Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Gossler, Gustav von
- Gossler, Heinrich Wilhelm Martin von
- Gossmann, Friederike
- Gossner, Johannes
- Gossnerska missionen
- Gossypium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI
Gossler. 1. Gustav von G., preussisk statsman,
L 1838, d. 1902, inträdde 1859 på den juridiska
tjänstemannabanan, blef 1877 ledamot af
tyska riksdagen, 1879 understatssekreterare
i .kultuisministeriet och 17 juni 1881
kultusminister, efter Puttkamer. Hans mål var
att åstadkomma en försoning med katolikerna,
och därför genomdref han upphäfvandet af
de för dem obehagligaste bestämmelserna i
"majlagarna". Dock fasthöll han gentemot centern
statens makt öfver folkskolorna. Mot den polska
rörelsen i de östra provinserna intog han en
mycket fientlig hållning och afskaffade genom en
lag af 1887 undervisningen i polska språket i de
polska folkskolorna. Då ett hans förslag till
folkskoleordning icke vann nödigt understöd i
preussiska landtdagen, afgick han 12 mars 1891
samt var sedan till sin död öfverpresident i
Westpreussen. - 2. Heinrich Wilhelm Martin von
G., den föregåendes broder, preussisk militär,
f. 1841, deltog som kompanichef i 1870-71
års krig, blef 1891 generalmajor och chef för
43:e infanteribrigaden, direktor för allmänna
krigsdepartementet inom krigsministeriet
samt 1895 befälhafvare för 25:e divisionen
(Darmstadt). Han tog en väsentlig del i
förhandlingarna om de nya militärförslagen vid
1893 års riksdag och kallades i aug. 1896 (efter
Bronsart von Schellendorff) till krigsminister,
hvilket ämbete han förvaltade till maj 1903. I
aug. s. å. efterträddes han definitivt af von
Einem. Som krigsminister ledde G. artilleriets
reorganisation samt genomdref 1898 en ökning
af arméns fredsstyrka och en partiell reform
af den militära rättegångsordningen. Hans
afgång föranleddes närmast af hans för
regeringen besvärande brist på förmåga
att göra sig gällande i riksdagsdebatterna.
(V. S-g.)
Gossmann, Friederike, grefvinna von
Prokesch-Osten, tysk skådespelerska, f. 1839
i Würzburg, d. 1906 i Gmunden, var engagerad i
Hamburg 1855-56 och vid Burgteatern i Wien från
1857, tills hon 1861 blef gift med friherre
(sederm. grefve) Anton von Prokescti-Osten,
hvarefter hon endast gaf gästroller och
uppläsningar för välgörande ändamål. Hon lyckades
utmärkt väl i både rörande och lustiga roller,
bl. a. hufvudrollen i Die grille ("Syrsan")
och Puck i "En midsommarnattsdröm".
Gossner, Johannes, tysk präst, grundläggare af
barmhärtighetsanstalter och missionsverksamhet,
f. i Hausen 1773, d. i Berlin 30 mars
1858. Född och uppfostrad i romersk omgifning,
rönte han sedermera afgörande inflytelse från
den af Sailer, M. Boos m. fl. representerade
evangeliska riktningen inom den dåv. katolska
kyrkan, men äfven från Spittler i Basel och
andra den tidens verksammaste evangeliska
kristna. Till den evangeliska kyrkan
öfvergick G. formligen 1826 och verkade
sedan i 17 år som präst vid Betlehemskyrkan
i Berlin. Därunder lade han grunden såväl
till det ännu bestående Elisabeth-krankenhaus
(tillika diakonissanstalt) som till den efter
honom uppkallade missionen (se nästa art.).
J. T. B.
Gossnerska missionen, grundlagd 1836 af
J. Gossner (se denne), som ogillade förutvarande
missionssällskaps grundsatser, dels såsom
alltför mycket betonande det konfessionella, dels
såsom ställande för höga kraf på missionärernas
utbildning. I början utsände G. missionärer i
utländska sällskaps tjänst, men på 1840-talet
upptogos egna missionsfält i Indien, dels i
låglandet kring Ganges, dels i Chutia Nagpurs
högland (Nord-Indien) bland kolerna, ett af de
indiska s. k. urfolken. På det senare fältet har
missionen rönt stor framgång; de hedningkristna
uppgå f. n. till omkr. 85,000 med ett tjugutal
europeiska missionärer och flera hundra infödda
lärare. Här som i andra indiska missioner spelar
skolväsendet en framstående roll. Numera ledes
missionen efter i hufvudsak samma grundsatser
som öfriga evangeliska missionssällskap. I
missionsredogörelser betecknas denna mission
vanligen med "Berlin II" till åtskillnad från
två andra äfvenledes från Berlin ledda sällskap.
J- T. B.
Gossypium L., Bomullsväxter, bot., växtsläkte
af fam. Malvaceæ, afdeln. Hibisceæ, består af
örter eller buskar (stundom trädlika) med
oftast handflikiga blad och stora, ensamma
blommor, som ha tre stora, äggrundt-hjärtlika
ytterfoderblad, lågt, tilltryckt foder samt gul
eller röd krona. Frukten är ett fröhus, af en
valnöts storlek, med många, äggrunda, ärtstora
frön. Bomull (ty. baumwolle, trädull) är den
från fröets yta utvecklade fröullen (se fig. 2
c), som består af långa, encelliga, luftfyllda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0017.html
