Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grimskär - Grimslöf - Grimstad - Grimstahamns nybygge - Grimsten - Grindal, Edmund - Grindalen - Grindboll - Grindelia - Grindelwald - Grinderslev-kloster - Grindvalsläktet - Grinds skans l. Södermalms skans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olika sektorer, anbragt 13,8 m. ö. h., det andra
en linsapparat af 3:e ordningen likaledes med
klipp samt rödt eller hvitt sken, anbragt 16,8
m. ö. h., hvarjämte 25 m. n. ö. om fyrtornet
är 12,5 m. ö. h. anbragt en lykta med spegel,
visande fast rödt och hvitt sken. En för
hand drifven mistlur gifver hvar 4:e minut
ett ljud af omkr. 1 minuts varaktighet. På
platsen är jämväl lotsuppassningsställe.
L. W:son M. Wbg.
Grimslöf. 1. Bränneri och stärkelsefabrik i
Skatelöfs socken, Kronobergs län, tillhör
Grimslöfs fabriksbolag. Tillverkning 26
okt. 1906-6 mars 1907 241,337 liter af
normalstyrka. - 2. Folkhög- och landtmannaskola
i ofvannämnda socken.
Grimstad, stad i Norge, Nedenæs amt, vid
hafvet, mellan Arendal och Kristiansand. 3.030
inv. (1900). Trävaruhandel, sjöfart och
skeppsbyggeri. G., som erhöll stadsrättigheter
1816, hade vid 1905 års utgång 6 ångfartyg med
6,137 tons dräktighet och 113 mans besättning
samt 39 segelfartyg med 24,336 tons dräktighet
och 322 mans besättning. I närheten ligga
Hesnäsöarna, där Kristian II fann hamn på sitt
sista tåg till Norge (1531). O. A. Ö.
Grimstahamns nybygge, allmogeberättelse af
K. J. L. Almquist.
Grimsten. 1. Härad i Örebro län, ingår i
Väster-Närkes domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Hackva, Viby och Bodarna. 31,069
har. 7,307 inv. (1907). - 2. Häradsallmänning. Se
Tiveden.
Grindal [grendal], Edmund, engelsk ärkebiskop,
f. 1519, d. 1583, blef 1551 kaplan hos konung
Edvard VI samt utnämndes 1552 till prebendarie
af Westminster. Under den katolska Maria Tudors
regering (1553-58) höll sig den protestantiske
G. utomlands, företrädesvis i Strassburg,
biträdde sedermera vid förberedandet af den nya
liturgien och höll offentliga disputationer med
de katolske prelaterna. 1559 utnämndes han till
biskop i London, 1570 till ärkebiskop af York och
1576 till ärkebiskop i Canterbury. Då han icke
ville foga sig efter regeringens vilja, hölls
han 1577-82 suspenderad från sin tjänst. Till
följd af blindhet och på drottningens uppmaning
afsade han sig ämbetet 1583. G. bemödade sig
nitiskt om att vinna och återförena puritanerna
med statskyrkan. A. B. B.*
Grindalen, gård i Norge vid Glommen,
2 km. n. v. om Elverums kyrka. Vid
G. hade redan 1676 befästningar utförts
och skogen förhuggits. 1810 byggdes ett
blockhus för 100 man och en skans, som 1814
bestyckades med 4 kanoner. Befästningarna
äro längesedan slopade. Jfr Elverum.
L. W:son M.
Grindboll. Se Bollspel, sp. 1020.
Grindelia Willd, bot., farm., växtsläkte,
hörande till astergruppen inom fam. Compositæ,
förekommande i Amerika. G. glutinosa Dun. är
ansedd som ett kraftigt "sårläkande" medel, och
G. robusta Nutt., gumplant, användes som
expectorans. Båda arterna växa i Kalifornien.
