Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gräshoppor - Gräsliden - Gräslök - Gräsmark - Gräsmask - Gräsmånad - Gräsnejlika - Gräsolja - Gräsrost - Grässe, Johann Georg Theodor - Grässkäran - Grässmör - Grässnultran - Grässtjärnblomma - Grässäti - Grästorp - Grästräd - Grästång - Gräsulfven - Gräsvall l. Vall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utskott, ett så främmande utseende, att de knappast
kunna igenkännas som medlemmar af rätvingarnas
ordning. Ett ostindiskt släkte, Scelimena,
uppgifves ha antagit den inom familjen enastående
vanan att lefva af under vatten förekommande
växter, till hvilket lefnadssätt det afpassats
genom för simning användbara bladlika bihang på
bakbenen. - Slutligen må som högst afvikande
från den vanliga gräshopptypen nämnas den i
Syd-Amerika förekommande Cephalocoema lineata,
som i märkvärdig grad antagit både form och
rörelsesätt af "vandrande pinnar" (se Phasmidæ).
G. A-z.
Gräsliden, kronopark i Bjurholms socken och
revir, Västerbottens län, afsatt genom k. bref
23 nov. 1866, som förordnade, att den genom
afvittringen i Bjurholms socken uppkomna
öfverloppsmarken n:r 2 skulle bibehållas i kronans
ego och förvaltas som kronopark. Areal 1,033 har.
G. Sch.
Gräslök, bot. Se Lök och Löksläktet.
Gräsmark, socken i Värmlands län, Fryksdals
härad. 40,743 har. 3,660 inv. (1907). G. utgör
ett regalt pastorat i Karlstads stift, Fryksdals
kontrakt.
Gräsmask. Se Gräsfly.
Gräsmånad. Se April.
Gräsnejlika, bot., namn på Armeria elongata
(se Plumbaginaceæ).
Gräsolja, Oleuni graminis indici, Oleum
andropo-gonis, farm., erhålles af tre, i
Ostindien odlade, andropogonarter: Andropogon
nardus L., A. citratus DG. och A. Schoenanthus
L., hvilka sedan äldre tider varit berömda för
en utsökt vällukt. Dessa arter odlas i stor
omfattning i vissa delar af Hindostan för att
frambringa handelns "gräsolja", som egentligen
är af tre slag: citronella-olja, citrongräsolja
och geraniumolja, hvilka erhållas respektive
af de tre ofvannäninda andropogonarterna. Dessa
oljor ha alla en utomordentlig vällukt, liknande
en blandning af citron- och rosenolja. De olika
oljorna ha något olika färg, växlande från ljust
gröngul (citronella-olja) till blekt gulgrön
och gulbrun (geraniumolja) samt djupt gulbrun
(citrongräsolja). Dessa oljor äro högt värderade
uti Indien för sin Ijufliga lukt och för sin
verkan mot reumatism. Jfr
Geraniumolja. O. T. S. (C. G. S.)
Gräsrost, bot. Se Sädesrost.
Grässe, Johann Georg Theodor, tysk bibliograf och
litteraturhistoriker, f. 1814 i Grimma, d. 1885,
blef 1843 k. sachsisk bibliotekarie, 1848 tillika
inspektor vid myntkabinettet och 1861 direktör
vid porslinssamlingen i Dresden, utnämndes
1854 till hofråd och var 1864-82 direktör
för "Das grüne gewölbe". Bland hans många
arbeten må nämnas de litteraturvetenskapliga
Lehrbuch einer allgemeinen literärgeschichte
aller bekannten völker der welt (1837-60;
ett sammandrag under titeln "Handbuch der
allgemeinen literaturgeschichte" 1844-50),
Die sage von dem ewigen juden (1844), Die sage
vom ritter Tannhäuser (1846; 2:a uppl. 1861),
Sagen-schatz des königreichs Sachsen (1855;
2:a uppl. 1874), Sagenschatz des preussischen
staats (1866-71), Schild-, geschlecht- und
namensagen des adels deutscher nation (1875),
Trésor des livres rares et précieux (1859-69);
utmärkta arbeten i konstindustri såsom Guide de
l’amateur de porcellaines et de poteries (1864;
11:e uppl. 1906), Guide de l’amateur d’objets
d’art et de curiosité (1871; 3:e uppl.
