Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 3-4 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gossypium - Gossypium hæmostaticum - Gostomysl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

( därför hvita) hår, som under torkningen
skrufformigt vrida sig, blifva platta och
antaga ett mer eller mindre bandlikt utseende
(se fig. 1);


Fig. 1. Bomull (del af några torkade hår,
ett par hundra ggr förstorade).

de bestå till största
delen af ren cellulosa. När fröhuset är
moget, öppnar det sig med 3-5 skal, fröullen
framtränger och sväller ut (se fig. 2 b), så att
det hela blir af ända till ett äpples storlek,
och slutligen utfalla fröna, hvilka vinden med
hjälp af hårklädnaden lätt kringsprider.


Fig. 2. Gossypium herbaceum (efter Wossidlo). a
blommande gren, b fröhus, som öppnat sig, c frö
med fröull.

Släktet innefattar 9 arter, af hvilka
3 odlas för bomullens skull i varma
länder. G. barbadense L. härstammar från Amerika
och odlas där och i Australien; G. arboreum L. är
inhemsk i Afrika och odlas där samt i Arabien och
Ostindien; G. herbaceum L. (fig. 2), sannolikt
härstammande från den i främre Indien växande
G. Stocksii Mast., odlas sedan öfver 2.600 år i
Ostindien och Arabien och sedan 1774 i Amerika
i 2 varieteter, nämligen var. religiosum med
gul bomull (nankin) och var.
hirsutum med hvit bomull. G. herbaceum odlas
nu i alla bomullsproducerande länder, äfven i
Syd-Europa, särskildt Grekland. Bomullsväxterna
odlas i nästan alla den heta zonens länder,
med största fördel, där tillika hafsklimat är
rådande. De trifvas emellertid äfven i varmare
länder inom tempererade zoner. Nordgränsen
för deras odling går öfver Neapel, Valencia
och Krim, sydgränsen vid 30° s. br. Nord-
Amerika, Ostindien och Egypten frambringa
största mängden af den bomull, som användes
inom den europeiska industrien. Den art,
hvars odling har största utbredningen, är
G. herbaceum. Olika former af bomullsväxterna
lämna olika god bomull, de trädartade i
allmänhet bättre än de buskartade, och dessa
bättre än de örtartade. Äfven klimat, jordmån,
väderlek under skördetiden m. m. ha dock ett
mycket viktigt inflytande på bomullens godhet. -
Bomullsväxternas frön ha i senare tider blifvit
af stor betydelse, emedan de lämna en fet olja,
bomullsfröolja (se d. o.) l. cottonolja,
hvilken nyttjas till tvålberedning, till
matolja och uppblandning af andra oljor. Det,
som återstår, sedan oljan blifvit utpressad,
utgör bomullsfrökakor (se d. o.), ett värdefullt
kreatursfoder. Fröskalen, hvilka uppkomma
som affall vid fabrikationen af foderkakorna,
användas till framställning af papper. Barken
eller basten å bomullsplantans stjälkar är rik
på fibrer, som kunna spinnas till gröfre garn; de
kunna äfven användas till pappersmassa af utmärkt
beskaffenhet. Redan på produktionsstället befrias
bomullen genom egrenermaskiner (se d. o.) från
frön och orenlighet. Jfr Beklädnadsväxter och
Bomullsindustri.

Inom medicinen nyttjas bomullen och den däraf
förarbetade vadden såsom omhöljande, värmande
medel samt till förbandsmedel å sår. För
sistnämnda ändamål har den genom den moderna
antiseptikens fordringar alldeles utträngt den
förr brukliga linnecharpien. Till förband
befrias bomullen från fett, hvarigenom den
får egenskapen att draga till sig vätska, samt
prepareras ofta med antiseptiska medel (sublimat,
fenol, borsyra, salicylsyra etc.). Äfvenså
steriliseras den i värme. Till stillande af
blödning användes bomull på det sätt, att den
hårdt tryckes mot det blödande stället (se
Blodstillande medel). Bomull, preparerad med
järnklorid (Gossypium hæmostaticum) blir genom
järnsaltet ännu verksammare såsom blodstillande
medel. Inom kirurgien använde man förr bomull
till s. k. moxa (se d. o.). Dessutom nyttjas
bomull till framställning af bomullskrut (se
d. o.) och kollodium. Ldt. G. L-m. (C. G. S.)

Gossypium hæmostaticum. Se Gossypium.

Gostinyj dvor [gasti’ny], den ryska benämningen
på marknadsstånd i ordnade rader, basar för
gosti, främmande köpmän. Dessa varubörser,
som hade egen förvaltning och voro afskilda
från den öfriga staden, utbildade sig först
i Novgorod, där de "tyske" (= västerländske,
äfven skandinaviske) köpmännen två gånger om
året hade fri genomfartsrätt, och delades i två
klasser: tyska och gottländska, som förvaltades
af en ålderman och 4 rådmän. Sedan inrättades
sådana basarer för utländska köpmän i Pskov,
Moskva och Astrahan. Moskvas gostinyjdvor i den
s. k. "kinesiska stadsdelen" (Kitaj-gorod) var
berömd redan på 1500-talet och uppdelades af tsar
Fedor Ivanovitj i 20 "rader" eller gatulinjer för
olika varor. Numera har nästan hvarje rysk stad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>