O. T. S. (G. L-m.)
Grindelwald [-valt], en för sin vilda
naturskönhet berömd dal i Berner Oberland
i Schweiz, genomströmmas af Schwarze
Lütschine samt begränsas mot s. af den väldiga
Finsteraarhorngruppen och mot n. af Faulhorn. De
båda Grindelwaldglaciärerna (den öfre och den
nedre) sträcka sig långt ned i dalen. I denna
ligger byn G. l. Gydisdorf,
1,057 m. ö. h. Dalen har (1900) 3,365 inv.,
som äro tyskar och protestanter. Den står genom
järnvägar i förbindelse med Interlaken och med
Lauterbrunnen samt har liflig turisttrafik
och är till följd af sitt skyddade läge
en besökt vinterkurort. .
(J. F. N.)
Grinderslev-kloster, dansk herrgård nära
Limfjorden, 15 km. n. om Skive på Jylland,
var under medeltiden ett augustinkloster, som
stiftades omkr. 1150. Redan före reformationen
hade det af biskopen i Viborg blifvit förlänadt
åt en adelsman, kom senare under kronan och
genom mageskifte 1581 till ätten Lykke, hvilken
uppförde den nuv. hufvudbyggnaden. Den gamla
klosterkyrkan är nu församlingens kyrka. -
Grinderslevhandskriften kallas en märklig,
omkr. 1480 i G. författad handskrift, som
innehåller bl. a. stycken af Bonaventura, Susos
"Gudelig visdomsbog" och Thomas a Kempis "Om
Kristi efterföljelse". Språket är utprägladt
jylländsk munart. E. Ebg.
Grindhvalsläktet, Globiocephahs l. Globicephalus,
zool., ett till tandhvalarnas underordning
och delfinernas familj hörande släkte,
har kroppen tämligen långsträckt, hufvudet
framtill nästan halfklotformigt, med något
framstående öfverläpp, ögonen belägna något
högre än munvinklarna, bröstfenorna mycket
långa, smala och tillspetsade, ryggfenan lång,
bakåt böjd, urringad i bakre kanten och belägen
strax framom kroppens midt. Tandraderna upptaga
hälften af käkarnas längd; tandkronorna äro
koniska. Skallens nos är bred, trubbig och af
samma längd som dess öfriga del; mellankäksbenen
äro i gommen synliga blott ett obetydligt
stycke och plogbenet nästan icke alls. Ryggraden
innehåller omkr. 60 kotor; halskotorna äro till
större eller mindre antal sammanvuxna. - Detta
släkte innefattar omkr. 7 arter från Atlantiska
och Stilla hafven samt Södra ishafvet. Till
Europas och Sveriges fauna hör blott grindhvalen,
G. melas, som har tämligen små, korta tänder,
ställda 8-12 i hvarje rad, färgen glänsande
svart, undertill hvit med en hjärtformig
utvidgning under halsen, svarta fenor och en
kroppslängd af 4,5 till nära 6 m. Denna delfinart
förekommer i Nordsjön och Atlantiska hafvets
norra delar, visar sig flockvis vid Norges västra
kust, men är blott en gång anträffad vid svensk
kust, nämligen vid Tjörn. Grindhvalen är ett
högeligen sällskapligt djur. Individerna icke
blott lefva tillsammans i stora flockar, utan
hysa äfven sådan tillgifvenhet för hvarandra,
att om en individ i flocken råkar i fara,
öfvergifves han icke af de andra, hvilka i
stället söka hjälpa honom äfven med uppoffring
af sitt eget lif. Äfven synes hvarje flock ha en
anförare, efter hvilken de öfriga djuren rätta
sig och hvars rörelser de följa. Särskildt
vid Färöarna drifves grindhvalsfångst,
ifrigare än på något annat ställe. Af en
grindhval fås tre till fyra tunnor tran, af
hufvudet ofta en half tunna. Huden nyttjas
till årband; köttet anses af färingen för en
stor läckerhet, i synnerhet om det är färskt,
och förtäres dels kokadt, dels torkadt.
C. R. S. (L-e.)
Grinds skans l. Södermalms skans anlades för
spärrande af anmarschvägen söderifrån till
Stockholm af konduktören Lars Vilhelmsson
Björkman 1645 på näset mellan Årstaviken och
Hammarbysjön och bestod af ett lägre liggande
hornverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
