- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1347-1348

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glutenceller ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1347

Glykosuri-Gläser

1348

eterartade derivat af sockerarter, oftast
d-glykos, hvaraf namnet. De flesta äro
kristalliserande, i vatten ofta lösliga
ämnen och spjälkas relativt lätt genom
inverkan af enzymer eller utspädda syror
till sockerarter och en vanligen aromatisk
molekyl. Bland de många glykosider, som
innehålla jenoler eller fenolderivat, märkas
arbutin (se Arctostaphy-los), vidare några
$oro#Jwcmglykosider, hvaribland f l o r i d
z i n i pomacéernas rotbark och h e s p e r
i-d i n i citron; s a l i c i n och p o p u
l i n i pil- och poppelarternas bark; k o n i
f e r i n i barrträdens kambialsaft; betulin
1. gaulterin; kaffe-garfsyra i kaffebönor; d a
f n i n och e s k u l i n i barken af Daphne,
resp. Æsculus. En annan grupp bilda de mycket
spridda xanton- och flavonglykosi-derna, hvilka
vid spjälkning gifva gula färgämnen. Dit höra
xantorhamnin i Rhamnus-arterna, kvercitrin i
"kvercitron" (se d. o.), fustin i "Quebracho
Colorado". Äfven de viktiga antracen-färgämnena,
såsom alisarin, finnas i växterna i form af
glykosider. Senapsofy’eglykosider, såsom k
a-liummyronat 1. sinigrin, äro utmärkande
för kruciferer. Indigo uppstår ur en naturlig
in-doxylglykosid, kallad indikan. Särskildt
beak-tansvärda äro de enligt nyare fynd ganska
spridda nftnZglykosiderna (se d. o.), hvilka
vid spjälkning gifva blåsyra. Mest bekant bland
dessa är a m y g-dalin. En annan kväfvehaltig
glykosid är solani n i potatisskal och
potatisgroddar. Saponiner äro amorfa och giftiga
glykosider, hvilka liksom tvål gifva skummande
lösningar. Se vidare de särskilda, här nämnda
glykosiderna. - Glykosldisk, sammanhängande
med glykosid. H. E.

Glykosuri, med. Se Sockersjuka.

Glyksborg. Se G l u c k s b u r g.

Glyndwr, Owen. SeGlendower.

Glyphæa v. Meyer., paleont., fossilt släkte
af långsvansade kräftor. Från kokkolitkalken
i Skånes yngre krita (danien) vid Limhamn
känner man en art, G. Lundgreni Schlüt.
A. Hng.

Glyptik (af grek. gly’fein, urholka, gravera,
snida), gemsnideri, konsten att gravera
gemmer. I vidsträcktare mening inbegripes
därunder äfven medalj gravyren. Se G e m.
Upk.*

Glyptodo’ntidæ, zool., en under tertiär-
och kvartärtiden lefvande grupp af bältdjur
(se d. o.). Deras mest kännetecknande egenskap
utgöres af deras bålpansars sammansättning af
tjocka, poly-

Skelett af Glyptodon reticulatus Owen (från
Argentinas pampasformation). (Veo nat. storl.)

gonala, orörligt sammanfogade benstycken. Kraniet
är mycket kort och högt. Kindtänderna 8 i hvarje
käkhalfva. Bröstkotorna äro sammanväxta till ett
rör. G. uppnå delvis mycket betydande dimensioner
(längd 2, höjd 1,2 m.). Deras geografiska utbred-

ning sträcker sig öfver hela Syd-Amerika,
hvarifråni några former under den senare
tertiärperioden utvandrat till Central-
och sydligaste Nord-Amerika. Hit hör släktet
Gly’ptodon. Svansen omslöts af sitt särskilda,
af nio ringar sammansatta pansar. Framfötterna
hade fem, bakfötterna fyra hofbeklädda;
tår. Tänderna, åtta på hvarje sida,
delades af två längsfåror i tre prismatiska
stycken. G. var ung. af en noshörnings storlek.
L-e. A. Hng.

Glyptografi (af grek. glypto’s, graverad,
snidad,, och gra’jein, beskrifva), läran
om glyptikens alster (gemmer och medaljer).
Upk.*

Glyptostro’bus Endlicher, bot., barrträdssläkte,
mycket närstående Taxodium (sumpcypressen),
hvartill det af somliga förf. föres, men
bildande buskar eller låga träd. Det förekommer
med två arter i Kinas sumptrakter, men hade
under tertiärtiden representanter såväl i
Europa och Nord-Amerika som inom polarområdet
(Spetsbergen, Grönland). Jfr Taxodium.
A. G. N.

Glyptotëk (af grek. glypto’s, i bet. skulpterad,
och thëke, förvaringsrum), i allmänhet ställe,
där skulpturverk förvaras; särskildt kallas så
det af konung Ludvig I i München upprättade
skulpturmuseet, byggdt af Leo v. Klenze,
1816-30, i moderniserad jonisk stil, samt
det af Carl Jacobsen skapade museet för
modern och antik skulptur i Köpenhamn.
Upk. (A. L. R.>

Glyskoljan, zool Se Torsksläktet.

Glystorsk, zool. Se Torsksläktet.

Glænö, en liten ö vid Själlands sydkust,
i Vor-dingborgsbukten, tillhörig örslevs
socken, Yester-Flakkebjerg härad,
Sorö anat, är sedan 1881 förbundet med
Själland genom en damm. Omkr. 200 inv.
E. Ebg.

Glärnisch, en del af Glarneralperna,
mellan-Klausen- och Pragelpassen. G. delas
i Främre G. (Vorder-G.), 2,331 m.,
Mellan-G. (Mittel-G.), hvars glaciär,
Vrenelisgärtli, är synlig i hela norra Schweiz
och hvars högsta topp, Bächistock,. når
2,920 m., samt Bakre G. (Hinter-G.), som i
Kuchen stiger till 2,910 m. Äfven flera andra
ansenliga toppar finnas i denna del af Alperna.
J. F. N.

Gläser (Glæser). 1. Franz Joseph G.,
tysk-dansk tonsättare, f. 1798 i Böhmen,
d. 1861 i Köpenhamn, utbildade sig först till
violinvirtuos och efter 1816 till kompositör. Han
blef kapellmästare vid Josephstädterteatern i
Wien 1822, vid Königstädter-teatern i Berlin 1830
och vid k. teatern i Köpenhamn 1842. G. var en
rutinerad och alsterrik musiker, hvars rykte
hufvudsakligen grundar sig på hans opera Des
adlers horst (1832; "örnnästet", 1837). I
Köpenhamn komponerade han bl. a., till text
af H. K. Andersen, Brylluppet ved Comosöen
(1849), som utkom i klaverutdrag. Hans öfriga
operor och sångspel, Das königre.ich der weiber
("Fruntimmersriket", 1844), Der rattenfanger
ans Hameln, Das auge des teufels m. fl.,
gjorde mindre lycka. G. dirigerade 1843-50
Musikföreningens konserter. Han fick professors
titel 1851. A. L.*

2. Joseph August Eduard Friedrich G., den
föregåendes son, dansk musiker, f. 1835 i
Berlin, d. 1891 i Frederiksborg, blef student
i Köpenhamn 1854 och musiklärare 1858 samt
utnämndes 1874 till organist vid Frederiksborgs
slottskyrka. G. komponerade ett stort antal
melo- .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0704.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free