- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1483-1484

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gordon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

endast missräkningar. Efter att ha tillbragt
året 1883 i Palestina stod han 1884 enligt
öfverenskommelse med konungen af Belgien i
begrepp att träda i dennes tjänst i Kongo,
men åtog sig i stället att återvända till
Egypten, i hvars sudanesiska provinser
mahdistupproret rasade, och tog i febr. 1884
som generalguvernör öfver Sudan sitt residens
i Kartum. Hans uppgift var att verkställa
utrymningen af de hotade länderna, men
ställd inför utförandet af detta uppdrag,
hvars svårigheter han tydligen underskattat,
ville han hvarken utrymma Sudan utan att lämna
någorlunda tryggade förhållanden efter sig
eller öfvergifva de egyptiska garnisonerna
på dessa aflägsna poster. Hans förslag, att
landets styrelse skulle uppdragas åt hans gamle
motståndare från kampen mot slafhandeln, Zobeir
pascha, afböjdes af engelska regeringen,
och under de utdragna förhandlingarna
härom afskars på våren 1884 förbindelsen med
Egypten. G. instängdes i Kartum, som han under
alltmer förtviflade förhållanden försvarade med
ett oförlikneligt mod och en aldrig svikande
uthållighet. Alltför sent beslöt sig engelska
regeringen att utrusta en undsättningsexpedition,
och då dess förtrupp redan var i Kartums närhet,
stormades staden 26 jan. 1885, hvarvid G. dog
hjältedöden. G:s öde höll Englands och hela
Europas intresse i den yttersta spänning; till
den olyckliga utgången var han väl själf med
sitt ända till obeständighet impulsiva lynne
ej utan skuld, men hufvudansvaret synes hvila
på den Gladstoneska regeringens passivitet och
ansvarsrädsla. Grunddraget i G:s karaktär var
en varm och djup, tämligen mystiskt färgad,
religiositet, som framför allt tog sig uttryck
i en gränslös människokärlek i förening med en
sällsynt grad af oegennytta och personligt mod;
denna hans karaktär utgör också förklaringen
till det ovanliga förtroende och inflytande,
som han lyckades vinna hos de olika folkslag,
med hvilka han trädde i beröring. – G:s
bref och dagböcker ha till stor del blifvit
offentliggjorda. Så Reflections in Palestina
(1883), Letters from the Crimea, the Danube, and
Armenia
(1884), Private diary of his exploits
in China
(1885), Letters to his sister (s. å.),
The journals at Kartoum (s. å.), Diary of the
Taiping revolution
(1890). – I Kartum restes
1902 en af Onslow Ford modellerad ryttarstaty
öfver G., där denne framställes ridande på en
kamel. En afgjutning däraf finnes uppställd
i Chatham. – Af litteraturen om G. må nämnas
Wilson, "The ever victorious army" (1868),
Birkbeck Hill, "G. in Central Africa" (1881),
Hake, "Story of the Chinese G." (1883–85,
utvidgad uppl.: "G. in China and the Soudan",
1896), H. W. Gordon, "Events in the life of
G." (1885), Cromer, "Modern Egypt" (1908),
engelska biografier af Forbes (1884), Barnes
(1885), Butler (1889), Churchill (1891) och
Boulger (1896) samt C. Bååth-Holmbergs svenska
lefnadsteckning "Charles G. G." (1894).
H. B-n.

Gordonia, astron., en af småplaneterna.

Gordon-Lennox [gå’dn le’neks]. Se L e n n o x.

Gordon pascha. Se Gordon, Ch. G.

Gordonsetter [gå’dn se’ta]. Se Hunden.

Gordonsetterklubbar [gå’dn se’tə-],
föreningar, som ha till uppgift att främja
gordonsetterrasen och dess utbildning för
jakten genom utställningar, jaktprof, import
af afvelshundar etc.

I Norge bildades 1901 Skandinavisk
gordonsettklub
, som räknar medlemmar inom de
tre skandinaviska länderna.

I Stockholm bildades 1907 Svenska
gordonsetterklubben
, hvilken som specialklubb
samarbetar med Svenska kennelklubben och
f. n. räknar något öfver 100 medlemmar.
G. G.

Gordya’la, Gordyene. Se Kurderna.

Gore [gå’e], Catherine Grace Frances, född Moody,
engelsk romanförfattarinna, f. 1799, d. 1861,
gift 1823 med kapten A. Gore, utgaf ej mindre
än sjuttio romaner på tillsammans omkr. två
hundra band, af hvilka kunna nämnas W omen as
they are (1830), Mothers and daughters (1831),
Mrs Armytage (1835), Cccil (1841), The banker’s
wife (1843) och Mammon (1855). Hennes romaner äro
trogna och därför kulturhistoriskt intressanta
skildringar af de högre engelska klassernas
lif. Mrs G. skref äfven dramer, t. ex. The bond
(1824) och The school of coquettes (1831), ett
arbete om blomsterodling, The book of the roses
(1838), samt komponerade sånger. Till svenska
öfversattes "Hof-mannen i Carl II:s tid" (1841)
och "Smärre noveller" (s. å.).

Gorecka [gåre’tska], M ar y a, polsk
skriftställa-rinna, f. 1835 i Paris, dotter
till skalden Adam Mickiewicz och gift med
Tadeusz. Gorecki, en son till poeten Antoni G.,
har författat memoarer om sin barndomstid, som
lämna bidrag till den polske skaldens biografi:
Wspomnienia o Adamie Mickic-wicza (1875; ny
uppl. 1889). A-d J.

Gorecki [gåre’tski], Antoni, polsk skald,
f. 1787, d. 1861, medföljde 1812 Napoleon på
fälttåget till Ryssland, företog därefter långa
resor, slog sig 1818 ned som landtbrukare
i Litauen samt begaf sig vid utbrottet
af revolutionen 1830 som polsk agent till
Schweiz, England och Paris, där han dog i
samma sjukhus som hans landsman historikern
Lelewel. Som patriotisk* poet utbildade han
sig efter Niemcewicz och författade historiska
ballader och stridssånger, som på sin tid
voro ganska populära, t. ex. Duma (visan)
o generale Graboic-skim (1814), Zdobycie
wawozow pod Samo-Sierra (Eröfringen af
bergspassen vid S.) och Krakoiciaki ofiarowane
Polkom (1816). Hans första diktsamling,
Poezye Litwina (En litauers visor, 1833),
efterföljdes af flera andra, den senaste
1861. En vald uppl. i 2 dlr utkom 1886.
A-d J.

Gorée [gårē], en till franska kolonien Senegal
hörande liten ö i västra Afrika, strax s. om
Kap Verde. Den utgör egentligen en nästan naken
basaltklippa af 250 m. höjd, med en areal af
36 har, men är af stor vikt som handelsplats
och militärstation. Större delen af ön upptages
af staden G. (omkr. 2,000 inv.). G., som 1677
besattes af fransmännen, har varit utgångspunkt
för den franska kolonisationen i Senegambien.
(J. F. N.)

Goremykin, Ivan Longinovitj, rysk statsman,
f. 1840, blef 1884 öfverprokurator hos senaten,
1891 adjoint hos justitieministern, i april 1895
biträde åt inrikesministern Durnovo samt var
inrikesminister okt. 1895–nov. 1899. G. blef
därefter medlem af riksrådet, men kallades
10 maj 1906 att efterträda Witte som
premiärminister. Det af G. 26 maj i riksduman
framlagda regeringsprogrammet möttes med ett
misstroendevotum och fordran på ministärens af
gång. Ett nytt misstroende-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:28:45 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0772.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free