Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 447-448 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grünberg - Grünbleierz - Gründer - Grünes gewölbe - Grünewald, Matthias - Grünfeld, Alfred - Grünhagen, Colmar - Grünhut, Karl Samuel - Gryning - Grüning, Wilhelm - Grünschwade - Grünwald, Bela von - Grünwedel, Albert - Gryphæa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Grünberg, kretsstad i preussiska
reg.-omr. Liegnitz (Schlesien). 21,630
inv. (1905). Realgymnasium. Betydlig
tillverkning af ylle- och halfyllevaror, filtar,
mattor, glas och papper m. m. Brunkolsgrufvor,
fruktodling och betydande vinodling, hvilken
lämnar icke allenast en stor mängd drufvor
till utförsel, utan äfven i goda år ända
till 30,000-35,000 hl. vin ("grünberger").
(J. F. N.)

Grünbleierz [-blajerts], ty. Se
Pyromorfit.

Gründer, ty. (af grund, grund),
"grundare", upphofsman till ett industriellt
aktiebolag eller dylikt företag (med bibetydelsen
af svindleri).

Grünes gewölbe. Se Dresden,
sp. 843.


Grünewald [-valt], Matthias, tysk
målare, bördig från Aschaffenburg, lefde fram
mot 1530 (födelse- och dödsår okända) och var
verksam kring öfre Rhen samt i Elsass. Mycket
i G:s lif som i hans konstnärskap är
höljdt i dunkel. Hans förnämsta bevarade arbeten
äro Anloniusaltaret för klostret Isenheim
(utfördt 1493-1516, nu i museet i Kolmar),
Mauritiusaltaret för S:t Moritskyrkan i
Halle (öfverflyttadt till Aschaffenburg på
befallning af kardinal Albrekt af Brandenburg,
därifrån fördt till Alte pinakotek i München),
ett par altarfiyglar (i Städtisches museum i
Frankfurt a/M) och en korsfästelse (i museet
i Karlsruhe). G. utmärker sig för mäktig
fantasi, storslagen formuppfattning, utprägladt
målerisk, bred och energisk behandling af
färgen och ovanligt intresse för luft- och
ljusverkningar. Han är en af sin tids mest
betydande och egenartade konstnärspersonligheter
n. om Alperna. Se F. Bock, "Die_werke des
Matthias G." (1904). A. L. R.

Grünfeld [-fält],
Alfred, bömisk pianist, f. 1852 i Prag, elev af
Prags konservatorium och Kullak i Berlin, är
k. kammarvirtuos i Wien och har på konstresor
flerstädes (Stockholm 1889) gjort sig känd
som pianovirtuos med fenomenal färdighet. Han
har komponerat pianostycken och den komiska
operan Die schönen von Fogarasch (1907). På
sina konstresor har han vanligen ledsagats af
sin broder, Heinrich G., f. 1855, framstående
violoncellist, 1876 lärare vid Kullaks akademi
och 1886 kejserlig hofcellist i Berlin.
A. L.*

Grünhagen, Colmar, tysk historieskrifvare,
f. 1828 i Trebnitz vid Breslau, studerade en
tid under Rankes ledning i Berlin, blef 1863
föreståndare för statsarkivet i Breslau och
redaktör för "Zeitschrift des vereins für
geschichte und alterthum Schlesiens". 1866
utnämndes han till e. o. professor i historia
vid universitetet, 1873 till arkivråd och 1886
till geheimearkivråd samt fick 1901 afsked
som arkivdirektor. Han har bl. a. utgifvit
Adalbert erzbischof v. Hamburg und die idee
eines nordischen patriarchats (1855), Geschichte
des ersten schlesischen kriegs (2 bd, 1881),
Schlesien unter Friedrich
dem grossen (2 bd, 1889-92) samt i
urkundssamlingarna "Codex diplomaticus Silesiæ"
och "Scriptores rerum silesicarum" en mängd
värdefulla källskrifter för Schlesiens äldre
historia. (V. S-g.)

Grünhut [-hot], Karl Samuel, österrikisk jurist,
f. 1844, 1872 e. o. och 1874 ord. juris professor
i Wien, specialist på handelsrättens område,
utger under ständig medverkan af medlemmar i
juridiska fakulteten i Wien "Zeitschrift für das
privat- und öffentliche recht der gegenwart"
(sedan 1873). Bland G :s arbeten förtjänar
särskildt omnämnas Wechselrecht (2 bd, 1897).
Rld.

Gryning. Se Skymning.

Grüning, Wilhelm, tysk operasångare, f. 1858 i
Berlin, debuterade 1881 i Danzig, var därefter
anställd i bl. a. Rotterdam, Hannover och
Hamburg, uppbar vid Wagnerfestspelen i Baireuth
1889-97 rollerna Parsifal, Walter Stolzing,
Siegfried och Tannhäuser samt är sedan 1898
engagerad vid Berlins hofopera. G. har en hög
tenorröst med något kall klangfärg och stiliserar
sina partier väl. E. F-t.

Grünschwade, af svenskarna kalladt Grönsvärd, by
och befästning i Vorpommern midt emot Peenemünde
skans, vid hvars belägring såväl i sept. 1757 som
i juli 1758 svenskarna anlade batterier vid G. 18
mars 1807 gjorde svenskarna en landstigning vid
G. och öppnade eld mot Peenemünde, hvarifrån
fransmännen dock ej kunde fördrifvas. Ett
liknande företag tio dagar senare kröntes däremot
med framgång. L. W:son M.

Grünwald, Bela von, ungersk politiker,
f. 1839, d. genom själfmord 1891, invaldes 1878
i parlamentet, där han som anhängare af den
moderata oppositionen under Apponyi sträfvade för
förvaltningsreformer, panslavismens bekämpande
och det magyariska folkelementets envälde i
Ungern. G. framställde i historisk belysning
sin politiska åskådning i de på ungerska utgifna
arbetena Det gamla Ungern 1711-1825 (1888) och
Det moderna Ungern. Grefve Stefan Széchenyi
(1889). Dessutom utgaf G. en Handbok öfver
Ungerns förvaltning (4 bd, 1889).

Grünwedel, Albert, tysk arkeolog, f. 1856 i
München, blef 1885 föreståndare för indiska
afdelningen i Berlins Museum für völkerkunde och
företog 1902-03 och, jämte A. v. Le Coq, 1906
med glänsande resultat resor i Öst-Turkestan
för att utforska den hellenistisk-buddistiska
konstens sammanhang med Central- och Öst-Asien
(jfr Gandharakonst). Skr.: Buddhistische kunst
in Indien (1893; 2:a uppl. 1900), Mythologie des
buddhismus in Tibet und der Mongolei (1900),
Bericht über archäologische arbeiten in
Idikutschari und umgebung im winter 1902-03 (i
bajerska vet. akad:s Handlingar, 1906), m. m.
T. J. A.


Gryphæa vesicularis

Gryphæa Lam. (af lat. gryphus, grip, emedan man
trodde denna mussla vara sagofågeln grips näbb),
paleont. , undersläkte af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>