Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 449-450 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gryphæa - Gryphia - Gryphius (eg. Greif), Andreas - Gryske - Gryt - Gryt - Gryta - Gryta - Gryten - Gryteryd - Grytgöl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ostrea, utmärkt därigenom, att vänsterskalet
är höghvälfdt och större än högerskalet samt
att dess umbo är inrullad. Högerskalet är plant
eller konkavt, liknande ett lock. G. förekommer
företrädesvis i jura- och kritsystem;
äfven tertiära och recenta arter finnas,
l en underafdelning af undre lias uppträder
G. arcuata Lam. stundom i sådan mängd, att lagret
kallats gryfitkalk. Nämnda art är funnen
äfven i Skånes lias, liksom G. vesicularis
Lam. (se fig.) i dess kritaflagringar.
A. Hng.

Gryphia, astron., en af småplaneterna.


Gryphius
(eg. Greif), Andreas, den förnämste tyske
dramatiske författaren under 1600-talet, f. 2
okt. 1616 i Glogau, d. 1664, studerade 1632-33 i
Frauenstadts skola, 1634-36 på Danzigs gymnasium
och drog 1638 till universitetet i Leiden,
där han lärde känna Hooft och Vondels dramer,
som blefvo af betydelse för hans utbildning. Som
guvernör för en ung stettinerpatricier företog
han 1644-46 en resa genom Frankrike och Italien,
som afslutades i Strassburg, där han på allvar
började sitt dramatiska författarskap. Han afslog
erbjudandet af en professur i Frankfurt an der
Oder och en i Uppsala för att i stället 1650
antaga valet af syndikus i Glogau. 1648 hade
han ingått ett förmöget gifte och kunde därefter
ostördt egna sig åt sin diktning. G. räknas till
den "första schlesiska skolan" och genomförde,
anslutande sig framför allt till holländarna,
särskildt Vondel, på dramats område samma
renässansprinciper, som Opitz i allmänhet
förfäktat. Han indelar sina dramer i 5 akter,
sträfvar efter tidens enhet och till en viss
grad efter rummets, använder gärna körer
vid slutet af akterna och alexandriner jämte
rent lyriska metra. Liksom Vondel tillhör han
Senecas skola, hvilken angaf hufvudriktningen
för hela tragedien och redan härskade i
det tyska skoldramat omkr. 1600. G. hopar
spökscener och frossar i gräsligheter;
stundom ser man emellertid, att han äfven
följt det engelska dramats traditioner. Det
äldsta af hans själfständiga allvarliga
dramer, Leo Armenius (1646), behandlar en
palatsrevolution i Konstantinopel julnatten
820. Tragedierna Katharina von Georgien, Karl
Stuart af England och Papinianus ha martyrer
till hjältar. Strängt kristligt till sin anda är
Cardenio und Celinde, hvilket närmast motsvarar
det senare borgerliga sorgespelet. Bland hans
lustspel är det mest bekanta Peter Squenz, en
bearbetning af handtverkarepisoden i Shaksperes
"Midsommarnattsdröm". Af egen uppfinning är
Horribilicribrifax, med en mycket invecklad
intrig. Närmast det verkliga lifvet står Die
geliebte Dornrose, ett bondestycke på schlesisk
dialekt, som jämte Das verliebte gespenst
uppfördes vid ett furstligt bröllop 1660. Rena
sångstycken äro Majuma m. fl. Dessutom öfversatte
han ett latinskt religiöst drama samt italienska
och franska komedier. Alla arter af tidens drama
finnas således
representerade i hans författarskap. Hans inflytande
på samtiden var också stort, och bland hans
lärjungar räknas Caspar von Lohenstein, den
följande tidens förnämste dramaturg. G. skref
äfven lyriska dikter, hufvudsakligen af
religiöst innehåll. De första upplagorna
af G:s dikter utkommo 1643 och 1650. Den
första samlade upplagan af hans verk utkom
1698 (2 bd). Af nyare upplagor kunna nämnas
J. Tittmanns i 4 band 1870 samt H. Palms urval
i Kürschners "Deutsche nationallitteratur"
(29:e bandet). Se V. Manheimer, "Die lyrik
des A. G." (1904), Gnerich, "A. G. und
seine Herodes-epen" (1906), och W. Harring,
"A. G. und das drama der jesuiten" (1907).
J-M.

Gryske. Se Grus.

Gryt, jaktv., benämning på hålor, i hvilka
rofdjur, såsom varg, räf och gräfling,
ha sina lyor eller söka en mera tillfällig
tillflyktsort. Gryten kunna indelas i berg- och
stengryt samt sand- och jordgryt. De förra äro mer
eller mindre naturliga klyftor och håligheter,
af djuret möjligen utvidgade genom undangräfvande
af löst material, de senare däremot vanligen
helt och hållet utgräfda af djuret. I de
förra är villebrådet vanligen oåtkomligt för
jägaren, om ej hunden (taxen eller foxterriern)
kan utdrifva detsamma, ur sand- och jordgryten
åter kan man gräfva fram djuret. (Se Grytprof.)
G. G.

Gryt. 1. Socken i Kristianstads län, östra
Göinge härad. 3,152 har. 561 inv. (1907). Annex
till Kviinge, Lunds stift, Östra Göinge
kontrakt. - 2. Socken i Södermanlands län, Daga
härad. 11,438 har. 1,648 inv. (1907). G. utgör
ett konsist. pastorat i Strängnäs stift,
Daga kontrakt. - 3. Socken i Östergötlands
län, Hammarkinds härad. 18,453 har. 2,443
inv. (1907). G. utgör ett konsist. pastorat i
Linköpings stift, Hammarkinds kontrakt.

Gryta, metall., kallades en af ingenjör
A. Bergström vid Avesta bruk i Dalarna
1878 byggd helt liten bessemerkonverter,
i hvilken endast upp till 1 ton tackjärn i
hvarje charge bearbetades. Konstruktionen
kan anses som en föregångare till den moderna
bessemerstålsframställningen i små konvertrar. Se
Bessemerprocessen, sp. 135. C.A.D.*

Gryta, socken i Uppsala län, Hagunda härad. 3,613
har. 677 inv. (1907). Annex till Giresta,
Uppsala stift, Lagunda kontrakt.

Gryten, häradsallmänning i Ullereds och Klefva
socknar, Vilske härad, Slättbygds revir,
Skaraborgs län. I anledning af sökt delning af
denna allmänning på hemmanen i Ullereds, Klefva
och Trevattna socknar, hvilka uppgifvit sig från
urminnes tider begagnat bete därstädes, föreskref
k. bref 20 aug. 1841, att allmänningen skulle
förblifva under allmän vård. K. bref 6 okt. 1845
gaf närmare bestämmelse om denna vård, och
1851 fastställdes af Kammarkollegium den första
skogshushållningsplanen för området. Enligt 1907
fastställd plan utgör allmänningens areal 727
har och lämnar en årlig afkastning af 1,091 kbm.
G. Sch.

Gryteryd, socken i Jönköpings län, Västbo
härad. 4,001 har. 467 inv. (1907). Annex till
Södra Hestra, Växjö stift, Västbo kontrakt.

Grytgöl, bruksegendom i Hällestads socken,
Östergötlands län, vid Emmaån, ett tillflöde
till Finspångsån, nära sjön Grytgölen, 1 mtl,
tax.-värde stålmöbelfabrik, mjölkvarn och såg
m. m., 120,900

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>