Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 291-292 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gray, Sir Edward - Grey beards - Greyerz - Greyhound - Greymouth - Greytown - Grèze-siden - Gr. & G. - Grhyasutra - Grib, Peder - Gribeauval, Jean Baptiste - Gribojedov, Aleksandr Sergjejevitj - Gribskov - Grid - Grid l. Grud

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brittiska utrikespolitikens ledare skickligt fullföljt
traditionerna från sin företrädare, lord
Lansdowne, befäst den engelsk-franska vänskapen
och med Ryssland afslutit (1907) en betydelsefull
entente rörande Persien och Afganistan.
V. S-g.

Grey beards [gréY-biads], eng. ("gråskägg"). Se
Bartrnännchen.

Greyerz [grejerts]. Se Gruyères.

Greyhound [gréVhäund], eng. (af isl. greyhundr,
tik), vindthund. Se Hunden.

Greymouth [gréi’malith], hamnstad på
västra kusten af Nya Zeelands sydö,
vid mynningen af Greyfloden. 3,748
inv. (1901). Guldfält, kolgrufvor.
J. F. N.

Greytown [gréYtalin]. Se San Juan del Norte.

Grèze-siden [gräs-]- Se Grége.

Gr. & G., vid växtnamn förkortning för de franske
botanisterna Ch. Grenier och D. A. Godron
(se Gren.).

Grhyasütra [grihja-], sanskr., eg. "husregler",
kallas den grupp af sutra-texter (se Indiens
språk och litteratur), som handlar om
och innehåller regler för de ceremonier,
som enligt den indiska offerreligionen skola
utföras omkring hemmets härd. De bestämma
således i detalj utförandet af alla de riter,
som voro förbundna med det dagliga lifvet. Där
behandlas sålunda en stor mängd af de rent
folkliga seder och bruk, som knyta sig till
människolifvet från vaggan till grafven. De äro
den rikaste källan för studiet af det indiska
lifvet och den indiska kulturen i synnerhet i
den rent bramanska tiden. Såsom slutande sig
direkt till den vediska offerpoesien och det
vediska offret äro grhyasutra-sütra’erna af
kanoniskt värde. De viktigaste grhyasütra’erna
äro offentliggjorda och öfversatta i en del mest
europeiska publikationer, hvaraf exempelvis må
nämnas H. Oldenburgs öfv. af en del i "Sacred
books of the East" (bd XXIX och XXX). Jfr bl. a
A. Hillebrandt, "Rituallitteratur. Vedische opfer
und zauber" (i Bühlers "Grundriss", bd III).
K. F. J.

Grib, Peder, dansk sjöhjälte, f. 1680, d. 1757,
kämpade i flera strider med ära vid Tordenskjolds
sida och utmärkte sig i synnerhet i slaget
vid Dynekilen (1716) samt vid anfallen på Nya
Älfsborg och Strömstad (1717). 1720 - han hade
då avancerat till kapten - blef han afskedad
på grund af underslef och var därefter under
tre år anställd i ryska flottan. Han fick 1742
Färjegården i Snoghöj till belöning för sin
forna tapperhet. E. Ebg.

Gribeauval [-båva’l], Jean Baptiste Vaquette
de, fransk ingenjör och artilleriofficer,
f. 1715, d. 1789, ingick 1732 i franska armén och
blef 1757 general i den österrikiska. 1760 ledde
han på ett utmärkt sätt belägringsarbetena vid
Glatz och försvarade 1762 som ingenjör fästningen
Schweidnitz. Till belöning för dessa tjänster
utnämndes han till fältmarskalklöjtnant. 1763
återvände G. till Frankrike, blef där
generalinspektör för artilleriet, generallöjtnant
(1765) och slutligen guvernör för stora
arsenalen. Inom fältartilleriet kan G. anses
som en reformator. Emellertid hade han en hård
strid att utkämpa, innan han lyckades (1765)
få genomfördt sitt artillerisystem, hvilket
hufvudsakligen åsyftade att göra fältartilleriet
rörligare. Han konstruerade äfven vall-lavetter
med släpa, de
s. k. ramlavetterna, samt införde
dessutom mörsarblock af järn.
W. G. B.*


Gribojedov, Aleksandr Sergjejevitj, rysk skald,
f. 1795, var först i militärtjänst och anställdes
1817 i utrikesministeriet. På grund af sitt
deltagande som sekundant i en uppseendeväckande
officersduell måste han lämna Petersburg 1819
och fick anställning som sekreterare vid ryska
legationen i Persien, hvarifrån han förflyttades
till Kaukasien. Hans personliga förbindelser
med dekabristerna gjorde honom misstänkt, och
han satt en tid häktad i Moskva, men släpptes på
grund af bristande bevis (på en vink af general
Jermolov brände han själf alla komprometterande
papper). Han återvände till sin diplomatiska
post, där han visade sig synnerligen duglig,
särskildt under Paskievitjs persiska fälttåg,
och gifte sig med en dotter till den
kaukasiske furst Tjavtjavadze. Han utnämndes 1828 till
minister vid persiska hofvet, men dödades jämte
andra ryssar af en fanatisk pöbel i Teheran 30
jan. 1829. - G. var utan tvifvel en af Rysslands
mest bildade och lefvande skalder vid början
af 19:e årh. Härom vittna många dramatiska
och lyriska utkast, som tyvärr icke hunno
utarbetas, t. ex. den på kaukasiska sagomotiv
grundade tragedien Gruzinskaja notj (1828,
En natt i Grusien). Sin litterära berömmelse
vann G. genom sin mästerliga karaktärskomedi
Gore ot uma (förf. 1822-23, uppf. 1831,
utg. i omkr. 70 uppl.; öfv. till eng. 1857,
fr. 1884 samt ty. 1831 och 1853), som, trots
formell imitation af Molière ("Misanthrope"),
är ett fullt själfständigt snilleverk, som
på ett dittills oöfverträffadt ledigt språk
och i en spirituell stil på rimmad vers lämnar
en dråplig kulturbild af Ryssland och Moskva
vid 1800-talets början. Komedien, för hvars
innehåll en redogörelse lämnats af A. Jensen
(i "Nord. tidskr.", 1894), tillhör den ryska
scenens klassiska repertoar. Många repliker
och sentenser ha ingått i det ryska litterära
folkmedvetandet och blifvit "bevingade" ord. G
:s samlade skrifter utkommo 1858 (nya uppl. 1889
och 1892). A-d J.

Gribskov, Danmarks betydligaste skog, är belägen
i norra Själland och sträcker sig 12 km. i
längd från Hilleröd mot n., v. om Esrom-sjön,
upp till Esrom kloster. Den omsluter bl. a. Stora
Gribsö. Areal omkr. 5,600 har. Sedan 1880 är den
genomskuren af en järnväg från Hilleröd. E.Ebg.

Grid (isl. Griðr), nord. myt., en jättekvinna,
som var moder till asaguden Vidar, Odens son. Hon
lånade sitt starkhetsbälte, sina järnhandskar
och sin staf (isl. Griðarvolr) till Tor på
dennes farliga färd till jätten Geirröd
(se d. o.). Th. W.*

Grid l. Grud kallas i de äldre nordiska
lagarna sådan lejd, som utlofvas vid ett
särskildt tillfälle, då fientlighet är att
befara, i synnerhet fred och säkerhet för
deras hämnd, mot hvilka någon förbrutit sig. Den
allmänna grundsatsen var, att grid borde beviljas
den förbrytare, som ej blifvit gripen på bar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>