- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1357-1358

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glödljus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1357

Gnadau-Gnagare

1358

iort genom luft och vatten. Jfr Åsar och Fr i gg.
Th. W.*

Gna’dau, herrnhutarkoloni (sedan 1767)
i preussiska reg.-omr. Magdeburg,
vid Magdeburg-Leipzig-järnvägen. 481
inv. (1900). Boktryckeri, i hvilket de flesta
af brödraförsamlingens skrifter tryckas.

Gna’denberg (lat. Möns Gratiæ), birgittinkloster
vid Nürnberg, anlagdt efter 1420 på initiativ
af Katarina af Pommern, syster till konung Erik
af Sverige, Danmark och Norge och gift 1407 med
kurfurst Johan af Pfalz, upplöst omkr. 1575 efter
"reformationens införande i detta land.

Gnagare, Glires 1. Rodentia,
zool., den allra .artrikaste af alla
däggdjursordningar. Formrikedomen beror därpå,
att gnagarnas olika representanter lyckats
anpassa sig till snart sagdt alla de olika
lefnadssätt, hvilka öfver hufvud äro förenliga
med ett däggdjurs organisation: de bebo skogar,
öknar, stäpper, bergstrakter, de äro träddjur -
af hvilka somliga äro utrustade med fallskärm
-, vattendjur, gräfvare, hoppare o. s. v. I
sammanhang med förmågan att utnyttja alla
lifsmöjligheter står ock den omständigheten,
att gnagarna i högre grad än någon annan
däggdjursordning äro kosmopoliter: de förekomma
öfver hela jorden från tropikerna till polerna;
t. o. m. Australien, hvars däggdjursfauna består
af företrädesvis kloak- och pungdjur, har att
uppvisa flera infödda .gnagarsläkten.

Redan de historiskt äldsta gnagare, som man
känner, utmärkas, på samma gång de i öfrigt
ej äro särskildt specialiserade, genom sitt
egendomliga tandsystem, som betingar deras
förmåga att gnaga, .en förmåga, som öppnar dem
många möjligheter att uppnå föda, bostad och
skydd, otillgängliga för andra däggdjur. Det
finnes ett par framtänder ’("gnagartänder")
ofvan och nedan; blott ett mindre antal har 2
par framtänder. Dessa* gnagartänder äro endast
på framsidan beklädda med emalj, hvilket
gör, att den bakom emaljen varande mjukare
tand-"bensubstansen under tandens funktioner
i högre grad afnötes än den hårdare emaljen,
så att tanden städse bibehåller en skarp,
mejselliknande emaljegg.

Gnagarnas tandsystem.

Den starka slitningen ersattes genom oafbruten
tillväxt, hvilken möjliggöres därigenom, att f
ramtänderna ha öppen rot och en lång tandpulpa,
hvilken alstrar ny tandsubstans; ’på grund af sin
längd sträcker sig tanden långt bakåt i käkarna,
i under-

käken ända till ledknappen (se fig.). Om genom
någon tillfällighet någon af t. ex. de öfre
fram-tänderna går förlorad och den motsvarande
tanden i underkäken följaktligen ej blir
utsatt för samma af nötning som eljest, så
växer den sistnämnda slutligen ut till en längd
och form, som ofta hotar djurets lif. Mellan
framtänderna och kindtänderna är en lång lucka,
emedan hörntänder saknas. Kindtändernas antal
växlar mellan 5-6 och 2 å hvardera sidan i
käkarna; deras beskaffenhet är liksom djurets
diet växlande: än äro de knöliga, än mer eller
mindre strecktecknade. I sammanhang med det sätt,
hvarpå gnagartänderna användas, står formen
af underkäkens ledknappar och deras ledgropar
å kraniet: de äro longitudinella, hvarigenom
möjliggöres, att underkäken kan skjutas fram
och tillbaka. Stora kindpåsar förekomma hos
flera gnagare, såsom hos Difardomys Phillipsii,
hanntern, goffern (Geomys bursarius) o. a. I
öfrigt växlar gifvetvis gnagarnas utseende och
kroppsbyggnad i sammanhang med deras olikartade
lefnadssätt i hög grad. Flertalet hör till de
minsta däggdjuren och utmärkes i allmänhet af
utomordentlig fruktsamhet.

Tullbergs system af gnagarnas ordning har
följande utseende:

Underordning I. Duplicidentati. Familj 1.
Leporidæ.

» 2. Lagomyidæ. Underordning II.
Simplicidentati. Grupp A. Hystricognatlii.

Undergrupp a. Bathyergomorphi.

Familj 1. Bathyergidæ. Undergrupp b.
Hystricomorphi. Familj 1. Hystricidæ. » 2.
Caviidæ. » 3. Erethizontidæ. » 4.
Chinchillidæ. » 5. Aulacodidæ. » 6.
EcMnomyidæ. » 7. Petromyidæ. Grupp B.
Sciurognathi.

Undergrupp a. Myomorphi.

Familj 1. Ctenodactylidæ. -i> 2.
Anomaluridæ. » 3. Pedetidæ. » 4.
Myoxidæ. » 5. Dipodidæ. » 6.
Spalacidæ. » 7. Nesomyidæ. » S.
Cricetidæ. » 9. Lophiomyidæ. » 10.
Arvicolidæ. » 11. Hesperomyidæ. » 12.
Muridæ. » 13. Gerbillidæ. Undergrupp b.
SciuromorpM. Familj 1. Haplodontidæ. » 2.
Sduridæ. » 3. Castoridæ. » 4.
Geomyidæ.

Till Sveriges fauna höra 18 arter af följande
6 ofvan uppräknade familjer: Leporidæ, harar,
Myoxidæ, hasselmöss, Dipodidæ, spring-r att o r,
Arvicolidæ, sorkar, Muridæ, råttor och Sciuridæ,
ekorrar.

Litt.: H. Winge, "Jordfundne og nulevende gnavere
fra Lagoa Santa (Brasilien). Med udsigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0709.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free