- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
171-172

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Green - Green, Mary Anne Everett - Green, Thomas Hill - Green, John Richard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Green [gren], svensk släkt. Se Gren.

Green [gri’n], Mary Anne Everett, född Wood,
engelsk författarinna, f. 1818 i Sheffield,
d. 1895 i London, trädde 1840 i äktenskap
med konstnären George Pycock Green. Hon skref
bl. a. Letters of royal ladies of Great Britain
(3 bd, 1846), Lives of tlie princesses of England
(6 bd, 1849-55), Diary of John Rous (1856), Life
and letters of Henrietta Maria
(1857) och Life of
William Whittingham
(1871). Sedan 1853 utgaf hon
handlingar i engelska statens arkiv, "Calendars
of state papers" för Elisabets, Jakob I:s’,
Karl I:s, Cromwells och Karl II:s regeringar,
uppgående jämte vissa andra af henne från samma
arkiv utgifna "calendars" till 41 band.

Green [grl’n], Thomas Hill, engelsk filosof, f. 7
april 1836 i byn. Birkin i Yorkshire, d. 26 mars
1882. Sedan 1855 studerade han i Balliol college
i Oxford, där han blef "fellow" 1860. Sedan
1878 verkade han som professor i moralfilosofi
i Oxford. Under sina studentår rönte han
inflytande af Wordsworth och Carlyle. Hans
allmänna filosofiska ståndpunkt är en kritisk
idealism, som röjer påverkan af Kant, men söker
öfvervinna de rester af realism, som ännu funnos
kvar hos denne. Sin kunskapsteori började G. med
frågan: kan kunskapen om naturen själf vara en
del eller en produkt af naturen? - kan kunskapen
om ett objekt själf vara objekt? På denna fråga
ger han nekande svar. Själfmedvetandet är en
själfständig realitet, som ligger till grund för
naturen. Verklighet betyder att stå i relationer
inom ett alltomfattande system; det som skänker
denna mångfald enhet och därmed möjliggör
relationerna inom vår erfarenhet, är vårt eget
medvetande. Om man vill erkänna, att något eger
mera än den härmed gifna subjektiva verkligheten,
så måste man antaga en högre förbindande princip,
som är analog med vårt förstånd. Denna högsta
princip är Gud. Som grund till tiden och rummet
måste han vara höjd öfver båda. Denna andlighet
och evighet tillhöra medvetandets natur, men vårt
mänskliga medvetande är bundet till en kroppslig
organism och är därför underkästadt en historia
i tiden. Gud realiserar sig i naturen och i
människans moraliska lif. Synden består däri,
att man sätter sitt eget ändliga jag i stället
för det oändliga, liksom den intellektuella
villfarelsen däri, att man tager ett blott delvis
kändt objekt för ett fullständigt kändt. Men
den fullständiga kännedomen om något skulle
innebära ett uppfattande af dess relationer
till allt. En sådan totalitet kan den ändliga
människan aldrig nå fram till, och för henne
blir därför den absoluta sanningen ett ouppnådt
ideal. Gud är immanent i människan, hvilket
röjer sig i vårt medvetande om fullkomlighet;
men på samma gång kvarstår alltid skillnaden
mellan det oändliga och det ändliga, och
människan har äfven en animalisk natur, som
utgör hennes "bundenhet". Men till sitt väsen
är själfmedvetandet själfbestämmande, och
människans vilja är fri, när hon själf gifver sig
sina motiv. - G:s hufvudarbeten äro Introduction
to Hume’s treatise on human nature
(1874),
Prolegomena to ethics (1883, 2:a uppl. 1884)
och Theory of political obligation (1895). Hans
Philosophical works utgåfvos af K. L. Nettleship
i 3 dlr, 1885-88. Många tidskriftsuppsatser,
särskildt i "Mind" (1883-85), ha egnats åt den
kritiska framställningen af G:s filosofi,
liksom en monografi af W. H. Fairbrother,
"The philosophy of G." (1896).
S-e.

illustration placeholder

Green [gri’n], John Richard, engelsk
häfdatecknare, f. 12 dec. 1837 i Oxford, d. 7
mars 1883 i Mentone, egnade sig 1860-69 åt den
prästerliga banan, hvarunder han var lifligt
socialt verksam, men sysslade sedan uteslutande
med historiskt författarskap. Redan tidigt
hade hans känsliga sinne starkt påverkats af
hemstaden Oxfords historiska atmosfär, och i sitt
förnämsta arbete, Short history of the english
people
(1874; ill. uppl. i 4 bd, 1892 -94),
sedermera omarbetadt och utvidgadt under titeln
A history of the english people (4 bd, 1877-80,
"Engelska folkets historia", 1884-87), sökte
han göra Englands historia lefvande för folket
och gifva en sammanfattning i liffulla bilder
af den engelska kulturutvecklingen med starkt
betonande af de ledande personligheterna och den
sociala bakgrunden till det politiska lifvets
växlingar. Trots en del slarffel i afseende
på fakta samt en viss affektation i stilen här
och där har G:s arbete sitt stora värde genom
i det hela oemotståndligt fängslande stil och
rikedom på originella synpunkter. Det vann genast
oerhörd spridning, fem nya uppl. utkommo 1875,
och arbetet har sedan ofta omtryckts. G. gifte
sig 1877 med Alice Stopford (se nedan), som
blef hans trogna amanuens och medarbetare,
då han gick att egna sina sista krafter åt
utarbetandet af en engelsk historia i större
stil och med lärdare apparat. Däraf medhann
G. The making of England (1882, ny uppl. i 2 bd,
1897), som går från romarväldets upphörande till
konung Egbert, samt The conquest of England
(fullb, af hans hustru 1883, 3:e uppl. 1899),
som för skildringen fram till den normandiska
eröfringen. Sitt största värde ega dessa arbeten
genom arkeologiens och topografiens systematiska
användning som historiska hjälpmedel, och G. har
därigenom gifvit den lokala fornkunskapen
i England starka impulser. Bland G:s öfriga
arbeten, delvis utgifna af hans änka, märkas
Readings from english history (1879), Stray
studies
(1876, 1903), Studies in Oxford history
(1901) och Historical studies (1903). G. var
en sällsynt entusiastisk och idérik natur. Han
har stått modell för mrs Humphry Wards "Robert
Elsmere". Bland efter hans död realiserade
uppslag af honom märkes grundläggandet af
"English historical review". Jfr biografi öfver
G. af hans änka (i den reviderade uppl. af
"Short history", 1888), Bryce, "Studies in
contemporary biography" (1903) och "Letters of
J. R. Green" (utg. af Leslie Stephen, 1901). -
G:s hustru, Alice Sophia Amalia Stopford G.,
f. 1849, har utom genom medarbetarskap i och
utgifvande af sin makes skrifter gjort sig
känd genom flera själfständiga historiska
arbeten, bl. a. en biografi öfver Henrik II
(1888) och den kulturhistoriska skildringen
Town life in the fifteenth century (1894).
V. S-g.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free