medborgarrätt 1655. 1. SergjejNikola-jevitj
G., rysk författare, f. 1775, d. 1847, deltog
i fälttåget 1806-07 och blef 1827 censor i
Moskva. Sin förnämsta litterära betydelse
hade G. som grundläggare af tidskriften
"Eusskij vjestnik" 1808, hvari han bekämpade
det franska inflytandet (ej att förväxla med
den inflytelserika, af Katkov 1856 uppsatta
tidskriften med samma namn, som upphörde
1906). Efter 1812 sjönk dock tidskriftens
anseende betydligt, och den upphörde 1824
jämte de historisk-populära bilagorna Eysk
historia, Läsning för barn och Plutarch för
ungdom. Förutom historiskpatriotiska dikter och
ungdomsberättelser samt anteckningar från 1812
(Zapiski o 1812 godje, 1836), författade G. flera
historiska skådespel, däribland "Bojardottern
Natalja" (1806), "Minin" (1809) och "Poltavas
belägring" (1810). En samlad upplaga utgafs
1817-20.

2. F ed or Nikolajevitj G., den föregåendes
broder, f. 1786, d. 1880, deltog i fälttågen
1805-07 och 1812-14. Litterär uppmärksamhet
vann han genom sina 1816 publicerade Pisma
russkago ofitsera (Bref af en rysk officer;
ny uppl. 1870). Som öfverste och adjutant hos
generalguvernör Miloradovitj blef G. redaktör
för den militära tidskriften "Vojennyj Journal"
och stiftade, jämte M.

F. Orlov och A. N. Muravjev, den frisinnade
föreningen Sojuz blagodenstvija
sievernych rytsarej, hvarur dekabristerna
(se d. o.) framgingo. Ehuru

G. utträdde ur sällskapet, blef han 1826
förvisad till Petrozavodsk i guv. Olonets,
men benådades och återvände till Petersburg.
Förutom folkliga soldathistorier författade
G. känsliga dikter af andligt innehåll,
Dnchovnyja stichotvorenija (1839), det mystiskt
spiritistiska poemet Tainstvennaja kaplja
(Den hemlighetsfulla droppen, 1861-71) och en
fri, konstnärligt svag omarbetning af Jobs bok.
Hans naturmålande idyll Karelija ili zatotjenie
M arf y loan-novny Romanovoj (Karelen eller
Marfa Eomanovs

fångenskap, 1830) är svag och tråkig. -
Äfven hans maka Avdotia Pavlovna, född G o l
e-nistjev-Kutuzov, f. 1795, d. 1863, var litterär
och publicerade bl. a. ett urval af Schillers
dikter i öfversättning.

3. MichaillvanovitjG., den föregåendes brorson,
rysk tonsättare, f. 2 juni 1804 på godset
Novospaskoje i guvernementet Smolensk, d. 15
febr. 1857 i Berlin, var först lärjunge af Field
i Petersburg och fortsatte efter 1830 sina
studier dels tre år i Italien, dels i Berlin
under Dehn. Återkommen till fosterlandet 1834,
skref han den ryktbara och utomordentligt
populära operan Sjisn za tsarja (Lifvet för
tsaren), som med mycket stort bifall uppfördes
i Petersburg 1836, förskaffade honom plats af
kejserlig hof-kapellmästare och sedermera blef
ansedd som Rysslands första nationalopera, emedan
den, ehuru röjande intryck såväl från italienarna
som från Méhul och Weber, först afgjordt anslagit
den ryska folktonen. Ännu mera var detta fallet
med den följande operan, Rudan i Ljudmila
(1842; text efter Pusjkins dikt). 1844 begaf sig
G. åter ut på resor, till Frankrike, Spanien och
Tyskland. G. är i själfva verket grundläggaren
af den moderna, rysk-nationella kompositörskolan
med dess representanter: Sjerov, Dargo-mysjskij,
Tjajkovskij, Eimskij-Korsakov m. fl. Han
skref äfven en mängd romanser (jämväl ryska
folksången), orkestersaker (Kamarinskaja, Jota
aragonese), kammarmusik,pianostyeken,körsaker
m.m. Monument öfver G. restes i Smolensk,
1899 i Alexanderträdgården i Petersburg och
1906 framför Mariateatern där. Hans memoarer
utgåfvos 1887. Biografier öfver honom skrefvos
af Basunov (1891), Weimarn (1892), Findeisen
(1897) m. fl. lo. 2. A-d J. 3. A. L.*

Gli’hski, M i ch al, furste, polsk partigängare,
f. i slutet af 1400-talet, d. 1534, stod högt i
gunst hos polske konungen Alexander (1501-06),
men blef inför dennes efterträdare, Sigismund I
(1507 -48), beskylld för att ha eftersträfvat
Litauens krona samt förklarades förlustig sina
egendomar och sin värdighet. Törstande efter
hämnd, begaf sig G. i ryske storfursten Yasilij
Ivanovitjs tjänst, eröfrade för dennes räkning
1514 Smolensk och tillfogade Polen mycken
skada. Då Vasilij icke holl sina löften till
G., sökte denne försona sig med Sigismund, men
Vasilij upptäckte hans plan och kastade G. i
fängelse. Genom att of ver gå till grekiska
kyrkan återförskaffade han sig friheten och
blef efter Vasilijs död (1533) förmyndare för
de unge furstarna. Storfurstens änka, Helena,
lät dock snart häkta och blända G., som kort
därefter dog i fängelset. (V. S-g.)

Gli’hskj, Kazimierz, polsk poet, f. 1850
i guv. Kiev, studerade vid universitetet i
Krakau och är bosatt i Warschau. Tillhörande
den äldre romantiska riktningen (Slowacki,
Zaleski, Lenartowicz), har G. författat vackra
stämningsbilder från Karpa-terna, Wspomnienie
Tatrõw, ett band melodiska dikter af rent lyriskt
innehåll, Poezye (1893, ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free