Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2,800 studenter (1907), däraf 1/3 från
utlandet. Den högre undervisningen är så
godt som afgiftsfri, och därigenom drages
ett oproportionerligt stort antal från
jordbruksnäringen och handtverken. Flera
sällskap (syllogoi) för vetenskap eller
konst finnas äfven, bl. a. det arkeologiska
sällskapet i Aten. Aten har flera museer
och ett nationalbibliotek. En stor mängd
tidningar utgifves, såväl i Aten ("Akropolis",
"Efemeris", "Asty" och "Hestia") som j hvarje
liten provinsstad.
Materiell kultur. Jordbruk. G. är icke något
fruktbart land samt är föga uppodladt. Endast
18,6 proc. af ytan äro åker eller vinland, 37
proc. äro ängar och beten, 35,1 proc. alldeles
improduktiv jord och resten glesa skogar. Därför
kunna ej ens goda skördar fylla behofvet
af spannmål, utan den är landets största
importartikel (1905 33,5 mill. drachmer). I
medeltal skördas 2,5 mill. hl. hvete, 1,09
mill. hl. korn, 300,000 hl. råg, 980,000 hl. majs
(i de gamla provinserna) och 500,000 hl. blandsäd
(likaledes i de gamla provinserna). Den
viktigaste jordbruksartikeln är korinter,
som odlas särskildt på Peloponnesos’ kuster
och Joniska öarna. De bilda landets förnämsta
exportvara; dock växlar exportvärdet mycket. 1890
utfördes för 48,1 mill. drachmer, 1900 för 52,6
mill. och 1905 för 33,5 mill. Då korintodlingen
drifvits alltför ensidigt och därigenom prisen
på den utländska marknaden nedpressats, ha
finansiella kriser uppstått i landet. För att
förebygga detta ha flera utvägar föreslagits
och vidtagits, men hittills utan framgång. Äfven
vinodlingen har på senare tider gått framåt, och
genom förbättrade framställningsmetoder har det
grekiska vinet vunnit marknad i utlandet (1905
exporterades för 5,8 mill. drachmer). En annan
viktig jordbruksartikel är tobak (omkr. 9,000
ton 1906); trots stor förbrukning inom landet
utfördes 1905 för 6,3 mill. drachmer. Fruktodling
(körsbär, äpplen, päron, apelsiner, limoner och
fikon) är också betydlig; af fikon exporterades
1905 för öfver 3 mill. drachmer. Antalet
olivträd uppgifves till 9-10 mill., och af
olja producerades 1905-06 21,7 mill. liter;
dock är varan af mindre god beskaffenhet. I
Lakonien äro 4,000 har använda till bomullsodling
(årsproduktion 5,3 mill. kg.). - Boskapsskötseln
ligger nere, ehuru ingen brist finnes på beten;
på sina ställen förekommer dock en stark får-
och getafvel. Man beräknar, att G. har 100,000
hästar, 360,000 nötkreatur, 2,9 mill. får, 2
mill. getter, 25,000 svin, 52,000 mulor, 100,000
åsnor och ett 50-tal kameler. Silkesodlingen,
som under senare delen af 1800-talet gått
tillbaka, drifves mest i Messenien och Tessalien
(export 1905 för omkr. 700,000 kr.). Biodlingen
är betydlig (200,000 bistockar). Vid kusten idkas
fiske och upphämtas svamp (mest vid Hydra och
Egina). Både lefvande djur och fisk höra till
de större importartiklarna. - Bergsbruket har
under senare tider varit stadt i utveckling,
och omkr. ett 40-tal grufvor bearbetas,
hufvudsakligen på zinkmalm och silfverhaltig
blymalm från Laurion, magnesit i norra Eubea,
smärgel på Naxos, kromit i Tessalien o. s. v.,
men framför allt marmor, 1906 med ett sammanlagdt
värde af 15 mill. kr. De mest gifvande grufvorna
tillhöra utländska bolag, och exporten af malmer
intager andra platsen (1905 10 mill. drachmer). -
I industriellt afseende är G. beroende
af utlandet
(företrädesvis Tyskland, Österrike-Ungern,
Storbritannien, Ryssland och Frankrike),
och endast inom textilindustrien finnas några
större fabriker, f. n. 20 bomullsspinnerier,
12 bomulls- och 4 ylleväfverier. - Handeln
är grekernas älsklingssysselsättning. Under
åren 1904-06 steg importen i medeltal till
140,7 mill. drachmer och exporten till
97,4 mill. drachmer årligen. - Den grekiska
handelsflottan förmedlar mellanhandeln i Svarta
hafvet och östra Medelhafvet. Den omfattade 1906
282 ångbåtar om 276,147 ton och 1,092 segelfartyg
om 154,912 ton. S. å. inlöpte i grekiska hamnar
6,693 fartyg om 4,85 mill. ton. De förnämsta
sjöstäderna äro Peiraieus, Patrai, Hermupolis
och Nauplia.
