Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 1327-1328 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glintlinje ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1327 Glogovács–Glommenlinjen 1328

från deras ursprungligen dunkla tillstånd till inre
daningar. G. opponerar sig mot intellektualismen
och lägger i stället hufvudvikten vid känslans
erfarande af Gud och idéerna i det verkliga lifvet.
Bland G:s många skrifter må nämnas hans hufvudarbete.
Abriss der philosophischen grundwissenschaften
(I, 1880; II, 1888). En minnesskrift öfver
honom har utgifvits af P. Deussen (1895).
S–e.

Glogovács [glågåvāts], köping i ungerska
komitatet Arad, med 4,616 inv. (1900), ligger på
ruinerna af den gamla, under krigen mot turkarna
förstörda staden Orod. Tobaksodling.

Gloiopeltis, bot., algsläkte af klassen Florideæ.
Af G. tenax beredes i Kina ett segt lim; andra
Gloiopeltis-arter användas i Japan mycket som
näringsmedel på samma sätt som Eucheuma och
andra floridéer.
G- L-m.

Gloire [glωār], fr. (lat. gloria), ära; yttre,
krigisk ära.

Glomaci [glåma′tsi], serbisk folkstam. Se Daleminzer.

Glomēridæ, zool., familj af dubbelfotingarnas (se
d. o.) ordning och tusenfotingarnas klass. Genom
sin breda och korta, halfcylindriska, på öfre sidan
starkt kullriga kropp afvika glomeriderna ansenligt
från sina långsträckta släktingar. Däremot likna de
i hög grad gråsuggorna af släktet Armadillo, med

Glomeris marginata.

hvilka de öfverensstämma äfven i vanan att vid
fara hoprulla kroppen till ett klot, hvarvid
alla mjuka och ömtåliga delar skyddas af de
hårda och glatta ryggplåtarnas pansar. Hit hör
släktet Glomeris, som har 12 kroppsleder bakom
hufvudet, af hvilka den 2 :a och den sista äro
de största. Vid hoprullningen når sista ledens
bakre kant öfver framkanten af 2 :a leden och
sluter så tätt intill densamma, att djurets
undersida blir alldeles oåtkomlig. Honan har
17 benpar, medan hannen har 19, af hvilka det
sista (hos öfriga dubbelfotingar det 7 :e) är
om bildadt till kopulationsorgan. Antennerna
äro korta, deras längd är ej ens hälften af
kroppens bredd. De punktformade ögonen äro på
hvardera sidan ordnade i en bågböjd rad. Den enda
svenska representanten för släktet och familjen
är G. marginata (se fig.), hvaraf honan når en
längd af ända till 18 mm. och en bredd af nästan
halfva kroppslängden, medan hannens längd ej
plägar öfverstiga 11 mm. Till färgen är denna
art ofvan glänsande svart, med

ljusgul bakkant på ryggsköldarna. Arten är allmän
i sydligaste Sverige och förekommer sparsamt ända
upp i Östergötland och Bohuslän. Den vistas i
skogsmark under stenar och affallna löf. Liksom
alla dubbelfotingar har den en långsamt skridande
gång. - I de varma delarna af Asien, Afrika och
Australien finnas betydligt större, ända till 5
cm. långa arter af några närstående släkten, af
hvilka kunna nämnas Sphaerotherium och Zephronia,
hvilka stundom föras till en särskild familj,
Zephronüdæ, utmärkt af 13-ledad kropp, 21-23
benpar samt gruppvis sammangyttrade punktögon.
G. A–z.

Glommen [glå′m-], Norges och hela den skandinaviska
halföns största älf, med en längd af 567 km.,
har sitt upphof i Vigelniptjernet i östra delen af
Tydalens socken i Söndre Trondhjems amt, flyter genom
Vigelsjön och den 21 km. långa Aursuensjön, går
därefter än i västlig, än i sydlig riktning förbi
Röros genom Österdalen, Solör och Vinger. Vid
staden Kongsvinger kröker älfven af mot v. samt
flyter genom Odalen och Romerike, hvarest den,
i Näs socken, upptager Vormen, som kommer
från Mjösen och är aflopp för det gudbrandsdalska
flodområdet. I närheten af Fets järnvägsstation går
G. in i den 30 km. långa sjön Öieren. Vid sitt
utflöde ur denna bildar den det smala vattenfallet
Mörkfossen. Därefter rinner den genom
Smaalenene, hvarest den 33 km. från utloppet utsänder
Kjölbergelven, med hvilken den längre ned
åter kommer i förbindelse genom Visterfloet, sedan
den vid Sarpsborg bildat det 21 m. höga vattenfallet
Sarpsfossen. Vid Fredriksstad faller G.
ut i Skagerak. De viktigaste bifloderna äro, utom
Vormen: Folla, Atne elv, Rena, Flisa och Skadsen.
Om G:s betydelse i Norges försvarssystem se
Glommenlinjen.
O. A. Ö.

Glommenlinjen [glå′m-], vanlig benämning på en
120 km. lång försvarslinje längs Glommen från
Fetsund ned till Sarpsborg och därifrån i nordvästlig
riktning öfver Skinnerflo- och Vannsjöarna till Moss. I G.
ha enklare befästningar dels redan anlagts, dels
förberedts i ändamål att utgöra stöd för norska fältharen
och möjliggöra dess uppträdande på Glommens båda
stränder; G. egnar sig däremot icke att uppehålla
eller hejda en anryckande fiende. G:s högra flygel,
som lätt kan kringgås af en fientlig flotta, omfattar
afskärningarna vid Möss och vid Raade–Sarpsborg.
Vid Moss äro några batterier anlagda framför
Vannsjöns utlopp; i öfrigt finnas batterier å Vetaasen
vid Vannsjöns sydöstra ända, å Gydelaasen vid östra
ändan af Skinnerflosjön, å Greakerfjeldet strax ö.
om sundet mellan Visterflosjön och Glommen samt
å Lannehöjden omedelbart n. om Sarpsborg,
hvarjämte batterierna vid Fredriksstad kunna anses som
framskjutna verk. G:s vänstra flygel, som täckes af
Kongsvingers befästningar, omfattar en afskärning
s. och en n. om Öieren. Den södra,
Spydebergsafskärningen, skyddas af flera batterier, af hvilka
de flesta ligga på flodens högra strand, under det
att några äro framskjutna till trakten af Askims
kyrka och sålunda bilda ett brohufvud för
därvarande järnvägs- och landsvägsöfvergångar. Den
norra, Fetsundsafskärningen, skyddas af ett brohufvud
i trakten af Fjeldsrud för den viktiga järnvägs- och
landsvägsbron (jfr Fetsund). Norges förre
försvarsminister öfverste G. Stang arbetade ifrigt
för ett mera permanent befästande af G., sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>