- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
157-158

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grave, Jean - Gravelet, Jean François - Gravelines - Gravelingen - Gravelot, Hubert François Bourguignon - Gravelotte - ´s Gravens-Brakel - Gravenche - Gravendal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omfattade anarkismens läror och blef snart en
af denna rörelses främsta målsmän, bl. a. som
talangfull ledare för den af furst Kropotkin
först (under namnet "le Révolté") uppsatta
tidningen "la Révolte". G., som jämte en mindre
vanlig journalistisk talang utvecklat en stor
agitatorisk förmåga, har dessutom i populär form
skrifvit om de anarkistiska idéerna, bl. a. i La
société au lendemain de la révolution
(1893),
La société mourante et l’anarchie (1894), som
ådrog författaren två års fängelse, romanen La
grande famille
(1896), L’individu et la société
(1897), L’anarchie, son but, ses moyens (1899)
m. fl. B. A-t.

Gravelet [gravlä], Jean François. Se Blondin.

Gravelines [gravlm], flam. Gravelinghe,
ty. Gravelingen, sjöstad i franska
dep. Nord, vid Aa, 2 km. från dess
mynning. 2,375 inv. (1901; som kommun 6,202
inv.). Fiske. Skeppsbyggen. Staden anlades
1160 af grefve Didrik af Flandern, eröfrades
1383 af engelsmännen och kom 1405 till
Burgund. 1644 intogs den af fransmännen, som
dock 1652 måste öfverlämna den åt spanjorerna,
hvilka emellertid förlorade densamma 1658 och
följ. år i pyreneiska freden afträdde den
till Frankrike. 13 juli 1558 vunno spanjorerna
under Egmont en lysande seger vid G. öfver
fransmännen. J. F. N. L.W:son M.

Gravelingen [grafe-]. Se Gravelines.

Gravelot [gravlå], Hubert François Bourguignon,
fransk gravör och tecknare, f. 1699 i Paris,
d. där 1773, lärjunge af Restout, sysselsatte
sig hufvudsakligen med bokutsmyckning
och illustrationskonst, i hvilket fack
han röjde en utmärkt förmåga. Bland hans
arbeten märkas illustrationer till Shakspere,
Voltaire, Racine, Marmontel och Boccaccio.
A. L. R.

Gravelotte [gravlå’tt], by i rikslandet
Elsass-Lothringen, 13 km. v. om Metz, vid
vägen Metz-Verdun, har gifvit sitt namn åt det
största och blodigaste slaget under fransk-tyska
kriget 1870-71, hvilket slag utkämpades
18 aug. 1870. Efter slaget vid Vionville
16 aug. (se Fransk-tyska kriget 1870-71)
drog marskalk Bazaine sina trupper tillbaka
och tog en stark ställning på en betydande
höjdsträckning med högra flygeln vid byn S:t
Privat, med fronten utsträckt öfver byarna
Amanvillers och Verneville och öfver gårdarna
Leipzig och Moscau samt med vänstra flygeln vid
Jussy vid Moselie, vändande fronten mot v. och
med Metz bakom ryggen. Tyskarna uppmarscherade
dagen därpå med största delen af första och andra
arméerna i linjen Ars-sur-Moselle (3 km. s. om
Jussy) - Mars-la-Tour (i riktning från ö. till
v.) och framryckte 18 aug. med vänstra flygeln i
nordlig riktning för att förfölja fransmännen,
om dessa aftågat åt n. v. Småningom fingo
tyskarna reda på fransmännens ställning, och
nu måste hela armén göra en svängning åt höger,
hvarefter den gick till anfall. Striden började
kl. 12 på dagen i midten af ställningen, midt för
Verneville, och fortsattes hela eftermiddagen
under stor utveckling af artilleri på tyska
sidan. Det gällde för tyskarna framför allt att
drifva tillbaka fransmännens högra flygel från
S:t Privat. Gardets första anfall omkr. kl. 5
e. m. misslyckades under stora förluster, men
sedan sachsarna lyckats kringgå fransmännens
ställning, stormades byn, och därmed var
ställningen förlorad för fransmännen, då deras
reserv, som marskalken höll alltför nära
vänstra flygeln, icke kunde hinna till hjälp. På
tyskarnas högra flygel, vid Gravelotte och i
hålvägen ö. därom, utkämpades heta strider ända
till sent på aftonen. Fransmännen drogo sig
tillbaka till Metz, där de blefvo inneslutna
af tyskarna. De förre hade haft på slagfältet
omkr. 120,000 man i utmärkta ställningar,
de senare 210,000 man, af hvilka 150,000
deltogo i striden. Tyskarna förlorade 20,000
man, fransmännen 13,000. Bland arbeten rörande
slaget förtjänar preussiska generalstabens "Der
18. August 1870" (1896), utgörande 5:e d. i
samlingsverket "Studien zur kriegsgeschichte
und taktik", största uppmärksamheten.
C. O. N.

’s Graven-Brakel [s-chrafen-]. Se
Braine-le-comte.

Gravenche [-vä’j],- fr., en sikart. Se
Genève-sjön, sp. 929.

illustration placeholder

Gravendals valsverk.

Gravendal, bruksegendom i Säfsnäs socken,
Kopparbergs län, tillhörig det 1875 bildade
Gravendals aktiebolag (aktiekapital 2,1
mill. kr.), som inom Säfsnäs, Nås, Järna,
Äppelbo och Grangärde socknar
af Kopparbergs län och Ljusnarsbergs socken af
Örebro län eger en egovidd af 69,345 har, däraf
532 har åkerjord, samt följande verk: Gravendals
smältsmedja med valsverk (se fig.) och 7 härdar
samt vällugn med universal- och finvalsverk,
Tyfors trämassefabrik (byggd 1889), såg med två
ramar samt snickerifabrik, Strömsdals masugn och
mek. verkstad med gjuteri för bolagets järnväg
(se nedan), Fredriksbergs sulfitfabrik (med 4
kokare), till hvilken drifkraften erhålles af 3
turbiner (tills. 324 hkr), hvilka få sitt vatten
genom en 230 m. lång trätub med 18,3 m. högt
fall från Säfsjön, samt ett par mindre sågar vid
Fredriksberg och Ulriksberg, det senare beläget
vid det vattendrag, som under namnet Arboga
å faller ut i Mälaren. Dessutom eger bolaget
omkr. 3/5 af aktiebolaget Hörks masugn samt
andelar i Grängesbergs, Brännbergets, Svartviks,
Basttjärns m. fl. grufvor. Fastigheterna voro
1905 taxerade till 2,855,400 kr., däraf 850,000
kr. för annan fastighet. Årstiliverkningen är
vid G. 3,500–4,500 t. stångjärn, vid Tyfors,
hvarifrån går en 7 km. lång järnväg till Neva
station vid Mora–Vänerns järnväg, 1,500–1,800
t. trämassa, vid Strömsdals masugn 3–5 tusen
ton tackjärn, hvartill malmen erhålles från,
de ofvannämnda grufvorna, och vid Fredriksberg
(Annefors) 4,000–4,500 t. sulfitmassa. Från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free