Kommunikationer. Anläggning af landsvägar,
på hvilka G. ännu för icke länge sedan led
stor brist, har pågått i stor utsträckning,
så att nu finnas närmare 4,000 km.; likaså har
de senare åren pågått en liflig verksamhet i
järnvägsbyggnad. Vid 1906 års slut voro 1,360
km. öppnade för trafik. De viktigaste linjerna
äro Aten-Laurion, Peiraieus-Pyrgos-Kyparissia,
Korint-Kalamai, Volo (Bolos)-Larisa och
Belestinon-Kalampaka. Ännu står dock icke
det grekiska järnvägsnätet i förbindelse
med det europeiska. - Korintiska kanalen,
som gör Peloponnesos till en ö och förkortar
vägen från Adriatiska hafvet till Peiraieus
med 325 km., fullbordades efter åtskilliga
finansiella svårigheter och öppnades 1893. -
Telegraflinjerna, landlinjer och kablar, hade
1905 en längd af 7,642 km. och telefonlinjerna
en längd af 650 km. Antalet postanstalter var
s. å. 640. Två sedelutgifvande banker finnas:
Nationalbanken och Joniska banken, hvilka få
utgifva banksedlar med tvångskurs till ett belopp
af 88 mill. drachmer.
Myntenheten är drachme (se d. o.). Guld- och
silfvermynt präglades i Paris 1864-84, men ha nu
nästan försvunnit ur rörelsen, där endast nickel-
och pappersmynt kursera. De flesta europeiska
myntsorter och amerikanska dollars äro genom
k. förordn. 1893 lagligt betalningsmedel med
afräkning af 1/4 proc. från deras nominella
värde. Mått och vikt äro reglerade enligt
metersystemet genom en förordn, af 1836, men
de gamla benämningarna kvarstå, med tillägget
"kunglig". Enheten för längdmåttet är pike = 10
palmer (palamos) = 1 m. Vägmåttet är stadion =
1,000 piki = 1 km. Vikten, förr olika för olika
föremål, är nu den kungliga mina = 1,500 drachmer
(gram) = 1,5 kg.
Finanserna voro från början i ett betänkligt
kaos, hvilket det under de gångna åren
ej lyckats staten att ordna och som genom
förnyade krigsrustningar och öfverdrifna
utgifter för flottan slutligen (1893)
ledde till statsbankrutt, i det G. redan
under flera år till sina fordringsegare
betalade endast 30 proc. af räntorna. - Då
genom det olyckliga kriget med Turkiet 1897
finansställningen blef ännu sämre, sattes
vid finansministerns sida en internationell
finanskontroll, bestående af ett ombud från
hvar och en af de sex stormakterna. Genom ett
skuldarrangemang af 26 febr. 1898 anvisades
flera poster af statsinkomsterna (salt-,
petroleum-, tändsticks- och spelkortsmonopolen,
afgifterna å tobak, cigarrettpapper och smärgel,
stämpelafgifter, samt importtullen i Peiraieus)
till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
