- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
69-70

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gradering - Graderverk - Gradervåg l. Saltprofvare - Gradient - Gradiner - Gradisca (G.-Bruma) - Gradiska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sättes till 1,1; 1,2; 1,3; .....; 2; 3; 4 o. s. v.,
hvarigenom 1 har af den bästa jorden kommer
att svara mot 1,1; 1,2; 1,3 o. s. v. har af den
sämre. Man skiljer mellan seriegradering, hvarvid
all skifteslagets mark graderas i ett sammanhang,
och separatgradering, hvarvid inrösnings- och
afrösningsjord graderas hvar för sig, utan att
någon jämförelse sker mellan de särskildt för
hvardera fastställda enheterna för gradtal. Det
är skiftesmannen och gode männen, som besluta
om egograderingen; delegarna kunna dock inom 60
dagar efter skiftets slut däröfver ingifva besvär
till ordf. i egodelningsrätten. Se k. stadga om
skiftesverket i riket af 9 nov. 1866 §§ 64, 65,
54, 129. K. Rn.

Graderverk, tekn. 1. Anläggning, afsedd
att befordra vattnets afdunstning ur svaga
saltlösningar. Graderverken utgöras af dubbla
rader (ofta till flera hundra m. längd) af
resvirke uppförda ställningar af omkr. 6-7
m. höjd, nedtill på 3-4 m. afstånd från hvarandra
och uppåt något hoplutande. Mellan ställningarna
äro med vissa mellanrum utefter hela höjden
inlagda längsgående ribbor eller stänger, hvilkas
ändamål är att uppbära och fasthålla mellan dem
instuckna risknippor. Dessa göras något längre
än afståndet mellan ställningarna, och hela
graderverket fylles därmed, så att risknippornas
utskjutande ändar komma att utgöra dess väggar,
öfverst löper längs hvardera ställningen en med
hål försedd ränna, till hvilken saltlösningen
uppumpas, hvarefter den får i fina strålar
nedrinna på risväggen, där den fördelas till ett
fint regn, hvarigenom vattnets afdunstning i hög
grad befordras. Den nedkommande koncentrerade
saltlösningen uppsamlas i en nedanför stående
reservoar för att därifrån åter uppumpas till
nästa afdelning af graderverket, och så vidare,
tills lösningen blir tillräckligt koncentrerad
för att införas i afdunstningspannorna. Vid
koksaltverken i Tyskland förekomma dylika
graderverk ofta. I Sverige har ett stort
graderverk af samma slag användts vid
vitriolverket i Falun. – 2. Anläggning
för luftafkylning af kondensvatten från
ångmaskinskondensatorer, afdunstningspannor vid
sockerbruk m. m., som användes, där tillgången
på friskt vatten är för ringa för att medgifva
afkylning medelst cirkulerande kallt vatten. Ett
graderverk för sådant ändamål utgöres af en hög,
ofta tornliknande, fritt belägen, träställning
fylld med träribbor och ris, genom hvilken det
varma kondensvattnet, fördeladt i ett fint regn,
får strömma ned, under det den friska luften
spelar genom mellanrummen i tornfyllningen
och afkyler det nedrinnande vattnet. Äfven
förekommer, att graderverket är helt inneslutet
af brädväggar; i så fall äro anordningar träffade
för att åstadkomma ett starkt drag i tornet, vare
sig naturligt eller medelst mekaniska fläktar. -
3. Inom balneologien användas graderverken sedan
gammalt i terapeutiskt syfte. Så låter man på
flera ställen, t. ex. vid Reichenhall i Bajern,
vid Münster am Stein i närheten af Kreuznach,
patienter, som lida af kroniska strup- och
bröstkatarrer, vistas flera timmar i dessa
graderverk för att inandas den saltmängda
luften. Den nutida forskningen har ej kunnat
bekräfta luftens saltrikhet; författarna äro rätt
oense därom. Sedan saltlösningarna fått löpa den
bestämda tiden genom slånhäckarna, samlas uti
den underliggande reservoaren den saltlösning,
som brukar kallas "die gradierte soole". Sedan
denna nedkommit i afdunstningspannorna och
blifvit där upphettad och de på ytan uppkommande
saltkristallerna afskummats, återstår den
s. k. moderluten, som vid beredningen
af flera badformer spelar en stor roll. .
1. C. A. D.* 2. G. H-r. 3. Ln.

