- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
89-90

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grafstickel - Grafstickelblad - Grafström, Anders Abraham - Grafström, Tor Fritiof - Grafström, Olof - Grafton - Grafton - Grafträ - Grafurna - Grafva - grafvarne och Bäckeviks fiskelägen - Grafverfors - Grafvitner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den af en tresidig spets, men för öfrigt
växla såväl gestalt som storlek alltefter
olika ändamål. Grafsticklarna förfärdigas af
härdadt godt stål och äro vid begagnandet fästa
i ett kort träskaft, som hålles helt och hållet
inuti handen. Upk.*

Grafstickelblad kallas stundom de egentliga,
endast med grafstickel utförda kopparsticken,
buringravyr (fr. gravure à la taille douce,
gravure au burin
), till skillnad från de öfriga
slagen inom samma hufvudgrupp af grafisk konst,
såsom etsning, akvatinta, svartmaner m. fi.
Upk.*

illustration placeholder

Grafström. 1. Anders Abraham G., skald, präst,
f. 10 jan. 1790 i Sundsvall, d. 24 juli 1870 i
Umeå prästgård, blef 1809 student i Uppsala och
promoverades 1815 till filos. magister. 1820
kallades han på grund af afhandl. De statu
rerum suecicarum ad mortem Ingialdi Illråda

af Geijer till docent i svensk historia, men
redan 1821 sökte och erhöll han lektorat i
historia vid krigsakademien på Karlberg. 1825
erhöll han Svenska akad:s dubbla stora pris för
Sången öfver kronprinsens och kronprinsessans
förmälning
. 1830 blef han prästvigd, 1831
e. o. hofpredikant och 1832 lektor i historia vid
Härnösands gymnasium, hvarvid han erhöll titel af
professor. 1835 befordrades han till kyrkoherde
i Umeå och uppfördes (1848) efter sin svärfaders,
F. M. Franzéns, frånfälle på andra förslagsrummet
till biskopsämbetet i Härnösand. 1839 kallades
han till led. af Svenska, 1841 af Mus. och 1842
af Landtbruksakademien, utnämndes 1844 till
teol. doktor, blef 1849 kontraktsprost samt var
riksdagsman i prästeståndet vid alla riksdagar
1840-51. - G:s dikter offentliggjordes först i
"Stockholmsposten" (1817) och "Poetisk kalender"
(1818 ff.); samlade utgåfvos de i Skaldeförsök
(1826 och 1832) och Sånger från Norrland (1841
och 1848), Julliljor (1851; 2 :a uppl. 1852)
samt slutligen Samlade skaldestycken (2 bd,
1864). Han deltog ej i de vittra striderna
mellan romantiker och akademister, men tillhör
i formgifning och åskådning de förre. Vekt
elegiska stämningar, religiösa betraktelser
och norrländska naturskildringar utgöra
innehållet i hans välljudande, men icke
synnerligen personligt uttryckta lyrik. Många
af G:s dikter ha blifvit tonsatta (af Nordblom
m. fl.), och några (Harpan, Norrland) ha varit
mycket populära. Mot G:s elegiska Sången (1819)
ställde Tegnér s. å. en protest i sin liknämnda
dikt. Bland G:s prosaarbeten må nämnas en
granskning af Hammarskölds "De bild. konsternas
hist." i "Svensk Litt.-tidn." 1818, en kritisk
uppsats i tidskriften "Svea" Öfver Amor och
Psyche samt Faun, arbeten i marmor af Sergell

1819, texten till det af Forssell utgifna
planschverket "Ett år i Sverige", åtskilliga
predikningar och andliga tal samt biografien
öfver Franzén i dennes "Sami. skrifter". Af
hans öfversättningar må särskildt nämnas den
af Grillparzers "Sappho" (1833). Äfven såsom
undervisare och församlingslärare ådagalade
han synnerlig duglighet. Jfr Sv. akad:s
handl. ifrån år 1796, XLVII 1872 (Inträdestal
af F. A. Dahlgren).

illustration placeholder

2. Tor Fritiof G., den föregåendes son,
präst, vitter författare, f. 6 april 1827
på Karlberg, d. 13 aug. 1883 å Skogshyddan
vid Stocksund, blef 1845 student i Uppsala,
1851 filos. doktor och prästvigdes 1857. 1859
utnämndes han till e. o. hofpredikant och
legationspredikant i Paris samt förflyttades
1863 till samma befattning i London. 1866 blef
han kyrkoherde i Klara församling i Stockholm,
utnämndes 1868 till teol. doktor och 1872 till
konungens öfverhofpredikant samt blef 1880
ordensbiskop. G. var 1874-83 led. af riksdagens
Första kammare. G. författade åtskilliga dikter,
bland hvilka Fjell-lappen (1861) erhöll Svenska
akad:s stora pris. 1884 utgafs en samling
Dikter, inledd med en biografi öfver G. af
C. D. af Wirsen. Bland hans öfriga skrifter må
nämnas predikosamlingen Minnen från Klara kyrka
(1879). E-n B.

Grafström, Olof, svensk-amerikansk
landskapsmålare, f. 11 juni 1855 i Attmar,
Medelpad, studerade 1875-82 vid Fria konsternas
akademi och emigrerade 1886 till Amerika. G. var
1893-97 lärare i teckning och föreståndare för
konstskolan i förening med Bethany college,
Lindsborg, och bekläder sedan 1897 enahanda
befattning vid Augustana college. Han har målat
ett stort antal landskapstaflor, många med motiv
från norrländska fjällbygden, samt ett tjugutal
altartaflor. O. A. L-r.

Grafton [grä’ften], hertigar af. Se
Fitzroy 1-2.

Grafton [grä’ftən]. 1. Stad i Nya Syd-Wales
(Australien), vid den segelbara Clarence river,
70 km. från dess utlopp i Shoal bay. 4,174
inv. (1901). Anglikansk biskop. Teknisk
skola. I omgifningen stor sockerrörsodling,
guldfält, silfver- och kopparbergverk och
sågverk. – 2. Stad i nordamerikanska staten
Massachusetts, vid Blackstone river. 4,869
inv. (1900). Skofabriker. – 3. Stad i
nordamerikanska staten West-Virginia. 5,650
inv. (19001. Järn- och träindustri.
(J. F. N.)

Grafträ. Se Grafmonument.

Grafurna. Se Grafmonument och Urna.

Grafva, socken i Värmlands län, Karlstads
härad. 17,078 har. 7,866 inv. (1907). G. utgör
ett regalt pastorat i Karlstads stift,
Kils kontrakt. Inom socknen ligger Forshaga
municipalsamhälle
(från början af 1908).

Grafvarne och Bäckeviks fiskelägen,
municipalsamhälle i Göteborgs och Bohus
län, Kungshamns kommun, på yttersta udden af
Sotenäset i Kattegatt. 1,269 inv. (1905). Post-,
rikstelefon- och fullbevakningsstation, läkare,
medikamentsförråd. Grafvarne lär ha fått sitt
namn af en kyrkogård, som Margareta Huitfeldt
på udden af Sotenäset lät anlägga för jordande
af skeppsbrutna.

Grafversfors, stenhuggeri. Se Finspång.

Grafvitner. Se Goen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free