- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
357-358

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grossbeeren - Grosse, Julius - Grosse, Theodor - Grosse Emme - Grossenhain - Gross-Enzersdorf - Grosser Feldberg - Grosseto - Gross-Flottbek - Grossglockner - Grossglogau - Grossgörschen - Grosshandel - Grosshesselohe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(Reynier, sachsare), 12:e kåren (Oudinot) och
kavallerikåren Arrighi, sammanlagdt 70,000
man, framrycka och besätta Berlin. Oudinot
uppbröt från Baruth (52 km. s. om Berlin)
19 s. m. och marscherade öfver Trebbin mot
Berlin. Nordarmén under svenske kronprinsen Karl
Johan, hvars första mål var Berlins skyddande,
sammandrogs mellan Potsdam och Saarmund,
men intog 22 ställning n. och n. v. om G.,
med ryska och svenska kårerna på högra flygeln
mellan Gütergotz och Ruhlsdorf, 3:e preussiska
kåren (Bülow) vid Heinersdorf (n. om G.) och 4:e
preussiska kåren (Tauenzien) vid Blankenfelde
(2,3 km. ö. s. ö. om G.). Kronprinsen hade i
allt 80,000 man. Fransmännen marscherade på
tre kolonner genom af moras uppfyllda skogar,
hade flera mindre strider att utstå den 22 och
utträdde på slätten den 23. Högra kolonnen
(kåren Bertrand) framryckte öfver Jühnsdorf
mot Blankenfelde, mötte kåren Tauenzien, hade
en lätt strid att utstå och gick tillbaka till
Jühnsdorf, följd af Tauenzien. Mellersta kolonnen
(kåren Reynier) besatte den 500 m. framom
skogsbrynet belägna byn G., som försvarades af
Bülows avantgarde, och uppmarscherade v. om
densamma kl. 4 e. m. Kronprinsen hade gifvit
Bülow befallning att draga tillbaka sin armékår
för att låta fransmännen framrycka och gifva
hela armén tillfälle att falla dem i flanken
och kasta dem tillbaka i sydöstlig riktning,
men Bülow kunde icke låta tillfället att drabba
tillsamman med fienden gå sig ur händerna, utan
ryckte rakt fram mot G. Striden blef ytterst
het och slutade därmed, att den franska kåren,
fullkomligt slagen, drog sig tillbaka samma väg
den kommit. Oudinot, som med sin armékår och
kavalleriet marscherade på vänstra flygeln öfver
Ahrensberg, var okunnig om hvad som tilldrog sig,
och de af hans trupper, som mot aftonen framkommo
till slagfältet, indrogos i flykten. Fransmännens
förlust var 3,000–4,000 man, hvaraf 1,500 fångar,
14 kanoner och 2,000 gevär; de allierades 150
döda och 900 sårade. På slagfältet har till minne
af slaget rests en 6 m. hög järnobelisk. Jfr
Pallmann, "Die schlacht bei G." (1873).

C. O. N.

Grosse [-å-], Julius, tysk skald, f. 1828
i Erfurt, d. 1902 i Torbole vid Gardasjön,
uppträdde först med dramat
Cola Rienzi (1851),
hvarefter han begaf sig till München för att
bli målare, men vände 1855 för alltid åter till
litteraturen. Bland hans arbeten märkas inom lyriken
Gedichte (1857),
Aus bewegten tagen (1869),
Wider Frankreich (1870),
Der Wasunger not (1873),
Wider Rom (1878),
Das volkramslied (1890) och
Episoden und epiloge (s. å.).
Ett urval utkom 1882. Af G:s skådespel må nämnas
Die Ynglinger (1858) och
Tiberius (1876);
en del samlades i
Dramatische werke (7 bd, 1870); prosa är
Erzählende dichtungen (6 bd, 1871–73).
G. tillhörde en krets af epigoner i München, som
trots betydande formell skicklighet och förkärlek
för stora historiska stoff likväl ej frambragte
någon märkligare konst till följd af bristande
fördjupning i lifsuppfattningen. Se G:s
själfbiografiska
Ursachen und wirkungen (1896).

