- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
315-316

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grimma - Grimmared - Grimmelshausen, Hans Jakob Christoffel von - Grimmgesellschaft - Grimmska lagen - Grimner - Grimnesmal - Grimoald - Grimod de la Rayniére - Grimsby, Great - Grimsel - Grimsey - Grimsgaard, Kristian Semb - Grimskaft - Grimskullafallet - Grimskär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

närheten af staden ligger klostergodset
Nimbschen, med ruiner af det
cistercienskloster, från hvilket Katarina von
Bora, sedermera Luthers maka, flydde (1523).
(J. F. N.)

Grimmared, socken i Älfsborgs län, Marks
härad. 3,160 har. 481 inv. (1907). Annex till
Kungsäter, Göteborgs stift, Marks och Bollebygds
kontrakt.

Grimmelshausen, Hans Jakob Christoffel
von
, tysk romanförfattare, f. troligen 1625
i Gelnhausen i Hessen, d. 1676 i Renchen i
Baden. 1635 bortfördes han af soldater och deltog
sedan i trettioåriga kriget. Efter fredsslutet
förvärfvade han sig ett icke obetydligt bokligt
vetande, hufvudsakligen på egen hand. 1667 blef
han byfogde i Renchen, där ett minnesmärke (af
Breunig) 1879 restes öfver honom. G. författade
åtskilliga skönlitterära arbeten, i hvilka
han anslöt sig dels till tidens franska roman,
dels till den spanska. Hans berömmelse hvilar
emellertid helt på romanen Der abentheurliche
Simplicissimus
(1668; 3 uppl. 1669, o. s. v.),
utgifven under pseudonymen German Schleifheim
von Sulsfort
. Det är en äfventyrsroman i den
picareska modestilen efter hufvudsakligen spansk
förebild, men ämnet är behandladt med sådan,
friskhet, att man med fullt skäl betraktar
den som den första verkligt originella tyska
romanen och den förnämsta under 1600-talet i
Tyskland. "Simplicissimus" gifver en ytterst
lefvande och åskådlig skildring af sederna
under trettioåriga kriget. Hufvudpersonen,
en naturlig son till en adelsman, lefver
till sitt tionde år som en herdegosse, då han
tillfångatages af soldater; han flyr och vistas
två år hos en eremit, som i själfva verket är
hans fader. Därefter lefver han i en adelsmans
hus, faller i händerna på kroaterna, blir en
framstående gerillahöfding, tillfångatages
af svenskarna, lifnär sig som kvacksalfvare,
och efter många andra äfventyr slutar han som
eremit. I ytterligare en sjätte bok sammanför
G. alla sina hjältar på en öde ö, och man har
således här den äldsta Robinsonaden. Icke så
litet själfupplefvadt återfinnes i romanens
dräkt. En samlad upplaga af G:s verk utkom
1683-1713 i 3 bd. Af nyare upplagor kunna
nämnas A. Kellers (2 bd, 1854), H. Kurz’
(4 bd, 1863-64), J. Tittmanns "Deutsche
dichter des 17. jahrhunderts" (7-8, 10-11,
1874-77),F. Bobertags "G:s werke" (3 bd, 1883, i
"Deutsche nationallitteratur" af Kürschner) och
Inselförlagets (1905-07). Se arbete af Bloedau
(1908). J. M.

Grimmgesellschaft. Se Grimm 2.

Grimmska lagen, den efter sin egentlige
upphofsman, Jakob Grimm, benämnda lagen
om den konsonantiska ljudskridningen (se
d. o.) i urgermanskan. ’
Fr. L-r.*

Grimner. nord. myt. Se Geirröd 1.

Grimnesmal, en med mytologiskt vetande starkt
interpolerad eddadikt, i Ijodahattr, hvars
ursprungliga strofer troligen alla handlat om
Oden. Diktens innehåll omtalas under Geirröd 1.

Grimoald, langobardisk konung. Se
Langobarder.

Grimod de la Reynière [grimå’ dia räniä’r],
Balthazar, fransk skriftställare, f. 1758,
d. 11837, gjorde sig känd genom epikureiska
verk, framför allt Almanack des gourmands
(8 bd, 1803-12) ’och Manuel des Amphitryons
(1808). Se biografier af Oetinger (1854) och
Desnoiresterres (1877).