1904), båda reviderade af F. Jaennike,
sagosamlingen Nord und süd (1858; i förening med
Åsbjörnsen) samt en öfv. af "Gesta romanorum"
(1842; 2:a uppl. 1904).
Grässkäran, zool. Se Ängsknarrsläktet.
Grässmör, smör beredt sommartid, då kreaturen gå
på bete eller innefodras med gräs, får en vacker
gul färg samt är vanligen mjukt och välsmakande.
H. J. Dft.
Grässnultran, Labrus (Centrolabrus
Acantholabrus) exoletus L., zool., tillhör
fam. bergfiskar (se d. o.). Den blir endast
12-18 cm. lång. Färgteckningen är mindre
lysande än hos åtskilliga af de öfriga
snultrorna. Grundfärgen är brun eller gulbrun,
med blå långstreck på hufvudets sidor samt
blå kant på kroppssidornas fjäll. Grässnultran
synes hålla sig tämligen långt ute från kusten
och är i Sverige, där den ej blifvit funnen
s. om Bohuslän, ganska sällsynt. Vid Norges
kust anträffas den något oftare, men är äfven
där, liksom vid öfriga Nordsjökuster, tämligen
sällsynt. Någon praktisk användning har den ej.
R. L.*
Grässtjärnblomma, bot., namn på Stellaria
graminea.
Grässäti, detsamma som husman. Se
Inhyseshjon.
Grästorp, sedan 1900 köping och särskild kommun
inom Tengene kyrkoförsamling i Skaraborgs län,
vid Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga järnväg,
24 km. från Vänersborg. Koncessioner ha
beviljats för järnvägsanläggningar från
G. till Tun å Lidköping-Tuns järnväg
och till Hallebo å Trollhättan-Nossebro
järnväg. 509 inv. (1907). Taxeringsvärde å
jordbruksfastighet 72,500 kr. (1906), 321,200
kr. å annan fastighet. Platsen har läkare,
distriktsveterinär, apotek, ett par bankkontor,
ett par mindre fabriker, ett trettiotal
handtverkare och ett tjugutal handlande.
Wbg.
Grästräd, bot. Se Australien, sp. 453,
455, och Xanthorrhoea.
Grästång, detsamma som bandtång, Zostera marina.
Gräsulfven, Lachnocampa rubi, zool.,
en i större delen af landet vanlig, till
fam. Lasiocampidæ hörande spinnarfjäril med
en vingbredd af 45-65 mm. Hannens vingar äro
kanelbruna, honans gråbruna, de främre hos båda
öfvertvärade af två gråhvita, nästan jämnlöpande
linjer. Vingfransarna äro enfärgade. Larverna
äro sammetssvarta med gula ringar kring lederna,
men efter sista hudömsningen försvinna dessa,
och ryggsidan blir rödbrun af tätt stående
filthår. Den lefver på hvarjehanda olika slags
växter, öfvervintrar och förpuppas på våren.
G. A-z.
Gräsvall l. Vall, landtbr., betecknar dels i
allmänhet mark bevuxen med gräs och örter, dels
särskildt insådd eller artificiell vall, som
plägar utgöra ett regelbundet återkommande led i
växtföljden. Endast undantagsvis består vallen af
blott ett växtslag; den har vanligen ett blandadt
bestånd, som bör bestå af olikartade växter, af
gräs och baljväxter, af olika högvuxna växter:
höggräs, mellangräs och bottengräs, men dessa
böra dock å slåttervallar ha ungefär liktidig
utveckling, så att de samtidigt blifva färdiga
till skörd. Valet af växtarter, som skola bilda
en artificiell vall, bör lämpas efter jordmånen
och klimatet samt vallens tillämnade varaktighet,
men i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
