Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gripsholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var likväl endast en del af slottskomplexet
uppbyggd. Bygget upptogs af Erik XIV 1561
och fortgick sedan med långa afbrott till
1500-talets slut. Hertig Johan och hans gemål
höllos där fångna 1563–67; deras barn Isabella
och Sigismund föddes därstädes. Nov. 1571–juni
1573 hölls den afsatte Erik XIV med gemål
och barn fången därstädes. Hertig Karl hade
vid arfskiftet efter sin fader 1572 erhållit
G., som låg inom hans förläning. På hans tid
förvarades åtskilliga statsfångar på slottet
(från 1607 till 1610 ej mindre än 35) – bland
dem voro Klas och Hogenskild Bielke, Gustaf
Banér, Göran Posse, Axel Kurk, Arvid Stålarm,
ärkebiskop Angermannus. Karls änka, Kristina af
Holstein, innehade slottet som änkesäte från
1611 till sin död 1625. Änkedrottning Maria
Eleonora företog därifrån sin bekanta flykt
till Danmark 1640. Karl X Gustaf fick G. 1649,
och hans gemål Hedvig Eleonora innehade det från
1654 till sin död, 1715. På 1690-talet byggde hon
"Drottningsflygeln", 3 våningar hög, och 1709
lät hon nedtaga slottets höga tak och inredde
boningsrum rundt omkring vinden, på skyttegångens
förra plats utefter yttermuren. Slottets
yttre blef genom dessa ändringar helt annat
än det från början varit. Under frihetstiden
utfylldes och planerades slottets omgifningar,
grafven, som skilde slottsholmen från land,
igenfylldes 1770. Gustaf III – som upprepade
gånger vistades på G. med sitt hof, oftast höst-
och jultiden – iståndsatte och moderniserade
slottets inre och uppgjorde omfattande planer för
tillbyggnader. Endast till en ringa del blefvo
dessa planer utförda. Många af rummen inreddes
i tidens smak, teatern anordnades
– salongen ligger i det gamla kyrktornet,
scenen i den därintill belägna
Drottningsflygeln, som nu tillbyggdes med
ytterligare 3 våningar. Kavaljersflygeln
byggdes vid yttre borggården. I närheten af
slottet upprättades ett kronobränneri.
Äfven Gustaf IV Adolf vistades ofta med sitt
hof på G.
– som afsatt konung hölls han där fången
mars–dec. 1809. Oskar I lät reparera slottet,
och flera af rummen moderniserades enligt
tidens smak på hans och på Karl XV:s tid.
En planmässig restaurering tog sin början 1892 på
föranstaltande af Gripsholmsföreningen, stiftad
1889 under kung Oskar II:s skydd med uppgift
att söka verka för Gripsholms "försättande i
ett dess egenskap af nationalmonument
värdigt skick och att för detta ändamål
utföra nödiga konstnärliga och vetenskapliga
förarbeten". Restaurationen – efter ritningar
af arkitekten F. Lilljekvist – hade till uppgift
att i hufvudsak återställa slottets yttre sådant
det var före Hedvig Eleonoras ombyggnad och att i
dess inre åstadkomma grupper af rum i vasatidens,
den karolinska och den gustavianska tidens stil.
Slottet återfick nu sin vallgraf med vindbrygga,
sitt höga tak och sitt skyttevärn, hufvudtrappan
ombyggdes, rikssalen återfick sitt äkta tak från
vasatiden, den gamla dekoreringen bragtes i
dagen, där så ske kunde, men rätt mycket nytt
tillkom ock efter förebilder från andra samtida
byggnader. Med år 1900 kan denna för sin tids
smak representativa restaurering anses afslutad,
hvarefter Gripsholmsföreningen upplöstes 1903.