Grimsby, Great [gréYt gri’iusbi], sjöstad och
sedan 1888 eget grefskap (11,5 kvkm.) i östra
England, förr en del af grefsk. Lincoln, på
södra sidan af Humber nära dess mynning. 63,138
inv. (1901). G. har två förstäder, Clee och
Cleethorpes, en latinskola, teknisk skola,
skeppsvarf, garfverier, kvarnar och ett
betydande fiske. Redan på 1300-talet var G. en
blomstrande handelsstad, men öfverflyglades
sedan af Hull och var tämligen obetydligt ända
till midten af 1800-talet, då dess handel,
efter anläggningen af flera storartade dockor,
åter började tilltaga. Numera är G. en af
de viktigaste sjöstäderna på Englands östra
kust. I hamnen inlöpte 1901 2,903 fartyg om
1,1 mill. ton. Stadens fiskarflotta räknade
600 fartyg om 49,170 ton. In- och utförseln
hade 1903 ett värde af 20,4 mill. pd,
och fisk infördes 1902 till ett värde af
omkr. 2 mill. pd. I G. har Evangeliska
fosterlandsstiftelsen en sjömansmission.
J. F. N.

Grimsel, högbergspass i schweiziska Bernalperna,
2,164 m. ö. h., leder från Haslidalen
(Berner Oberland) till öfre Rhône-dalen
(Valais) från Meiringen (595 m.) till Gletsch
(1,761 m.) och har en längd af 37,1 km. Sedan
1894 är en konstväg anlagd genom passet.
(J. F. N.)

Grimsey, liten ö 45 km. n. om Island, inom
polcirkeln, bebodd af ett 100-tal människor,
hvilka lefva af fiske och insamling af fågelägg
samt hålla några får. Om vintern är ön afskuren
från all förbindelse med den yttre världen.

Grimsgaard [-går], Kristian Semb, norsk militär,
f. 2 aug. 1824 i Kristiania, d. 30 maj 1895 i
Drammen, blef sekundlöjtnant 1847 i Bergenska
brigaden, 1872 chef för generalstaben och
1878 generalmajor i armén. Han förflyttades
-1882 till Fredrikshald som chef för 2 :a
Akershusiska brigaden och kommendant på
Fredrikssten samt blef 1890 tullkassör i
Drammen. 1873 införde G. de alltsedan hvarje
år förekommande generalstabsöfningarna. Han
var medlem af de 1864 och 1868 nedsatta
svensknorska kommittéerna för utarbetande
af nya instruktioner för tjänsten i fält och
för nytt exercisreglemente för infanteriet,
af den stora militärkommissionen 1870 och
af härordningskommittén 1880. Han var 1880-82
stortingsman. O. A. Ö.

Grimskaft. Se Grimma.

Grimskullafallet, ett 12,2 m. högt fall i
Viskans tillflöde Häggån i Kinnarumma socken,
Älfsborgs län.

Grimskär, holme i Kalmar sund, omkr. 1
km. s. om Kalmar stads hamn. 1564 uppfördes där
ett blockhus och 1611 en skans, hvarifrån ett
danskt anfall 20 juli s. å. tillbakaslogs, men
som Krister Some, ehuru danska flottan afseglat
norrut, 22 s. m., lät utrymma. Under den därpå
följande tiden reparerades skansen, som tidtals
förfallit, flera gånger. En 1685 fastställd,
af Dahlbergh uppgjord dessein, redutt med torn,
blef ej utförd. Den gamla skansen vidmakthölls
och ingick som en viktig länk i de storartade
förslag till Kalmars befästande, som uppgjordes
under senare hälften af 1700-talet. 1822 slopades
G. i samband med att Kalmar upphörde att vara
fästning. Af skansen återstår ännu en del murar
och vallar. - På holmen finnes sedan 1837 ett
hvitt, åttkantigt 15,4 m. högt fyrtorn af trä
med två fyrar sedan 1900, den ena en linsapparat
af 4:e ordningen med klipp samt rödt eller hvitt
sken i


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free