- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
93-94

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Graham, John G. af Claverhouse - Graham, James - Graham, Thomas - Graham, James - Graham, Sir James george Robert - Graham, James - Graham, george

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krigstjänst, sedan i holländsk, återvände 1677 till
hemlandet, blef 1678 kavallerilöjtnant i Karl
II :s tjänst och sändes af honom att bringa de
oroliga covenanters i grefskapen Dumfries och
Annandale till kyrklig underkastelse. Därvid
förfor han med skoningslös hårdhet och blef 1679
slagen af de förtviflade bönderna vid Drumelog,
men fullföljde senare den stränga tvångspolitiken
äfven i andra trakter af Skottland.

illustration placeholder


1686 blef han generalmajor, förde 1688 en skotsk här till
konung Jakob II i Salisbury för att möta Vilhelms
af Oranien hotande anfall och belönades då för
sin trohet med titlarna viscount Dundee och
lord G. of Claverhouse. Af Jakob fick G. vid
dennes flykt i uppdrag att försvara Skottland
mot Vilhelm, och han lyckades också samla en
betydande klanhär, med hvilken han 27 juli 1689
vid passet Killiecrankie i Perthshire öfverföll
och slog general Mackays skotska regementen, men
fick i striden sitt banesår. G. är hufvudpersonen
i Walter Scotts roman "Old mortality", hvari
bl. a. ingår en målande skildring af striden vid
Drumelog. Jfr Napier, "Memorials and letters
of John G. of Claverhouse, viscount Dundee"
(3 bd, 1859-62), Morris, "Claverhouse" (1888),
och Terry "John G. of Claverhouse" (1905).

5. James G., 4:e markis och 1:e hertig
af Montrose, sonson till G. 2, politiker,
d. 1742, ärfde markisvärdigheten 1684,
blef 1705 Skottlands storamiral och 1706
rådets president samt belönades 1707 för sina
förtjänster om unionens åvägabringande med
hertiglig värdighet. Han var 1709-13 skotsk
sigillbevarare, utsågs 1714 af Georg I till
statssekreterare för Skottland och innehade ånyo
1716-33 sigillbevararsysslan.

6. Thomas G., lord Lynedoch, krigare, f.
1748, d. 1843, egnade sig åt jordbruk och
inträdde på den militära banan först vid 45
års ålder, då han vid ett besök i Gibraltar
som frivillig slöt sig till expeditionen
mot Toulon och vid dess belägring 1793
tjänstgjorde som adjutant åt lord Mulgrave.
G. uppsatte sedan på egen bekostnad en
bataljon "Perthshire-frivilliga", hvars
öfverstelöjtnant och chef han blef 1794.
Under fälttåget i Italien 1796-97 var han
brittisk militärattaché vid österrikiska armén,
organiserade 1799 försvaret af Messina och ledde
sedan blockaden af Malta (1799-1800), åtföljde
1808 sir John Moore till Sverige som adjutant
och deltog därpå till 1813 i fälttåget på den
Pyreneiska halfön. Segern vid Barossa öfver
marskalk Victor (5 mars 1811) var därunder hans
förnämsta bedrift, och vid Vittoria (21 juni
1813) kommenderade han vänstra flygeln. G.,
som 1810 blifvit generallöjtnant, sändes i jan.
1814 med en landstigningshär till Holland,
men blef tillbakaslagen vid Bergen op Zoom.
Efter fredsslutet s. å. blef han peer (lord
Lynedoch) och utnämndes 1821 till general.
Han grundade 1817 den berömda militärklubben
United service club. Jfr J. M. Graham,
"Memoir of general lord Lynedoch" (2:a
uppl. 1877) och Delavoye, "Life of lord Lynedoch"
(1880).

7. James G., 3:e hertig af
Montrose, sonson till G. 5, politiker, f. 1755,
d. 1836, innehade en mängd underordnade
ministerposter under Pitt på 1780- och
1790-talen, var 1804-06 handelsminister och
beklädde sedan höga hofcharger. Han utverkade
åt högländarna rätt att åter anlägga den länge
förbjudna nationaldräkten.

8. Sir James George Robert G., politiker,
f. 1792, d. 1861, tillhörde underhuset 1818
-21, 1826-37 och från 1838 till sin död,
var i början ifrig whig, väckte 1826 stort
uppseende genom sin frihandelsvänliga broschyr
Corn and currency, blef 1830 förste
amiralitetslord i Greys ministär och
inlade stora förtjänster om parlamentsreformens
genomdrifvande. G. afgick 1834 af missnöje
med regeringens irländska politik och närmade
sig småningom oppositionen. I Peels ministär
ingick han 1841 som inrikesminister och blef
som sådan oerhördt impopulär genom den s. k.
breföppningsaffären 1844. Han hade med
begagnande af en tidigare använd rätt, som
äfven senare fick kvarstå, låtit öppna Mazzinis
post för att underrätta neapolitanska regeringen
om i dessa bref afhandlade revolutionsplaner.
Att "grahamisera" (to grahamize) blef i
folkhumorn beteckningen för hemligt öppnande
af främmande bref. G. afgick med
Peel 1846 och var efter dennes död (1850)
"peeliternas" främste man, i hvilken egenskap
han 1852 som förste amiralitetslord ingick
i Aberdeens koalitionsministär. Under
Krimkriget var han outtröttligt verksam
för flottans utrustning och underhåll samt
drabbades ej personligen af klandret mot
krigsförvaltningen, men han afgick dock
1855 som en demonstration mot parlamentets
beslut att under pågående krig tillsätta en
undersökningskommission. 1859 afböjde han
att inträda i Palmerstons kabinett, men tog
till det sista en verksam och inflytelserik
del i underhusets förhandlingar. G. var en
synnerligen dugande administratör och skicklig,
om ock något pompös, i debatten; hans kyliga
högdragenhet gjorde honom personligen föga
omtyckt. Jfr biografier öfver sir James G. af
Torrens (2 bd, 1863) och Lonsdale (1868).

9. James G., 4:e hertig af Montrose (son
till G. 7), politiker, f. 1799, d. 1874,
var 1866-68 generalpostdirektör i lord
Derbys ministär och genomförde som sådan
telegrafväsendets öfvertagande af postverket.
Till sina åsikter var han gammaldags tory.
V. S-g.

illustration placeholder


Graham [grei’em], George, engelsk ur- och
instrumentmakare, f. 1673 i Horsgills, vid
Kirklinton, Cumberland, d. 20 nov. 1751, kom
1688 i lära hos urmakaren Tompion i London och
öfvertog efter dennes död affären. 1716 blef
han assistent och 1721 master of the Court
of the company of clock-makers of the city of
London. G. ligger begrafven i Westminster abbey,
i samma graf som Tompion.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free