Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grad - Grad - Grad, Charles - Gradatim - Gradation - Gradbeteckning - Gradblad - Gradeheden - Gradenigo, Pietro - Gradera - Gradering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kandidat- licentiat- och doktorsgrad samt
inom teologiska fakulteten kandidat- och
licentiatgrad. Teologie doktorer utnämnas af
konungen. Karolinska institutet i Stockholm
utdelar medicinsk kandidat-, licentiat- och
doktorsgrad. Stockholms högskola eger rätt
att utdela grader inom den juridiska och
den filosofiska fakulteten, och Göteborgs
högskola eger enahanda rätt i fråga om den
filosofiska. - Enligt det gängse språkbruket
är grad lika med doktorsgrad, och de lägre
"graderna" kallas hvad de äro, nämligen
examina. 2-3. K. Rn. 7. P. E. L-m.
Grad betyder i sammansättning af slaviska
ortnamn fäste, stad, t. ex. Belgrad ("den
hvita staden"). Ordet, som i ryskan har
formen górod, i tjech, hrad, i po. gród,
återfinnes i det tyska sammansättningsordet
-grätz (-gratz) och det nordiska gård.
(A-d J.)
Grad, Charles, tysk industriidkare och
skriftställare, f. 1842 i Türkheim i Elsass,
d. 1890 i Logelbach, blef 1872 ledamot i
styrelsen för de stora bomullsspinnerierna
och väfverierna i Logelbach och Kolmar. 1877
valdes han till deputerad vid riksdagen och slöt
sig där till den elsassiska oppositionen. 1879
verkade han mycket ifrigt för skyddstulltariffen
och förstod att i den af honom representerade
industriens intresse genomdrifva en förhöjning i
skyddstullen å bomullsgarn. Utom en stor mängd
afhandlingar i geologi (i franska vet. akad :s
förhandl.), i nationalekonomi (i "Économiste
français") samt öfver Elsass’ finanser
och förvaltning (i elsassiska tidskrifter)
utgaf han skrifter rörande Elsass’ geografi,
naturhistoria och industri samt med anledning
af den tyska förvaltningen några uppsatser
med skarpt oppositionell tendens: L’Alsace,
sa situation et ses ressources au moment de
l’annexion (1872), Coup d’oeuil sur l’exploitation
des chemins de fer de l’Alsace-Lorraine (1874)
och Considérations sur les finances et
l’administration de l’Alsace-Lorraine (1877). Hans
sista arbete, L’Alsace. Le pays et ses habitants
(1889), prisbelöntes af Franska akad. 1894 restes
öfver honom en minnesvård i Türkheim.
Gradatim, lat., steg för steg, gradvis.
Gradation (af lat. gradatio, stegring, af
gradus, steg), indelning i grader, ordnande
efter förtjänst, uppskattning, värdering. - Inom
logiken betyder gradation ett uppstigande från
lägre förnimmelser (känslor och föreställningar)
till högre (begrepp) eller nedstigande från
högre till lägre. I stilistisk mening är
gradation en förbindelse af antiteser, så
ordnad, att lederna bilda en fortlöpande rad,
en stegring, hvarför man äfven benämner den
klimax. En ofta förekommande typ är den, som
uttrycks med adjektivens jämförelsegrader:
"Stiernhielm, stor som forskare, större som
skald, störst som själ". Med antiklimax menar
man en negativ stegring: "Liten i sig själf,
föreföll A. ännu mindre vid sidan af sin far
och allra minst bredvid sin son". Ofta eger
ett motsatsförhållande rum mellan kvalitet
och kvantitet hos lederna, t. ex. i "många äro
kallade, men få äro utvalda". En komisk verkan
nås genom att i stället för det led, som skall
innehålla kulmen, sätta en lägre grad än närmast
föregående; sker detta ofrivilligt, förfelas
i grund all effekt (stundom har detta kallats
"västgötaklimax"). Gradation ligger stundom till
grund för byggnaden af berättelser, särskildt
ofta är detta fallet i folksagor. - Jfr
Spencer, "Philosophy of style", och
R. M. Meyer, "Stilistik" (1906).
R-n B.
Gradbeteckning, de yttre tecken, på hvilka
militära eller vissa andra tjänstegrader
igenkännas. För underbefälet bestå dessa tecken
vanligen af snören kring kragen, på axelklaffarna
eller på ärmarna samt för officerarna
af små stjärnor och galoner på epåletter,
axelklaffar eller krage eller ock af galoner på
ärmarna. Gradbeteckningen för svenska arméns
regementsofficerare utgöres på den hittills
använda uniformen af fransar på epåletterna,
af sammanflätade guld-(silfver-)snören
på axelklaffarna (en dubbelviken galon på
kappans) samt för generalspersoner mycket
tjocka fransar på epåletterna, liknande snören
på axelklaffarna eller en bred galon på kragen
eller kappans axelklaffar jämte en stjärna för
underlöjtnanter, majorer och generalmajorer, två
stjärnor för löjtnanter, överstelöjtnanter och
generallöjtnanter samt tre stjärnor för kaptener,
öfverstar och generaler (jfr figurerna till
art. Epålett). Gradbeteckningen på mössan
utgöres af en, två eller tre smala galoner för
underlöjtnanter, löjtnanter och kaptener samt en
medelbred galon och en, två eller tre smala för
majorer, öfverstelöjtnanter och öfverstar. Alla
generalspersoner bära på mössan endast en bred
galon.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
