- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
297-298

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Griesbach, Johann Jakob - Griesheim - Griesinger, Wilhelm - Gritt., Griffth - Griffel - Griffelskiffer - Griffeltafla - Griffenfeld, Peder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Griesbach [gris-], Johann Jakob, tysk
exeget, f. 1745 i storhertigdömet Hessen, d. 1812 som
professor i teologi i Jena, inlade stor förtjänst genom
sin storartade textrevision af nya testamentet.
1774–75 utgaf han i 3 delar sin 1:a edition af
N. T., hvarvid evangelierna att börja med ordnats
synoptiskt; G:s synops aftrycktes sedan flera gånger
som själfständigt verk. En 2:a, betydligt utvidgad
och förbättrad upplaga utkom 1796–1806, en 3:e
påbörjades af D. Schulz (1827), men endast 1:a
delen utkom.

E. S–e.

Griesheim [grishajm]. 1. (G. am Main) By i
preussiska reg.-omr. Wiesbaden (Hessen-Nassau), vid
Main. 10,409 inv. (1905). Stora kemiska fabriker.
– 2. (G. in Hessen) By i Hessen-Darmstadt.
5,498 inv. (1900). Sågverksindustri.

J. F. N.

Griesinger [gris-], Wilhelm, tysk läkare, f.
1817 i Stuttgart, d. 1868 i Berlin, 1847 e. o.
professor i Tübingen, 1849 ord. professor i Kiel,
1850–52 ledare af medicinska skolan i Kairo, blef
professor i Tübingen 1854, i Zürich 1860 och i
Berlin 1865. Han hörde till antalet af dem, hvilka
i början af 1840-talet omdanade hela den medicinska
forskningen i Tyskland, i det de med öfvergifvande
af den spekulativa naturbetraktelsens ståndpunkt
ställde den på den empiriska naturforskningens fasta
basis. Bland G:s skrifter märkas hans arbeten öfver
hjärn- och nervsjukdomar, hans i Egypten
samlade iakttagelser äfvensom hans förträffliga
Pathologie und therapie der psychischen krankheiten (1845; 5:e uppl. 1892)
samt ett arbete öfver infektionssjukdomarna:
Infectionskrankheiten (1857; 2:a uppl. 1864).
Mest framstående var G. såsom psykiater och nervpatolog.
Han yrkade bl. a. energiskt på afskaffandet af
tvångsskjortor för sinnessjuka och gjorde många förslag
till reformer af anstalterna för sinnessjukas vård.
1872 utgåfvos i 2 bd hans
Gesammelte abhandlungen.
Biogr. af Wunderlich (1869).

(R. T–dt.)

Griff., Griffth., vid växtnamn förkortning för
engelske botanisten William Griffith, f. 1810,
d. 1845 som läkare på Malakka, kännare af Asiens växtvärld.

Griffel (lat. stylus l. stilus, fr. crayon d’ardoise,
ty. schieferstift, eng. slate-pencil), förbrukningsartikel,
som nyttjas till uppteckning, skrifning eller
räkning å ett visst slags plån l. taflor af skiffer (s. k.
griffeltaflor). Grifflar erhållas af en art
lerskiffer, som till följd af sin sammansättning låter
klyfva sig i långa, regelbundna, prismatiska
stycken och särskildt i ännu fuktigt tillstånd
kan formas till stänger för nyssnämnda ändamål.
Bland de föga talrika fyndorterna för god
griffelskiffer må nämnas åtskilliga trakter af England
samt Fichtelgebirge. Den för bearbetning lämpligaste
bergarten hämtas från silurlagren i östra
Thüringerwald. Hufvudbrytningen försiggår vid Brand
och Langenberg i Hasenthal samt vid Fellberg i
Steinacher Forst (Sachsen-Meiningen). Exporten af
grifflar från de bästa fyndorterna gäller hela världen;
den dagliga förbrukningen kan anslås till ung.
2 mill. st. I Sverige saluhållna grifflar komma
företrädesvis från Tyskland; de bekanta Faber-fabrikaten
äro på grund af god kvalitet mest efterfrågade.
Grifflar äro mestadels gråaktiga. Det nybrutna
mineralet måste förvaras fuktigt i källare före bearbetningen.
Denna tillgår numera på följande vis.
Sedan de grofva kanterna på griffelmaterialet
affilats med skafjärn, införas stängerna i en särskild
maskin och dragas 2–4 ggr genom en skifva med
skarpa hål, så att de bli bättre afrundade och
glättade än förr, då de brukade behandlas blott med
skafmejsel. Som griffelskiffern är något mjukare än
det mineral, som användes till skiffertaflor, kan
aftryck på dessa ske utan skada eller slitning.

Griffelskiffer, petrogr., ren, tämligen hård,
undersilurisk lerskiffer, som låter klyfva sig i
griffelformade kantiga stänglar på grund af i bergarten
utbildade, hvarandra korsande skiffrings- eller
afsöndringsplan. Förekommer vid Sonneberg i
Thüringen m. fl. ställen.

E. E.

Griffeltafla. Se Griffel.

illustration placeholder

Griffenfeld [-felt], Peder, dansk statsman,
f. 24 aug. 1635, hette urspr. Schumacher
och var son till en tyskfödd vinhandlare; hans
moder tillhörde den ansedda och burgna
köpmanssläkten Motzfeldt.
Redan 1647 blef G. student och kort därpå
upptagen i sin frände biskop Brochmands hus.
1653 blef han teol. kandidat och höll s. å.
profpredikan, men hade dessutom studerat
medicin, filosofi och historia. 1654–62
besökte han Tyskland (företrädesvis Leipzig),
Holland (uppehöll sig 1656 i Leiden),
England (studerade 1657–60
i Oxford), Frankrike, Spanien och Italien samt
lärde sig tala 6 främmande språk, men studerade
eljest särskildt statsvetenskaperna och tillegnade sig
Hobbes’ uppfattning af konungamaktens rätt och
betydelse. 1663 blef G. genom kansleren P. Reedtz’
rekommendation bibliotekarie och arkivarie vid det
nyinrättade kungl. biblioteket och geheimearkivet,
vann i hög grad Fredrik III:s ynnest, blef 1665
hans kammarsekreterare samt fick i uppdrag att
utarbeta Danmarks nya grundlag, "kongeloven";
särskildt dess afdelning om bestämmelserna rörande
tronföljden är hans eget arbete och vittnar om stor
klokhet. 1667 blef han kansliråd, 1669 assessor i
Höjesteret och statskollegiet. Efter sin hemkomst
stod G. i vänskapligt förhållande till flera adliga
släkter, och han knöt tidigt kärleksförbindelser med
både Jörgen Reedtz’ hustru, Mette Trolle, och
Jörgen Bjelkes hustru, Magdalena Gersdorff. Äfven
konungens oäkta son U. F. Gyldenlöve var alltifrån
1668 nära förbunden med honom; de kallade
hvarandra vid smeknamnen "Sokrates" och "Alkibiades",
och Gyldenlöve var 1670 hans brudförare, då
han äktade Hans Nansens sondotter Karen (f. 1656,
d. 1672). Det berättas, att Fredrik III gaf sin
son Kristian V det rådet med hänsyn till G.: "Gör
en stor man af honom, men gör det långsamt".
Att rådet icke följdes, var säkert G:s olycka. På
dödsbädden gaf Fredrik III honom krona, spira
och kongelov att förvara och öfverlämna till den nye
konungen. Redan 14 dagar efter tronskiftet,
i febr. 1670, blef G. befordrad till öfver- och
geheimekammarsekreterare, medverkade i april s. å.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free