Grosse [-å-], Theodor, tysk målare, f. 1829
i Dresden, d. 1891, studerade i Dresden först
skulptur, sedan målning och blef 1867 professor
vid akademien. Bland G:s arbeten, i hvilka det
plastiska elementet är förhärskande, må nämnas
Leda med svanen (1852, Dresdengalleriet),

de stereokromiska väggmålningarna i balsalen i
Dresdens kungl. slott (utförda i förening med Bendemann),
Änglarnas besök hos Abraham och
målningarna i Leipzigmuseets loggier.

(G–g N.)

Grosse Emme [gråse-; "Stora Emme"], flod. Se Emme 1.

Grossenhain [grås-], stad i Sachsen,
kretsen Dresden, vid Röder, ett tillflöde till
Elbes biflod Schwarze Elster. 12,024 inv. (1905).
Flera tekniska skolor, realskola med progymnasium.
Betydande ylle- och buckskinfabrikation; dessutom
många andra industrier.

(J. F. N.)

Gross-Enzersdorf [grås-]. Se Enzersdorf.

Grosser Feldberg [grås-]. Se Feldberg 2.

Grossess (fr. grossesse, af gros,
lat. grossus, tjock). Se Hafvandeskap.

Grosseto [gråssetå]. 1. Provins uti Toscana
(Italien). 4,502 kvkm. 144,722 inv. (1901),
32 inv. på 1 kvkm. Till G. höra öarna Giglio
och Giannutri. – 2. Hufvudstad i nämnda
prov., i Maremmerna, nära Ombrone och vid
järnvägen Pisa–Rom. 5,260 inv. (1901; som
kommun 9,599 inv.). Biskopssäte. På grund
af Maremmernas osunda luft var staden förr
nästan öde under sommaren, men de sedan
1829 företagna torrläggningsarbetena ha
åstadkommit en lycklig förändring i detta
hänseende. Omkr. 5,6 km. n. ö. om G. ligga ruiner
af den forna etruskiska staden Rusellæ.

(J. F. N.)

Gross-Flottbek [grås-]. Se Flottbek.

Grossglockner [grås-], högsta berget i
Glockner-gruppen i Hohe Tauern, ligger på gränsen
mellan Kärnten, Tyrolen och Salzburg samt har en
höjd af 3,798 m. Toppen består af två genom en
smal klyfta skilda spetsar, af hvilka den högre,
det egentliga G., sedd från den lägre spetsen,
liknar ett smalt, något böjdt, spetsigt horn;
den lägre heter Kleinglockner (3,764 m.). Berget
består af ler- och glimmerskiffer, toppen af
mörkgrön kloritskiffer. Största glaciären är
Pasterzen-gletscher. Till samma grupp höra
elfva andra toppar, hvar och en öfver 3,300 m.

(J. F. N.)

Grossglogau [gråsglå’-]. Se Glogau 1.

Grossgörschen [grås-], by i preussiska
reg.-omr. Merseburg (Sachsen), 6 km. s. ö. om
Lützen, bekant genom Napoleons seger därstädes
2 maj 1813 öfver ryssarna och preussarna under
Wittgenstein. Napoleon förlorade mer än 12,000
man, men förmådde genom sin seger konungen af
Sachsen att åter ställa sig till hans förfogande.
Slaget benämnes vanligen efter det närbelägna Lützen.

(J. F. N.)

Grosshandel, handel en gros (se d. o.), i
större partier, hvarvid varorna af grosshandlaren
inköpas i parti från producenterna eller från
andra köpmän och afsättas likaledes i parti
till andra köpmän eller till fabrikanter,
men i regel icke till den konsumerande
allmänheten, i motsats till detaljhandeln
(se d. o.), där de från grosshandlare eller
producenter inköpta varorna säljas i detalj
direkt till allmänheten. Gross- och detaljhandel
sammanfalla dock ingalunda alltid med handel
i stor och liten skala: många grosshandlare
ha sitt kontor "på fickan" och en omsättning
därefter, under det å andra sidan många
detaljaffärer, särskildt numera, omsätta millioner.

Å. W:son M.

Grosshesselohe [gråshesselåhe], by vid Isar,
7 km. s. om München, med det af Schwanthaler 1846

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free