- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
343-344

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grobian - Grobianus - Groblad - Grobladsväxter - Grochow - Grochowski, Stanislaw - Grocyn, William - Groda - Grodd - Groddblad - Groddblåsan - Groddfläck - Groddjuren - Groddknoppar - Groddkorn - Groddkropp - Groddlökar - Groddplanta - Groddplasma - Groddskifva, Blastoderm - Groddtrådsväxter - Gródek - Grodnate - Grodno

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grof, rå, ohyfsad människa, grofhuggare. Ordet
lär vara uppfunnet af Sebastian Brant, som i
sin didaktisk-satiriska dikt "Das narrenschiff"
(1494) talar om ett nytt, komiskt helgon med
namnet Grobianus.

Grobianus. Se Dedekind, Fr.

Groblad (enl. Fries af isl. groeða, läka),
bot., namn på Plantago major.

Grobladsväxter, bot., namn på
fam. Plantaginaceæ.

Grochow, by i Polen, strax ö. om Warschaus
förstad Praga. Där utkämpades det första
stora slaget under polska upproret, 25
febr. 1831. Polackerna, 40,000 man, under
Chlopicki, måste efter en het strid vika för
ryssarna, 70,000 man, under Diebitsch.

Grochowski, Stanislaw, polsk poet,
f. 1540, d. 1612. Hans poetiska verksamhet
begynte egentligen under Sigismund Vasa, hvilken
han förhärligade i flera oden och dityramber:
Kalliopea slowienska (med anledning af hans
kröning 1587), Pie?ni Kalliopy slowienskiej
(med anledning af polackernas seger vid
Byczyna 1588 öfver Maximilian af Österrike)
och August Jagiello wzbudzony (1603, "Den
från döden uppväckte Jagiello Augustus"
= Sigismund). Förutom åtskilliga kungliga
äreminnen och ett par sorgekväden (öfver
drottning Anna 1599 och öfver Jan Zamojski 1605
m. fl.) skref G. satiren Babie ko?o (1600,
Käring-kretsen), hvars udd är riktad mot de
intriger och det skvaller, som efter kardinal
Jerzy Kadziwils död föregingo biskopsvalet
i Krakau, samt Toru?skie nocy (1609, Nätter
i Thorn), tillegnade Piotr Skarga, ett slags
humoristisk själfbekännelse med skämtsamma
anspelningar på kyrkliga förhållanden.
G:s dikter, på sin tid mycket högt skattade,
utkommo i 2 dlr 1607-1608 (ny uppl. 1859).
A-d J.

Grocyn [grSii’sin], William, engelsk lärd,
f. omkr. 1446, d. 1519, införde som lärare i
Oxford och London studiet af grekiska i England.

Groda. 1. Zool. Se Amfibier, sp. 832- 838 och
dithörande pl. II. - 2. Grof miss-sägning eller
skrifning. Denna öfverförda betydelse har kanske
sitt upphof i det bekanta folksagomotivet:
grodorna, som hoppa ur munnen på den elaka
dottern, då hon talar.

Grodd, bot., detsamma som växtämne, embryo
(se d. o.). I dagligt tal betecknas som grodd
det vid fröets groning utskjutande rotämnet
(den förlängda lillroten).

Groddblad, biol., de ofvanpå hvarandra liggande
skifvor eller blad af s. k. klyfningsceller,
hvari groddskifvan omsättes. Se Ägg.

Groddblåsan, biol. Se Ägg.

Groddfläck. 1. Bot., detsamma som chalaza (se
d. o.). - 2. Biol. Se Ägg.

Groddjuren, Discodactyla, zool., benämnas
de groddjur, hvilkas tår äro försedda
med häftskifvor. Discodactyla är en äldre
benämning på fam. Hylidæ. Se Amfibier.
L-e.

