- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1353-1354

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glödljus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1353

Blödning-Glödstålsberedning

1354

med nitratlösning, men därefter utfällas
först hydra-ten af tor och cer genom
kroppens neddoppning i ammoniak eller
vätesuperoxid. Sådana kroppar äro ej
hygroskopiska och i allmänhet mera hållbara. För
transport kan den färdiga kroppen härdas genom
neddoppning i en lösning af schellak i eter. En
normal G-brännare med en förbrukning af 120
1. gas i timmen lyser med ung. 100 hefnerljus,
efter 500 timmar med 80, således i medeltal
med omkr. 90 ljus. Ett något bättre ljusutbyte
erhålles i den s. k. lucaslampan,. som har
högre brännarglas, hvarigenom gasen suger med
sig större kvantitet luft (4 delar luft på l
del gas). Den större luftkvantiteten kan äfven
åstadkommas medelst en liten fläkt, drifven af en
elektrisk motor, som får sin ström genom ett af
förbränningsgaserna uppvärmdt termoelement. I
den vanliga glödljusbrännaren är lågan i
allmänhet riktad uppåt, men den kan äfven vändas
nedåt och är då försedd med en klocklik-nande
glödkropp. Denna s. k. invertbrännare, som fått
stor spridning under de sista åren, fördelar
ljuset mera likformigt nedåt och har därför vissa
företräden särskildt för inomhusbelysning. För
belysning utomhus äfvensom för belysning af
större lokaler begagnar man sig stundom af
förhöj dt tryck, 200- 1,500 mm. vatten, hvarvid
antingen gasen eller luften enbart eller ock
blandningen af gas och luft komprimeras med
motor. Detta, det s. k. press-gasglödljuset,
konstrueras för intill 2,500 ljus och förbrukar
l-O,e 1. gas per ljusenhet. Glascylinder
begagnas ej, och lågan kan vara riktad såväl
uppåt som nedåt. Keithljuset drifves med en
vattenmotor, som börjar arbeta, så snart den
belastade gasklockan sjunkit till ett visst
ställe. Vattenförbrukningen är 25-40 1. per
kbm. gas. Brännarna äro konstruerade enligt
injektorprincipen och suga 5 delar luft på l del
gas. Vid millen-niumljuset användes elektromotor
för drift af en dubbelverkande pump, som under
konstant tryck ersätter gasåtgången. Då gas
ej förbrukas, går pumpen tomt. Pharosljuset är
konstrueradt i likhet med millenniumljuset. Vid
selasljuset pumpas såväl gasen som luften och
blandas före inträdet i brännaren, hvarigenom
för ett visst tryck erhålles bättre ljusstyrka
än vid föregående. Selasljuset utföres för
såväl lågt tryck, 90 mm., som för högt tryck,
800 mm. Gasblandningen är ’ förra fallet l del
gas och 2 delar luft, i senare fallet l del gas
och l del luft. Det egnar sig för både starka
och svaga ljuskällor och användes i Tyskland
mycket i fabriker.

Den framgång, som kommit gasglödljuset till
del, har gjort, att man numera konstruerar
brännare efter samma princip äfven för andra
lysämnen. Själfva glödkroppen är dock vid alla
glödljus af samma material. Vattengasglödljusets
brännare (för okarburerad vattengas)
liknar den för lysgas med det undantag,
att regleringsanordningarna för luften vid
brännarens nedre del saknas. Vattengasen
ger i glödljusbrännare något bättre
ljusutbyte per volym gas än lysgasen
på grund af vattengaslågans något högre
förbränningstemperatur. - Acetylenglödljusets
brännare liknar den för lysgas. Acetylenen lämnar
som glödljus dubbelt så stor ljusstyrka som i
speckstensbrännare. Per hefnerljus förbrukas
0,3 liter. - Gasolin-glödljns. Se Gasolingas. -
Fotogen-

glödljuset har under de senare åren fått
en mycket stor spridning i synnerhet för
ytterbelys-ning. Fotogenen förgasas i en af
lågan upphettad förgasare, och den alstrade
fotogengasen förbrännes sedan blandad med
luft. För fullständig förbränning behöfver
fotogenen omkr. 45 ggr. sin volym luft. Innan
tandning kan ske, måste förgasaren först
uppvärmas, hvilket sker med sprit eller
vanlig lysgas och tager en tid af ung. l
minut i anspråk. För detta ändamål är rundt
brännaren anordnad en ringformig skål af
plåt, som rymmer den för uppvärmningen
behöfliga mängden sprit. Vid aktiebolaget
Lux’ lampor utgöres förgasaren af en kula
af nikolin eller nysilfver, som är placerad
strax ofvan glödstrumpan. Till denna kula
tryckes fotogenen från fotogenbehållaren
medelst kolsyregas af 1,5-2 atm. eller ock med
tillhjälp af komprimerad luft. Kolsyregasen
alstras af en med lämplig reduktionsventil
försedd mindre bomb. För att hålla brännaren
ren från kolpartiklar, som afsätta sig under
förbränningen, finnas särskilda rensnålar,
som kunna skötas utifrån lyktan. A.-B. Lux
tillverkar fotogenglödljus på 100, 200, 700
och 1,600 hefnerljus. Per timme och 100 ljus
förbrukas ung. 1/2o 1. fotogen. För belysning
af fabriker etc. användes sa’mma lampa som för
utomhusbelysning, men till följd af ett susande
ljud användes den i mindre skala för hemmet. För
sådan belysning användas lampor med veke. Dessa
äro dock ej så pålitliga som de förra, emedan
de äro mera känsliga för luftväxlingar, hvilket
förorsakar att strumpan sotas. För att till en
del förhindra denna olägenhet är det af vikt,
att veken hålles jämn. - Spritglödljuset är
konstrueradt i likhet med fotogenglödljuset. Till
följd af det höga priset på sprit har det dock
ej fått någon egentlig användning här i landet.
G. H. H.

Glödning, fys. En kropp glöder eller är i
glöd-ning, om den uppvärmes så mycket, att den
blir själflysande, men utan att därvid brinna
med låga.

Glödritning, ett slags brännteknik,
hvarvid teckningar af figurer, ornament
o. s. v. framkallas å en träskifva eller
dyl. medelst en platinaspets, som genom
en särskild apparat hålles i glödning,
men för öfrigt föres såsom ett vanligt
ritstift. Teckningarna likna närmast
träinläggningar. Glödritningen, som under
de senare åren flitigt of väts, tillhör de
s. k. amatörkonsterna, hvilka med lätthet och
utan långvarig förberedelse kunna utföras
i hemmen. Någon synnerligen framstående
konstnärlig eller dekorativ betydelse
torde man ej kunna tillerkänna densamma.
Upk.*

Glödspån, metall, bildas, då järn upphettas
under fullt lufttillträde, i form af ett
oxidlager, som lätt lossnar från järnet vid
slag och stötar. Ett tjockare glödspånslagers
medelsammansättning motsvarar den kemiska
formeln Fe203 + 5FeO. Andra benämningar å samma
sak äro h a m m a r s l a g g och valssinne r.
G. H-r.

Glödstrumpa, tekn. Se G l ö d l j u s.

Glödstålsberedning, metall., en numera af
bes-semer- och martinmetoderna undanträngd
färsknings-process, som användes särskildt i
Österrike i midten af 1800-talet och utfördes så,
att tackjärn, gjutet i form af tunna stänger,
nedpackades i murade kistor i järnmalmspulver
och glödgades, hvarefter stängerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0707.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free