- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
347-348

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Groll, Viktor Lennart - Groller, Balduin - Grolman, Heinrich Dietrich von - Grolman, Karl Wilhelm Georg von - Grolmann, Karl Ludwig Wilhelm von - Gromatici - Gromatik - Gronau - Grondera - Grondör - Grong - Groning l. Germination

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landshöfding i Kalmar län. G. kallades
12 okt. 1889 till statsråd och chef för
Civildepartementet i Åkerhielmska ministären
och kvarstod i samma egenskap i Boströms 10
juli 1891 bildade regering till 6 okt. 1896,
då han utnämndes till landshöfding i Stockholms
län. Sedan 1891 var han led. af Första kammaren,
vald af Kalmar läns norra landsting. 1890 blef
han led. af Landtbruksakad. – Som civilminister
omfattade G. med intresse och stor framgång
kommunikationsväsendets utveckling: han genomdref
(1890) statens inköp af Luleå–Gällivare-banan,
arbetade för Norra stambanans utsträckning
och hade väsentlig förtjänst om Västkustbanans
inlösen af staten (1895). För "framtidslandet"
öfre Norrlands utveckling visade han sitt
intresse genom att låta utarbeta en ny grufstadga
och en lag om apatitbrytning samt genom
utverkande af stora anslag till vägförbättringar,
myrutdikningar o. d. Han kontrasignerade
lagarna rörande sjukkassor, fabriksinspektion
m. m., hvarjämte riksdagen förmåddes afsätta
några mill. kr. till en fond för den framtida
arbetarförsäkringen. G. medverkade vidare
till nedsättning i järnvägsfrakterna (1896)
och förberedde bl. a. de af riksdagen gillade
förslagen om Kommerskollegiets ombildning
(1891) samt om anslag till Sveriges deltagande
i Chicago-utställningen och till den stora
skandinaviska (delvis internationella)
utställningen i Stockholm 1897.

Groller [grå’-], Balduin, tysk skriftställare,
f. 1848 i Arad, Ungern, har efter universitetsstudier i Wien
varit verksam som tidningsutgifvare och vitter författare
(Junges blut 1880, Leichtlebiges volk 1889 m. fl.)
i typisk wiensk stil. F. n. redigerar G. "Neues wiener journal".

Grolman [grål-]. 1. Heinrich Dietrich von G.,
tysk jurist, f. 1740, d. 1840, verkade i 68 år
som preussisk ämbetsman och var därunder till
sist 1817–33 medlem af statsrådet. 1786 blef han
adlad och erhöll 1815 excellenstitel. G. var
en af Preussens mest ansedde rättslärde på
sin tid och var som medlem af lagkommissionen
(från 1787) en af de verksammaste medarbetarna
vid utarbetandet af den preussiska lagen,
"Allgemeines landrecht". – 2. Karl Wilhelm
Georg v. G.
, den föregåendes son, tysk general,
f. 1777, d. 1843, avancerade i preussisk
krigstjänst till major, men gick 1809, missnöjd
med Preussens fredspolitik, i Österrikes tjänst
och deltog från 1810 på spanjorernas sida i
kriget mot fransmännen. Han tillfångatogs af
dem vid Valencia (1811), men lyckades 1812
fly, studerade därefter i Jena, gick 1812
åter i preussisk tjänst och utmärkte sig i
befrielsekriget 1813–14 samt 1815. 1815–19 var
han chef för krigsministeriets andra afdelning
och reorganiserade som sådan på ett förträffligt
sätt generalstaben. G. förde 1825–32 kommandot i
Glogau och 1832–43 i Posen samt utnämndes 1837
till general af infanteriet. Jfr
v. Conrady, "Leben und wirken des generals von G." (3 bd, 1894–96).

Grolmann [grål-], Karl Ludwig Wilhelm von,
tysk jurist och statsman, f. 1775, d. 1829, blef
1798 e. o., 1800 ord. professor i rättsvetenskap
i sin födelsestad Giessen, 1816 ordf. i
lagkommissionen i Darmstadt, 1819 statsminister
samt 1821 inrikesminister och konseljpresident
i storhertigdömet Hessen-Darmstadt. G. är
förnämligast känd för sin teori om straffets
ändamål, enligt hvilken

han mot sin berömde samtida Feuerbach gjorde
gällande, att strafflidandets storlek bör afvägas
icke efter behofvet att afskräcka andra från
brott utan uteslutande med hänsyn till hvad som
för förbrytarens egen rättelse är erforderligt
(s. k. specialpreventionsteori). Denna
framställde han första gången i
Grundsätze der kriminalrechtswissenschaft (1798; 4:e uppl. 1825)
och närmare i arbetet
Ueber die begründung des strafrechts und der strafgesetzgebung (1799).
Han författade dessutom bl. a.
Theorie des gerichtlichen verfahrens in bürgerlichen rechtsstreitigkeiten (1800; 5:e uppl. 1826),
Ausführliches handbuch über den Code Napoléon (1810–12; ofullb.).

(N. S–g.)

Gromatici (af lat. groma, landtmätarinstrument),
landt- l. fältmätare i det gamla Rom.
Fältmätningskonsten, gromatiken, var i
synnerhet under kejsartiden ganska ansedd i
Rom och användes särskildt vid utstakning af
läger. Författare i gromatik äro bl. a. Frontinus
(se denne) samt Hyginus och Balbus (båda under
Trajanus).

R. Tdh.

Gromatik. Se Gromatici.

Gronau [grå’-], stad i preussiska reg.-omr. Münster
(Westfalen). 8,170 inv. (1900). Bomulls- och järnindustri.

Grondera (fr. gronder, af lat. grundire
l. grunnire, grymta) och Grondör
(fr. grondeur). Se Grognera.

Grondör. Se Grondera.

Grong, pastorat i Namdalen, Nordre Trondhjems
amt, Trondhjems stift, i Norge. Areal
5,281,4 kvkm. 2,566 inv. (1900). Det består
af socknarna Grong, Harran och Höjland samt
kapellförsamlingarna Rörvik och Trones.

O. A. Ö.

illustration placeholder
Fig. 1. Planta med epigeisk groning (Scorzonera

humilis
) i olika stadier. f fröskalet,

h hypokotyla stamdelen.

illustration placeholder
Fig. 2. Planta med hypogeisk groning, ärta

(Pisum sativum). De tjocka hjärtbladen

förbli inneslutna inom fröskalet.

Groning l. Germination, bot., växtämnets (se Frö)
utveckling till en groddplanta. Vid groningen
är det rotämnet, utväxande till lillrot, som
först tränger fram ur fröskalet, därefter kommer
den hypokotyla (under hjärtbladen belägna)
stamdelen och slutligen i många fall hjärtbladen,
hvarefter stamdelen ofvanför hjärtbladen
(epikotylen) utvecklas. Man kan emellertid
urskilja olika former af groning. Än framträda
hjärtbladen öfver jordens yta, blifva gröna och
assimilera, s. k. epigeisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free