Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granfelt, Axel Fredrik - Granfelt, Axel August - Granfjärden - Grangé - Grangemouth - Granges - Grangärde - Granhammar - Granhult - Granier, Jeanne - Granier de Cassagnac - Granikos - Graninge - Graningeverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
teologiska och kyrkliga frågor i ett stort
antal skrifter, bland hvilka må nämnas Det
kristliga lifvets vilkor och väsende (1847-48),
Dansen, betraktad från kristlig synpunkt
(1857; förf. förfäktar däri den åsikten, att
dansen till sitt väsen är berättigad, men kan
missbrukas, hvarför den bör förädlas genom att
genomträngas af den sanna religionens anda),
Kristlig dogmatik (1861; 3:e uppl. 1880), Den
kristliga sedeläran (1872-73) och Läran om de
yttersta tingen (1879). I dessa arbeten och i
de många ströskrifter G. utgaf (I tidens frågor,
1871-81) intager han en förmedlande ståndpunkt,
anseende, att den vetenskapliga kritiken är
berättigad på det dogmatiska området och att
den kristna läran från vetenskaplig synpunkt kan
bevisas och förklaras. (Jfr Dogmatik, sp. 625.)
2. Axel August G., den föregåendes son, finsk
nykterhets- och folkbildningsifrare, f. 26 juli
1846 i Hausjärvi (Tavastland), blef student 1866
samt medicine licentiat 1878. Utan att vidare
utöfva läkaryrket egnade han sig härefter åt
folkbildningssträfvandena. 1878 antogs han
till sekreterare i Folkupplysningssällskapet,
hvars verksamhet han ledde ända
till 1907. Särskildt utvecklade han
sällskapets bokförlagsrörelse och arbete
för folkbibliotekssaken, hvarjämte han tog
initiativ till de numera i Finland så talrika
sång- och musikfesterna. G. är äfven upphofsman
till den absoluta nykterhetsrörelsen i landet,
som ledes af den af honom 1883 grundade och till
1902 ledda föreningen Nykterhetens vänner och
småningom tagit stort uppsving. Han har äfven
uppträdt såsom skriftställare på dessa områden.
1. M.G.S. 2.T.C.
Granfjärden. 1. Den öppna del af Mälaren, som
ligger närmast ö. om Blacken och Västeråsfjärden,
mellan Fogdön på Södermanlandssidan samt Kärrbo
och Ängsö på Västmanlandssidan. – 2. Vik af
Ålands haf, som framtränger i nordvästlig
riktning förbi Östhammar mellan fastlandet och
den därmed sammanhängande Norrön.
Grangé [graje’], pseudonym för Pierre Eugène Basté,
fransk författare, f. 1810, d. 1887,
oftast i samarbete med andra, såsom Scribe,
Cormon, Thiboust, Barrière och de Najac, skref
en mängd vådeviller och några sensationsdramer,
af hvilka flera uppförts äfven i Sverige. Bland
dessa må nämnas Les premiers beaux jours (1847;
"De första sommardagarna", 1848), Fualdés (1848;
"Foualdès", 1849), Le journal d’une grisette
(1848; "En ung flickas dagbok", 1849), À Clichy
("En episod ur konstnärslifvet", 1860, med musik
af Jul. Bendix), Les domestiques (1861; "Herrskap
och tjenstefolk", 1863) och Furnished apartment
("Rum att hyra", .uppf. 1855, tr. 1863).
Grangemouth [grei’ndʃ-məth], sjöstad i skotska
grefsk. Stirling, ofvanför Carrons utlopp i
Firth of Forth. 7,968 inv. (1901). Dockor,
skeppsvarf. Utförsel af järn och stenkol.
(J. F. N.)
Granges [grãʃ]. Se Grenchen.
Grangärde. 1. Socken i Kopparbergs
län, Västerbergslags tingslag. 6,858
inv. (1907). Jämte kapellförsamlingen 75,662
har. G. bildar med Grängesbergs kapellförs. ett
konsist. pastorat i Västerås stift,
Norrbärke kontrakt. Socknen är bekant för sin
naturskönhet. Jfr A. Magnevill, "Grangärdes
församlings minnesbok" (2 dlr, 1907).
