- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
105-106

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grammofon - Grammolekyl - Grammont - Grammont, Maurice - Gramont - Gramont, Antoine III - Gramont, Philibert - Gramont, Antoine Agénor Alfred - Gramont, Ferdinand de - Grampian-bergen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afdrag tagas. När ett sådant afdrag (en "skifva")
placerats på skiftallriken å en likaledes med tratt
försedd grammofon (återgifningsapparat, se fig.)
och medelst ett urverk bragts att rotera, så följer
grammofonens i en "ljuddosa" anbragta stift ("nål")
noga spirallinjens böjningar; ljuddosans
glimmerhinna bringas därigenom i motsvarande
vibrationer, så att det upptagna återgifves ton
för ton, och ett mycket stort antal personer
kan på en gång åhöra musik- (deklamations-)
stycket. - För konserter i det fria har
nyligen uppfunnits en apparat, hvarå musikens
återgifvande ansenligt förstärkes på elektrisk
väg, i det att en elektromotor alstrar luft,
som pressas upp i en sluten dubbelljuddosa och
högligen ökar vibrationen. Med denna apparat,
auxetofon, ha flerstädes gifvits parkkonserter
för ända till tiotusentals åhörare. - Åtskilliga
andra talapparater under namn af "lyrofon",
"zonofon" o. s. v. utgöra efterbildningar af
grammofonen.

illustration placeholder


Grammofonen kan få konst- och personhistorisk
betydelse genom att till sena åldrar bevara en
musikalisk artists, en talares prestationer,
med minsta skiftning i föredraget återgifven
och rätt mycket af klangfärgen träffadt. Å
andra sidan är det fara värdt, att det
kring sig gripande grammofonmodet förflackar
allmänhetens smak genom att det ur ljudtratten
framhasplade ändock saknar åtskilligt af
lifvets rätta färg, hvartill kommer, att
repertoaren visat sig till öfvervägande
del bli anlagd på hvardaglig muntration.
E. F-t.

Grammolekyl, kem., den mängd af ett ämne, som
angifves af ämnets molekularvikt, uttryckt i
gram. En grammolekyl natriumklorid, NaCl, är
således = 23,05 + 35,45 = 58,50 gr. af detta
salt. En lösning, som innehåller en grammolekyl
af ett ämne per liter, kallas normallösning.
H. E.

Grammont [-må], stad i Belgien. Se
Geertsbergen.

Grammont [-må], Maurice, fransk språkforskare,
f. 1866, professor i jämförande språkvetenskap
vid universitetet i Montpellier, har skrifvit
bl. a. La dissimilation consonantique dans les
langues indo-européennes et dans les langues
romanes
(1896), Le patois de la Franche
Montagne et en particulier de Damprichard
(Franche-Comté)
(1901, förut offentliggjordt
i "Mémoires de la Société de linguistique de
Paris", 1891-1900) och Le vers français, ses
moyens d’expression, son harmonie (1904) samt en
mängd artiklar i "Revue des langues romanes".
E. S-f.

Gramont [-må7], gammal fransk adlig
ätt från Navarra. Linjen G. d’Aure erhöll under
1500-talet greflig värdighet.

1. Antoine III, grefve de Guiche, 1663
hertig af G., marskalk af Frankrike, f. 1604, d. 1678,
deltog med utmärkelse i en mängd fälttåg och
utnämndes 1641 till marskalk. 1657 var han fransk
ambassadör vid riksdagen i Frankfurt och sändes
1659 till Madrid för att begära infantinnan Maria
Teresias hand för Ludvig XIV. Hans efterlämnade
memoarer utgåfvos 1716 af hans son. - G:s sonson
Antoine IV, hertig af Guiche, sedan (1720)
af Gramont, f. 1672, d. 1725, blef marskalk af
Frankrike 1724.

2. Philibert, den föregåendes broder,
chevalier, sedan grefve de G., f. 1621, d. 1707,
deltog i flera fälttåg och måste lämna Frankrike
som rival med Ludvig XIV i en kärleksaffär.
G. är mest känd genom de Mémoires du Comte
de Gramont
(1713), hvari hans svåger Anthony
Hamilton skildrat honom som en typisk gestalt i
det eleganta och lättsinniga lifvet vid Ludvig
XIV:s och Karl II:s hof.

illustration placeholder


3. Antoine Agénor Alfred, prins
af Bidache, hertig af Guiche och G.,
fransk diplomat, f. 1819 i Paris, d. där
1880, genomgick polytekniska skolan och
utnämndes 1840 till underlöjtnant, men
lämnade redan s. å. krigstjänsten. Efter 1848 års
revolution slöt han sig till prins Napoleon. Han
utnämndes till ministre plénipotentiaire
i Kassel (1851), i Stuttgart (1852) och i
Turin (1853), till ambassadör i Rom (1857)
och i Wien (1861). 15 maj 1870 öfvertog han
utrikesportföljen i kabinettet Ollivier. Hans
bana som utrikesminister blef kort, men
olycksbringande. När 6 juli 1870 frågan om prins
Leopolds af Hohenzollern-Sigmaringen val till
spansk konung bragtes på tal i Lagstiftande
kåren, förklarade G. under församlingens
bifallssorl, att den kejserliga regeringen
icke kunde tåla, "att en främmande makt kunde
rubba Europas jämvikt samt sätta Frankrikes
intressen och ära i fara genom att uppsätta
en af sina furstar på Karl V:s tron". Att
prinsen af Hohenzollern själfmnt drog sig
tillbaka, tillfredsställde icke G., utan han
affordrade preussiske konungen en särskild
förbindelse rörande denna sak. Konungens af
Preussen vägran att afgifva en sådan medförde
en krigsförklaring från Frankrikes sida. Efter
fransmännens nederlag vid Wörth måste G., liksom
de öfrige ministrarna, afgå (9 aug. 1870). Under
de följande åren uppträdde han några gånger
för att försvara sin utrikespolitik, såsom i
arbetet La France et la Prusse avant la guerre
(1872) och i några artiklar i "Revue de France"
(1878) under pseudonymen "Andreas Memor".
3. E. W.

Gramont [gräma7], Ferdinand de, fransk
författare, f. 1815 på Jersey, d. 1897 i
Paris, lämnade hären för att egna sig åt
litteraturen, skref Sonnets (1840), Sextines
(1872), hvarigenom han återinförde sestinen
i fransk diktkonst, Les vers français et leur
prosodie
(1876), prisbelönt af Franska akad.,
m. fl. arbeten. Nära vän till Balzac, samarbetade
G. med denne i flera af Balzacs äldre romaner.
R-n B.

Grampian-bergen [grä’mpien-], eng. Grampian



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free