Gradervåg 1. Saltprofvare, en areometer (se
d. o.) för bestämmande af salthalten.

Gradient (af lat. gradi, gå), meteor., lutning,
sluttning. I den dynamiska meteorologien har man
infört en allmän grafisk metod, som består däri,
att man lägger ytor genom alla de punkter af
atmosfären, där en väderleksföreteelse, sådan
som tryck, temperatur och fuktighet (hvilken
har storlek, men icke riktning), har samma
värde. Sådana ytor betecknas med det grekiska
ordet iso (lika), satt framför det grekiska ord,
som utmärker företeelsen i fråga. Ytor för lika
lufttryck kallas sålunda isobariska ytor
l. isobarer, ytor för lika temperatur kallas
isotermiska ytor l. isotermer. Lägger man
nu i ett dylikt system af iso-ytor ett system
af däremot vinkelräta linjer, så angifva dessa
senare gradientens riktning. Gradientens storlek
åter är omvändt proportionell mot afståndet
mellan två närliggande iso-ytor, och detta
afstånd mätes längs nyssnämnda vinkelräta linjer.
Sålunda erhållas barisk l. barometrisk
gradient
l. tryckgradient och termisk
gradient
l. temperaturgradient. Om ett
system af dylika iso-ytor skäres af en annan
yta, t. ex. hafsytan eller en därmed parallell
horisontell yta, blifva alla skärningslinjerna
isolinjer, t.ex. isobariska och isotermiska
linjer, äfven kallade isobarer och isotermer.
Drager man nu i den horisontella ytan ett system
af linjer, som äro vinkelräta mot isolinjerna, så
bestämmes i hvarje punkt af denna yta gradienten
såväl till riktning som storlek genom dessa
vinkelräta linjer på samma sätt, som ofvan sades.
Gradienten är ett slags vektor, d. v. s. en
geometrisk storhet, som har både storlek och
riktning. Äfven sådana mekaniska storheter
som hastighet, kraft och acceleration äro
vektorer. Den gradient, som i den dynamiska
meteorologien har största betydelsen,
är den bariska, hvilken utgör ett mått
på den kraft eller acceleration, hvarmed
lufttrycket verkar att sätta luften i rörelse.
N. E-m.

Gradiner (it. gradino, trappsteg, af
lat. gradus, steg), trappvis stigande afsatser
l. bänkrader för åskådare.

Gradisca (G. - Bruma), stad i furstgrefskapet
Görz och G., vid Isonzo, s. v. om Görz. 1,616
inv. (1900; som kommun, med Bruma, 3,881
inv.). Staden anlades 1478 af venezianerna och
befästes till skydd mot turkarna, afträddes till
Österrike 1516 och var hufvudort i det område,
hvilket 1647 som furstgrefskap förlänades
furstarna Eggenberg. 1717 tillföll staden ånyo
Österrike. (J. F. N.)

Gradiska [-diska]. l. Nya G. (kroat. Nova-G.),
köping i kroatisk-slavonska komitatet Pozega,
vid järnvägen Agram-Brod. 3,019 inv. (1900). -
2. Gamla G. (kroat. Stara-G.), fästning
i kroatisk-slavonska komitatet Pozega,
på Savas vänstra strand, anlagd 1762.
I hela kommunen 2,698 inv. (1900). Midt emot
på högra stranden ligger 3. Bosniska G.,
stad i bosniska kretsen Banjaluka, med ruiner
af den forna fästningen G. l. Berbir. 5,502
inv. (1895). På romarnas tid var orten en
stor militärkoloni och hette Prætorium.
Där


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free