Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 75-76 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Graff, Anton - Graff, Eberhard Gottlieb - Graff, Karl - graff, Ludwig von - Graffigny l. Grafigny, Françoise d´Issembourg d´Happoncourt de - Graffito - Grafflankering - Graffman, Karl Samuel - Grafgalleri - Grafgata - Grafgås - Grafhäll - Grafhög - Grafigny - Grafik - Grafisk framställning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frisk och kraftig kolorit. Bäst lyckades
honom manliga porträtt. G. utvecklade en
otrolig produktivitet, och de flesta af hans
tids mest framstående personer blefvo af honom
porträtterade:
Gellert,
Lessing (1771),
Ernesti,
Schiller (1785),
Fredrik Vilhelm II m. fl.
Hans sista arbete var ett
själfporträtt (1811;
ett tidigare ses å fig.). Han målade äfven
landskap. G. är rikt representerad i Berlins
nationalgalleri, i Dresden och Leipzig. Arbeten
af honom finnas också i Hohenzollernmuseet i
Berlin (Drottning Luise m. fl.), i München,
Breslau, Weimar m. fl. st. – Jfr monografier af
Muther (1881) och Vogel (1898). – G:s son, Karl
Anton G. (f. 1774, d. 1832), var landskapsmålare.

^R–n. (^{G–g N.})

Graff, Eberhard Gottlieb, tysk språkforskare,
f. 1780 i Elbing, d. 1841 i Berlin, var 1824–30
professor i tyska språket i Königsberg. Hans
förnämsta verk är
Althochdeutscher sprachschatz (1835–43;
alfabetiskt register af Massmann 1846).

Graff, Karl, tysk arkitekt, f. 1844
i Grabow (Mecklenburg), d. 1906 i Dresden,
var verksam i Wien 1870–74 och var 1874–1905
direktör för Dresdens kunstgewerbeschule, som
han omorganiserade. G. har lämnat ritningar till
konstindustriella föremål.

Graff, Ludwig von, österrikisk zoolog, f. 1851
i Pancsova (Ungern), professor i zoologi och
jämförande anatomi vid universitetet i Graz,
har på ett mycket förtjänstfullt sätt bearbetat
särskildt lägre maskars morfologi. Af hans
skrifter må nämnas
Das genus Myzostoma (1877),
Monographie der Turbellarien (1882 och 1899),
Report on the Myzostomida collected during the voyage of Challenger (1884)
samt flera arbeten öfver landtplanarier.

^L–e.


Graffigny l. Grafigny [-finji],
Françoise d’Issembourg d’Happoncourt de,
fransk författarinna, f. 1695, d. 1758,
var en kort tid gift, men lät snart skilja
sig och begaf sig i sällskap med mademoiselle
de Guise, sedermera hertiginna Richelieu,
till Paris, hvarest hon uppträdde som
skriftställarinna. Hennes roman
Lettres d’une péruvienne (1747; många uppl.;
"Peruvianske bref af Aza och Zilia", 1828),
skrifven efter "Lettres persanes" som mönster,
vann stort bifall och öfversattes på många språk.
Hennes drama
Cénie (1751)
blef likaledes väl mottaget. 1820 utkom en samling
bref, som hon skrifvit från Cirey som gäst hos fru
du Châtelet, under titeln
Vie privée de Voltaire et de madame Du Châtelet.
Œvres complètes utgåfvos 1788 i 4 bd.

Graffito. Se Sgraffito.

Grafflankering,
befästningsk., beskjutning af en yttergraf i
dess längdriktning i ändamål att tillbakaslå en
öfverrumpling eller stormning. I bastionssystemet
utgår grafflankeringen från flankerna, i
tenaljsystemet från fasernas inre ändar; i båda
fallen således från högt liggande öppna vallgångar,
men äfven från flankkasematter, om sådana, i en
eller flera

våningar finnas under vallgången. I kaponjärsystemet
däremot utgår flankelden från en på grafbottnen
lågt liggande, bombfast, hvälfd kasemattbyggnad,
kallad kaponjär, hvilken anordning
innebär den dubbla fördel, att pjäserna stå bättre
skyddade för fiendens eld och att grafven blir med
mera raserande eld bestruken. Fortgrafvar flankeras
vanligen från kontereskarpgallerier. Se vidare
Fort, Fästning och Fästningskrig.

^{O. A. B.} (^{L. W:son M.})

Graffman, Karl Samuel, landskapsmålare,
f. 1802 i Göteborg, d. 1862 å Konradsberg
vid Stockholm, kom till Stockholm tämligen
ung, blef elev vid konstakademien och målade
landskap under ledning af Fahlcrantz. Mot
slutet af 1820-talet aftecknade han gamla
kyrkmålningar i södra Sverige. 1830 reste han
till Skottland, hvars storartadt pittoreska
natur då väckt uppmärksamhet genom Scotts
romaner. Hos denne och hans måg, sir W. Lockhart,
fann G. det vänligaste mottagande och
förekommande vägledning. Återkommen utgaf G.
teckningssamlingen
Skottska vuer,
litografierade af Billmark (1831–33, 6 häften),
och vann betydande anseende i hemlandet. G. blef
samtidigt agré af konstakademien, erhöll 1834
ett resestipendium, och allt syntes lofva honom
en lycklig framtid, då plötsligt sinnesrubbning
omkr. 1837 inträffade, som snart visade sig
obotlig. Hans numera mycket sällsynta taflor,
mest i litet format, utgjordes af utsikter från
Sverige, Norge och Skottland. Några finnas å
Rosendals lustslott.

^–rn.*

Grafgalleri, befästningsk. Se Beklädnadsmur 2 och Galleri.

Grafgata. Se Grafmonument.

Grafgås, detsamma som grafand (se Andfåglar, sp. 966).

Grafhäll. Se Grafmonument.

Grafhög. Se Grafmonument.

Grafigny. Se Graffigny.

Grafik (af grek. gra’fein, skrifva, teckna),
skrifkonst; tecknings- och målarkonst; diplomatik (se d. o.).

Grafisk framställning (af grek. gra’fein,
skrifva, teckna) är den metoden att utan anspråk
på större noggrannhet för ögat tydligare än genom
tabeller och dylika uppställningar åskådliggöra
sifferuppgifter. Sin största användning har metoden
inom statistiken och meteorologien. Statistiken
har för sitt bruk dels geometriska storheter,
diagram, och dels geografiska kartor,
kartogram. Diagrammet framträder
vanligast under form af linjer, räta (horisontala
eller vertikala), brutna eller krökta (kurvor).
Dessa linjer inläggas å ett rutnät, hvars maskor
bestämmas af de skalor, som för uppmätande af de
båda slagen af framställda storheter äro betecknade
såväl å nätets bottenaxel (abscissa) som å dess
första vertikalaxel (ordinata). I nedanstående
figurer,

Fig. a.

Fig. b.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>