2. Kronopark i ofvannämnda socken, afsatt
genom k. br. 28 aug. 1874 af en kronan tillhörig
öfverloppsmark, som uppkom vid disposition af den
Ludvika bruk anslagna norra rekognitionsskogen,
indelad 1900 till trakthuggning med årlig
afkastning af 383 kbm. Areal 631 har.
2. G. Sch.
Granhammar, gods i V. Ryds socken, Uppsala län,
vid segelleden till Uppsala, omfattar 1 mtl
G. samt 13 1/2 mtl Brunna, Sundby, Garpeboda m. m.,
tax. till 475,000 kr., samt tegelbruk m. m.,
tax. till 30,400 kr. (1907). G. omnämnes 1344
såsom tillhörande Uppsala domkyrkas byggnadsfond,
beboddes 1432 af väpnaren Birger Olofsson (Soop)
och kom därefter till släkten Örnflycht, af
hvars medlemmar den från Gustaf Vasas historia
bekante Arendt Persson egde godset. Genom arf
öfvergick G. till ätten Rosencrantz, hvilken
sålde det 1669 till riksrådet frih. G. Soop,
därefter genom gifte till fältmarskalken grefve
A. Wachtmeister och genom hans dotter till
generallöjtnanten grefve H. von Fersen samt
åter genom deras dotter till överståthållaren
frih. J. A. von Lantingshausen. Genom arf kom
G. 1856 till frih. Erik Rålamb, hvars stärbhus
nu eger detsamma.
Granhult, kommun i Kronobergs län, Uppvidinge
härad, förenad till en kyrksocken med Nottebäck,
322 inv. (1907).
Granier [granië], Jeanne, fransk skådespelerska,
f. 1852 i Paris, utmärkte sig från 1874
vid Renaissance-teatern i operetter, som
Giroflé-Girofla, le Petit duc o. s. v., och
har sedermera, i synnerhet på Théâtre des
Variétés, vunnit rykte som framstående aktris
i komediroller.
Granier de Cassagnac [granië de kassanja’k]. Se
Cassagnac.
Granikos (grek. Γρανικός, lat. Granicus),
liten flod i det forna Mysien (nordvästra
delen af Mindre Asien), bekant genom den seger
(den första), som Alexander den store vann öfver
perserna, i maj 334 f. Kr. Perserna under Memnon
stodo, 40,000 man starka, bakom floden. Alexander
hade lika mycket folk och öfvergick floden med
båda flyglarna, rytteriet i täten. Dessa anföllo
persernas flyglar, som bestodo af rytteri, och
drefvo dem på flykten samt krossade därefter
det i persernas midt ställda fotfolket.
C. O. N.
Graninge, socken i Västernorrlands län, Sollefteå
tingslag. 39,203 har. 1,747 inv. (1907). Annex
till Långsele, Härnösands stift, Ångermanlands
sydvästra kontrakt.
Graningeverken är det gemensamma namnet
för de bruksegendomar inom Ångermanland,
som tillhöra Graningeverkens aktiebolag. Det
äldsta af dessa bruk är Graninge, som
anlades på 1670-talet af dåvarande guvernören
i Västernorrland, generalen frih. Karl Larsson
Sparre, och fick privilegium 1673. Brändt af
danskarna under kriget 1677, men återuppfördt,
kom bruket på 1690-talet i kungl. rådet,
frih. Lars Flemings ego, men förde under dennes
och hans sons, överstelöjtnanten frih. Magnus
Flemings, tid en tynande tillvaro, ehuru
den sistnämnde likväl byggde en ny masugn
vid Sollefteå. Sedan Flemings stärbhus 1719
sålt egendomarna till handlanden Johan Clason,
återupptogs verksamheten på ett kraftigare sätt,
och flera nyanläggningar kommo till stånd. I
bolag med egaren till Gålsjöverken byggdes
sålunda i Ytterlännäs socken Bollsta masugn
(1737), i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