Slottet utgör en oregelbunden sexkantig
hufvudbyggnad, omslutande inre borggården
(fig. 2) och försedd med 4 torn (Grip-,
Vasa-, Teater- och
Fängelsetornen). På yttre borggården (fig. 3)
ligga två kanoner (den större 5,3 m. lång),
tagna af Pontus de la Gardie i Ivangorod 1581. I
nedre våningen märkas "Vasarummen", bland dem
"Hertig Karls kammare", där hertig Johan med
all säkerhet suttit fången åtminstone någon tid
och där Sigismund säges vara född. Inredningen
(ej restaurerad), från hertig Karls styrelsetid,
tidigast från 1574, gör rummet (fig. 4) till en
af de bästa och mest typiska renässansinteriörer
i Sverige. Vidare märkes Vasasalen med dekorativ
väggmålning från samma tid. De öfriga rummen i
vasastil äro liksom barockrummen i samma våning
inredda och dekorerade på 1890-talet. Andra
våningen omfattar de i hufvudsak af Gustaf
III i sitt nuvarande skick anordnade kungens
och drottningens våningar (jfr fig. 5). I
Audienssalen, hvars inredning är från Oskar
I:s tid, ses porträtt af alla svenska regenter
från Gustaf Vasa till Karl XV. Rikssalen (från
slutet af 1500-talet, restaurerad) har porträtt
af regenter i Europa på 1500-talet, de flesta
målade på 1600-talet. I öfre förmaket ses bilder
af Karl XI:s riksråd. Gustaf III:s "Hvita sal"
i teatertornet (färdig 1780, af J. E. Rehn),
har stora porträtt af denne konung och hans
samtida regenter. I den nyanordnade vindsvåningen
ligger teatern (byggd af Cronstedt, den smakfulla
salongen efter ritning af E. Palmstedt). Därinvid
ses Gustaf III:s i nyantik stil 1792 dekorerade
lilla kabinett från operan i Stockholm,
hitflyttadt vid operahusets rifning, och vidare
flera små gustavianska rum, de flesta inåt
borggården, nybyggda vid restaureringen, dock
med användande af äkta dekorativa detaljer,
"Svenska galleriet" (en tillbyggd museisal)
och rustkammaren med karusellrustningar från
Gustaf III:s tid. Här ses äfven det rum,
som sedan början af 1700-talet blifvit kalladt
"Erik XIV:s fängelse" – det är likväl sannolikt,
att den del af slottet, där detta rum är beläget,
byggdes först mot 1500-talets slut. Ett. hvälfdt
rum i Griptornet har varit Stålarms och Kurks
fängelse – en inskrift med bådas namn synes på
väggen. I slottets källare äro ett par mörka
och ohyggliga fängelsehålor.
Slottet är fortfarande beboeligt och dess fatbur
väl försedd, men det har från 1800-talets midt
alltmera fått karaktären af ett historiskt
museum. Det här förvarade porträttgalleriet
är det största i Sverige och ett af de mest
omfattande i Europa. Det räknar f. n. öfver
1,800 nummer (ett 40-tal målningar har flyttats
till Nationalmuseum, ett 20-tal till det nya
riksdagshuset och andra platser). Det är en ur
konstsynpunkt skäligen blandad samling, likväl
af stort historiskt intresse och inneslutande en
del konstverk af stort värde, bland dessa den
i trä snidade Karl Knutson-bilden, autentiska
porträtt af Gustaf Vasa, af Elisabet af
England m. fl. Bland här företrädda målare äro
Ehrenstrahl (mer än 100 dukar), David Krafft,
Desmarées, Mijtens, de båda Per Krafft, de
fyra Pasch, Hilleström, G. Lundberg, Roslin,
Breda, Södermark d. ä., Sandberg, Westin, och af
utländska David Beck, Bourdon, Leux, Wuchters,
Ovens, Lely, Pesne, Hickel. – Under G. höra
trädgård och hjortpark samt Kungshagens skogar,
belägna på södra sidan af Gripsholmsviken. –
Litt.: Kortfattade beskrifningar af G. finnas
från 1755 och 1790 (af Ljungman), 1822 af A. M.
Strinnholm, 1825 af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
