- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
361-362

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grosvenor - Grosvenor house - Grot - Grot, Jakov Karlovitj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

myth", i "The ancestor", I, 1902). Mycket
omtalad i engelsk genealogi är den process,
som 1385-90 fördes om rätten till ett
vapen mellan sir Richard Scrope och sir
Robert G. (jfr Nicholas, "The Scrope and
G. controversy", 1832). Släkten har århundraden
igenom haft gods och stort lokalt inflytande i
Cheshire, som ofta af yngre släktmedlemmar
representerats i underhuset. Genom en rad
giftermålsförbindelser har släkten G. samlat
stor förmögenhet, hvilken ytterligare ökats
genom det stora värde dess jordområden vid
Westminster fått genom Londons utvidgning
dit. Robert G., 2:e earl G. och 1:e markis af
Westminster (till 1802 känd som viscount
Belgrave), f. 1767, d. 1845, utstyckade där
tomter till den förnäma stadsdelen Belgravia
(från 1826). Liksom flera andra af släktens
medlemmar var han framstående uppfödare af ras-
och kapplöpningshästar, hvarjämte han grundlade
dyrbara konstsamlingar i släktens Londonpalats,
Grosvenor house (se d. o.). Hans sonson var
Hugh Lupus G., 1:e hertig af Westminster,
f. 13 okt. 1825, d. 22 dec. 1899; som earl
G. var denne 1847-69 medlem af underhuset och
tillhörde det liberala partiet, men bidrog dock
vid förhandlingarna om rösträttsreformen 1866
till kabinettet Russells fall. Vid faderns död,
1869, inträdde han i öfverhuset som markis af
Westminster, upphöjdes till hertig 1874 och
blef 1880 medlem af Privy council. Han uttalade
sig 1886 emot Home rule. Stor jordegare inom
och utom London, uppträdde G. som donator
till kyrkliga och välgörande ändamål och var
därjämte lifligt intresserad för kapplöpningar;
fem Derbypris eröfrades af hans hästar. -
Släktens hufvudman är f. n. hans sonson, Hugh
Richard Arthur G
., 2:e hertig af Westminster,
f. 19 mars 1879, hvilken 1899-1900 som
löjtnant vid Royal horse guards tjänstgjorde
som adjutant åt lord Roberts under boerkriget.
V. S-g.

Grosvenor house [gråü’vne häu’s], hertigens
af Westminster palats i London nära östra,
sidan af Hyde park, med värdefull tafvelsamling
(Rubens, van Dyck, Rembrandt, Hobbema, Hogarth,
Velasquez, Murillo, Paolo Veronese, Domenichino
m. fl.). Det uppfördes af Robert Grosvenor,
1:e markis af Westminster (1767-1845).

Grot (af samma härledning som groschen),
ett äldre (till 1857 gängse) silfvermynt i
Nederländerna och nordvästra Tyskland, = 1/40
nederländsk gulden, = 1/72 thaler, = omkr. 4
sv. öre.

Grot [gråt]. 1. Jakov Karlovitj G., rysk
författare, högt förtjänt om Sverige genom
att i Ryssland sprida kännedom om Sveriges
litteratur och historia, f. 27 dec. (n. st.) 1812
i Petersburg, d. 6 juni 1893. Han var sonson till
den genom sitt historiska författarskap ("Beytrag
zur geschichte der evangelisch-lutherischen
kirchen in Russland", 1772, och "Bemerkungen über
die religionsfreiheit in Russland", 1798) bekante
pastorn i St. Katarina föisamling i Petersburg,
Joakim Christian G. (f. 1717, d. 1801), som under
Peter III:s regering (1762) inflyttade från
Holstein-Plön till Ryssland. G. visade tidigt
afgjord böjelse för språkstudier och tillegnade
sig på egen hand bl. a. svenska och finska
språken. Efter att 1832-39 ha tjänstgjort i
ministerkommittén och kejserliga rådet egnade han
sig uteslutande åt vetenskapliga och litterära
arbeten. Några af honom i sammanhang med
hans då nyss vunna kännedom af svenskan
publicerade skrifter, som väckte uppmärksamhet,
föranledde 1840 hans utnämning till professor
i ryska språket, litteraturen och historien vid
Helsingfors’ universitet, där hans föreläsningar,
som alltid höllos på svenska, hufvudsakligen
berörde den ryska historien. 1852 kallades
han till lärare för Alexander II:s två
äldsta söner, Nikolaj och Alexander (III),
och till professor i ryska litteraturen
vid Aleksandrovska lyceet i Tsarskoje
Selö.
illustration placeholder

Efter att först som lärare, sedan som
inspektor ha ledt prinsarnas vetenskapliga
studier lämnade han 1859 denna befattning och
egnade sin verksamhet uteslutande åt kejserliga
vetenskapsakademien, hvaraf han blef ledamot
1858. G. blef geheimeråd (1871) med predikatet
excellens, doktor vid Petersburgs (1869),
hedersledamot af Moskvas (1880) och hedersdoktor
vid Lunds (s. å.) universitet m. m. 1877 var han
representant för Vet. akad. i Petersburg vid
Uppsala universitets jubelfest. G. debuterade
som författare med en rysk öfv. af Byrons
"Mazeppa" (1838), införd i den af Pusjkin
uppsatta tidskriften "Sovremennik", hvari han
blef en flitig medarbetare. Bl. a. författade
han till densamma artiklarna Znakomstvo s’
Runebergom
(1839. Bekantskapen med Runeberg),
hvartill voro fogade en öfv. af några af
Runebergs smärre dikter, en öfversikt af svenska
litteraturens historia och öfversättningar af
några af Franzéns, Atterboms, Stagnelius’
m. fl:s skaldestycken, O finnach i jich natsionalnoj
poezii
(1840. Om finnarna och deras folkpoesi),
med öfverblick af Kalevalas innehåll, Strjelki
losej, Vetjer na Rozjdestvo, Nadeszjda

(sammandrag af Runebergs "Älgskyttarna",
"Julkvällen" och "Nadeschda"), Otjerki iz
istorii Sjvetsii
(Skisser ur svenska historien,
efter Fryxell), Otjerki iz istorii sjvedskoj
vojny goda
1808 (Skisser ur 1808 års svenska
krigs historia) och Listki iz skandinavskago
mira
(1845-46. Blad ur den skandinaviska
världen). Bland andra G:s skrifter rörande
skandinaviska och särskildt svenska förhållanden
må nämnas: O skandinavskoj mifologii (1839, i
"Otetjestvennyja zapiski". Om den skandinaviska
mytologien), Vospominanija iz putesjestvija
v’Sjvetsii
(1847, i "Peterb. Vjedomo-sti". Minnen
från en resa i Sverige), Ot Melara do
Vettera
(1850, i "Severnoje obozrjenie",
Från Mälaren till Vättern), Geteborg
(1850, i "Zvjezdotjka". Göteborg), Stokgolm
(s. å. Stockholm), Zapiski o putesjestvii
v’Sjvetsii i Norvegii
(1874, i Ryska vet.
akad:s handl. Bref om en resa i Sverige och Norge),
Vospominanija o 400 letnem jubileje Upsalskago
universiteta
(1878, i Ryska vet. akad:s
handl. Minnen från Uppsala universitets
400-årsjubelfest) samt en mängd öfversättningar
och referat af svenska, i synnerhet historiska,
publikationer. Särskildt bör påpekas G:s
förträffliga, i originalets versmått gjorda,
öfversättning af E. Tegnérs "Frithiofs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free