- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1361-1362

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gnejs ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1361

Gnejs

1362

tare vid öfvertribunalet i Berlin. När efter
1848 års rörelser den politiska reaktionen
åter fick öfverhand, lämnade G. (1850) den
praktiska banan. 1858 blef han ord. professor
vid universitetet. S. å. invaldes G. i
preussiska deputeradekammaren, där han under
författningskonflikten i början af 1860-talet
tillhörde den liberala oppositionen, var
sedan äfven medlem af Nordtyska förbundets
representantförsamling och inträdde 1871 i
det nya Tyska rikets riksdag, där han anslöt
sig till det nationalliberala partiet. 1888
upphöjdes han af kejsar Fredrik III i adligt
stånd. - G. utmärkte sig i sin forskning genom
grundlighet och mångsidighet och egde tillika
blick för verklighetens kraf och praktisk takt
och duglighet. Som universitetslärare föredrog
han de flesta till juridiska fakulteten hörande
läroämnen (statsrätt, romersk rätt, straff- och
processrätt m. fl.), och vid de stora reformer,
som under hans tid i socialt, politiskt eller
juridiskt hänseende genomfördes i Preussen
och i Tyska riket, utöfvade han ett väsentligt
inflytande.

När vid den politiska striden i Preussen
om ett konstitutionellt statsskick Englands
inrättningar åberopades som mönster, beslöt
G. att gifva en framställning af dessa, och
frukten af dessa studier blef det monumentala
verket Das heutige englische ver-jassungs-
und verwaltungsrecht (1857-63), hvari
G. ger en systematisk framställning af den
engelska förvaltningens historiska utveckling
och nuv. organisation. En jämförelse mellan
engelska och tyska förhållanden gaf han i arbetet
Verwaltung, justiz, rechtsweg, staatsverwaltung
und selbstverwaltung nach englischen und
deutschen verhältnissen (1869). För en
omorganisation af den preussiska förvaltningen
var G. synnerligen verksam, och det af honom
i skriften Die preussische kreisordnung (1870)
för reformen uppställda programmet blef också
genomfördt, hvarefter G. blef förste ledamoten af
det 1875 nyinrättade Oberverwaltungsgericht (till
1877). Äfven i den kyrkopolitiska striden tog han
verksam del och uttalade sig i dithörande frågor
genom skrifterna Die konfessionelle schule (1869)
och Die bürgerliche eheschliessung (s. å.). För
Tyska rikets upprättande kämpade han lifligt och
deltog på ett bestämmande sätt i upprättandet
af riksenheten i fråga om domstolsorganisation
och rättegångsväsende. Särskildt uppträdde
han genom skriften Vier fragen zur deutschen
strafprocessord-nung (1874) som kämpe för
juryinrättningen, hvilken ock, trots mycket
motstånd, infördes i tyska lagen. Bland
hans öfriga tryckta arbeten må nämnas Freie
advokatur (1867), Die selbstverwaltung der
volkschule (1869), Der rechtsstaat (1872),
Verwaltungsreform und verwaltungsrechtspflege
in Preussen (1878), Gesetz und budget (1879),
Die preussische finanzreform (1881), Die
nationale rechts-idee von den stånden und das
preussische drei-klassenwahlsystem (1894),
samt hans berömda Eng-

lische verfassungsgeschichte (1882), hvari de
mognade resultaten af hans engelska studier äro
nedlagda, efter få år åtföljd af en kortare
framställning af samma ämne, Das englische
parlament (1886). G :s uppfattning af Englands
författning och förvaltning var från början
bestämd dels af fråganom garantier för den
personliga friheten i den offentliga rätten,
dels af hans reaktion mot parlamentarismen,
som i Preussen och det öfriga Tyskland
hastigt hade spelat ut sin roll. Grundvalen
för det engelska statslivet sag han i landets
selfgovernment, d. v. s. grefskapens och
kommunernas förvaltning efter landets lagar
genom oaflönade tjänstemän^ som systemets
bärare betraktade han den jordegande lågadeln
(landed gentry), som fyllde sitt kall dels-i det
parlamentariska lifvet, dels som fredsdomare och
sheriffer, samt öfriga förmögnare jordegare som
medlemmar af jurydomstolarna och betalaro af depå
jorden hvilande kommunalskatterna. Härvid tog:
emellertid G. icke hänsyn till utvecklingen
efter 1832 års parlamentsreform, hvarigenom
kommunernas förvaltning allt mer öfvergått till
valda styrelser (local boards); han misstrodde
dessa, emedan rösträtten vid valen till dem
grundats på census, oberoende af jordbesittning,
och sag i dem en farlig följd af kapitalismens
framträngande. Den industriella kapitalismens
och den parlamentariska regeringens utveckling
i England efter 1832 hängde enligt G. på det
närmaste tillsammans och måste efter hans mening
medföra landets förfall, i det parlamentet
ooh genom detta särskildt industrikapitalet
öfvermäktigt tryckte på partiministärerna,
och dessa åter behärskade de viljelösa "local
boards" och deras aflönade tjänstemän. Trots
ensidigheter i G :s uppfattning har hans verk
för studiet af den engelska författningens
och förvaltningens historiska utveckling
och juridiska karaktär varit af epokgörande
betydelse. - Jfr Walcker, "E. v. G." (1888)
och Gierke, "K. v. G." (minnestal 1895).
A. B. B. (G. w-k.>

Gnejs, petrogr., en inom urberget ytterst
allmänt förekommande, krisfeallinisk bergart,
sammansatt af kvarts, fältspat och glimmer,
hvilka beståndsdelar inneha parallell
anordning, så att bergarten i en viss riktning
(skiffringsriktningen) klyfver sig lättare
än i någon annan och i tvärbrottet visar ett
strim-migt utseende. Alltefter den i gnejsen
ingående glimmerns mängd och mer eller mindre
regelmässiga anordning är skiffrigheten mer
eller mindre tydligt utpräglad. Om glimmerns
mängd är ringa i förhållande till de öfriga
beståndsdelarna och om glim-merbladens ytor äro
vända åt alla möjliga riktningar, kan gnejsen
ofta komma att ganska mycket likna granit. Den
kan då kallas granitgnejs. I många fall är
det mycket svårt att afgöra, huruvida gnejsen
i själfva verket är en starkt metamorfoserad
sedimentär bergart eller en pressad granit
eller en blandning af sedimentära och eruptiva
beståndsdelar. En urspr. massformigt struerad
granit, som sedermera genom tryck erhållit en
viss parallellstruktur, kallas gnejsgranit. -
Efter den ingående fält-spatens färg skiljer man
mellan röd gnejs och grå gnejs. Om andra mineral
ingå i sammansättningen, antingen jämte glimmern
eller ersättande denna, får bergarten namn efter
dessa, t. ex. hor n-bländegnejs, protogingnejs,
granatgnejs, grafitgnejs och j ä r n g n e j s
(magne-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:19:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0711.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free