Groddknoppar, bot., kallas de med upplagsnäring
försedda knoppar, som af sig själfva lossna från
moderplantan och därefter, om omständigheterna
äro gynnsamma, utveckla sig till själfständiga
individer. Är upplagsnäringen förlagd i bladen,
ha de lökform (t. ex. Allium, Dentaria,
flera Lilium-arter), finns den i stammen,
ha de knölform (t. ex. Polygonum viviparum);
ibland finns
upplagsnäringen i en uppsvälld birot
(t. ex. Ficaria). Groddknopparna utbildas ofta i
själfva blomställningen, där de ersätta blommor
(t. ex. Polygonum viviparum, Allium-aarter,
Fourcroya- och Agave-arter). En viss likhet
med dessa visa s. k. vivipara gräs (t. ex. Poa
bulbosa
), hos hvilka småaxen i spetsen utbildas
till groende, lätt lossnande knoppar. H.Hn.

Groddkorn, bot. Se Lefvermossor.

Groddkropp, bot. Se Löfmossor.

Groddlökar, bot. Se Lök.

illustration placeholder

Groddplanta af annboken,
Carpinus Betulus- r rot, rh
rothår, h hypokotyla stammen,
hj hjärtblad, b blad.

Groddplanta, bot., den unga växt, som
uppkommer vid fröets groning. Den består
af samma delar som embryot, men mera
utvecklade. Lillroten har växt ut till rot,
som är försedd med rothår, den hypokotyla
stamdelen är förlängd och tydligt skild från
roten, hjärtbladen äro vanligen utvecklade
och gröna, stamknoppen börjar förlängas och
utbildar blad (jfr fig. och se vidare Groning).
G. L-m.

Groddplasma, biol. Weismann (se
d. o.) antar, att i äggets kärna måste
finnas en särskild substans, som i hvarje
djur- och växtart är ärftlighetens bärare och
som af honom betecknas som keim-plasma,
af andra fått namnet idioplasma. Se vidare
Descendensteori, sp. 201. L-e.

Groddskifva, Blastoderm,
biol., det område af ett
djurägg, hvarifrån utvecklingen af den nya individen
närmast utgår. blad, ’ö blad. Däggdjurens
groddskifva kallas i regel embryonalsköld,
men äfven blastoderm. Se vidare Ägg.

Groddtrådsväxter, bot., detsamma som sporväxter,
kryptogamer.

Gródek, stad i Galizien, vid Wereszyca och
Krakau-Lemberg-järnvägen. 11,845 inv. (1900).

Grodnate, bot., namn på Ranunculus aquatalis.

Grodno. 1. Guvernement i Väst-Ryssland,
begränsadt i n. af guv. Vilna, i ö. af
Minsk, i s. af Volynien och i v. och n. v. af
Polen. 38,580 kvkm. 1,826,600 inv. (1906),
47 inv. på 1 kvkm., däraf 54 proc. hvit- och
lillryssar, något öfver 20 proc. polacker
(hufvudsakligen i s. v.) samt omkr. 19
proc. judar. Litauer och tatarer räkna hvardera
några tusen. Tvärs igenom guvernementet går
en högslätt af 300 m. höjd, hvilken bildar
skillnaden mellan Östersjöns och Svarta
hafvets vattensystem. Till Östersjön flyta
Njemen, Bug och Narev, till Svarta hafvet
Jazolda (genom Oginskij-kanalen förenad med
Njemen) och Pina (genom Dnjepr-Bug-kanalen
sammanbunden med Weichsel), båda tillflöden
till Pripet. Jorden utgöres af alluvium och är
tämligen bördig, med undantag af några sträckor
(vid Njemen och de andra floderna), som lida af
flygsand. I s. finnas stora kärrtrakter, som
kunna passeras endast genom kanaler. Omkr. 20
proc. af hela arealen utgöras af skog; största
skogen är Białowież-skogen (se d. o.). Stor
ylleindustri (den största näst guv. Moskvas),
många tobaksfabriker och garfverier, export
af trävaror,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free