- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
509-510

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gsteig - G-sträng - G.T. - G.T. - G.T. - gtt. - Guácharon, Guacharofett, Guarachoolja - Guácharos, Cueva de - Guachichiles - Guaco - Guad - Guadagnuola - Guadaira - Guadalajara - Guadalaviar l. Rio Blanco - Guadalcanal - Guadalcanar, Gela, Gera - Guadalcázar - Guadalete - Guadalhorce - Guadalimar - Guadalquivir

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sanetschhorn, hvars höga och branta vägg under sex veckor
om vintern undanskymmer solen för byns invånare.
(J. F. N.)

G-sträng, mus., kallas den sträng, som på
stråkinstrument m. m. är stämd i g och som är den
fjärde strängen (uppifrån) på violin, den tredje
på alt och violoncell, den första på kontrabas.
A. L.*

G. T., förkortning för gamla testamentet.

G. T., förkortning för lat. Genio tutelari,
(helgadt) åt skyddsanden.

G. T., engelsk förkortning för Good templar(s).

gtt., förkortning för lat. guttæ, droppar
(på recept).

Guácharon [gwatjarån], Guacharofett,
Guacharoolja. Se Fettfågeln.

Guácharos [gωatjarås], Cueva de, stor grotta
i Venezuela, staten Bermúdez, vid floden och byn
Caripe. Grottan, hvilken är ryktbar som hemvist
för en otalig mängd fettfåglar (guacharos),
mäter i rak linje 472 m., och från densamma
utgår en mindre grotta, af 210 m. längd.

Guachichiles [gωatjitjīles], en stam af det
till nahuatl-folken förda Chichimek-folket, det
nordligaste af de mexikanska urfolken. Dettas
boningsplatser sträckte sig från vändkretsen
söderut till Rio Grande de Santiago,
och de förnämsta stammarna voro utom G.:
Guicholas och Cazcanes n. om G.,
Mecos och Pames i ö., samt Guamares s. om
desamma. Chichimek-folken voro jägare och
nomader, i motsats mot de s. om dem boende
Otomi (Hiaihiu, se d. o.), hvilka, mera
bofasta, innehade Mexicos centralland. Namnet
chichimeker ("hundfolk") anser Brinton ("Essays
of an americanist", 1890) vara utan etnisk
betydelse, endast ett föraktligt öknamn på
åtskilliga barbariska folk. De undanträngdes
sedermera af de söder ifrån kommande och
alldeles främmande toltekerna och aztekerna.
H. A.*

Guaco, bot. Se Mikania.

Guad (af arab. vad, flod), en i spanska flodnamn,
t. ex. Guadalaviar, Guadalquivir, Guadiana,
Guadarrama, rätt vanlig förstafvelse, som
förekommer äfven i ett och annat ortnamn,
t. ex. Guadalajara, Guadalupe.

Guadagnuola [goadan j oåla], hertig af. Se
Conti, Torquato.

Guadaira [gωa-], en liten biflod fr. v. till
nedre Guadalquivir i södra Spanien.

Guadalajara [gωadalachāra]. 1. Provins
i mellersta Spanien, landskapet Nya
Kastilien. 12,113 kvkm. 206,539 inv. (1906),
18 inv. på 1 kvkm. Norra delen är ett
bergland, södra delen en högslätt, vattnad
af Tajo och ganska bördig. Bergen äro rika på
järnmalm. Industrien är så godt som ingen. –
2. Hufvudstad i nämnda provins, vid Henares,
ett tillflöde till Tajos biflod Jarama
och vid järnvägen Madrid–Zaragoza. 11,144
inv. (1900). Militärakademi. – 3. Hufvudstad
i mexikanska staten Jalisco, nära Rio Grande
de Santiago, omkr. 1,560 m. ö. h., näst
Mexico landets mest betydande stad. 101,208
inv. (1900). Ärkebiskopssäte. Vacker katedral
(byggd 1571–1618),universitet, prästseminarium,
målarakademi, amfiteater för tjurfäktningar samt
ett stort myntverk. Industrien (pappersbruk,
ylle- och bomullsmanufakturer samt tillverkning
af järn-, stål- och glasvaror) är ganska
liflig. Handeln
ligger mest i händerna på här bosatta tyska
och franska firmor. Indianerna i trakten
utmärka sig för sin konstfärdighet i trä- och
lerskulptur. Staden anlades 1531 af Nuñez Guzman.
(J. F. N.)

Guadalaviar [gωa-] l. Rio Blanco (det förra
namnet en korruption, det senare en öfv. af
arab. Vad-al-abjad, "hvita floden", i forntiden
Turis, därför också kallad Túria), flod
i östra Spanien, upprinner i prov. Teruel,
på Muela de San Juan, nära Tajos källor,
flyter först i östlig, därefter, sedan den
upptagit Alfambra, i sydlig och sydöstlig
riktning samt faller ut i Medelhafvet vid Grao,
2 km. nedanför Valencia. Längd omkr. 300 km.
(J. F. N.)

Guadalcanal [gωa-], stad i spanska
prov. Sevilla, i en högdal af Sierra
Morena, vid järnvägen Sevilla–Merida. 5,786
inv. (1900). Vin- och olivodling. Förr betydande
bly- och silfverbergverk. (J. F. N.)

Guadalcanar [gωa-], Gela, Gera, den
största af de brittiska Salomonöarna, är
bergig, med toppar af ända till 2,600 m. höjd,
däribland en ännu verksam vulkan, Lammas (2,440
m.). Areal omkr. 6,500 kvkm.
(J. F. N.)

Guadalcázar [gωadalkāthar], stad
i mexikanska staten San Luis Potosi,
n. ö. om San Luis. 1,650 m. ö. h. Omkr. 4,000
inv. Förr mycket gifvande silfvergrufvor. Nu
erhålles hufvudsakligen kvicksilfver.
(J. F. N.)

Guadalete [gωa-], kustflod af omkr. 120
km. längd i spanska prov. Cádiz, rinner upp
på Cerro de S. Cristóbal (1,716 m.), går i
sydvästlig riktning och faller genom två armar
ut i Cádiz-viken. (J. F. N.)

Guadalhorce [gωadalå’rthe], kustflod af
omkr. 125 km. längd i spanska prov. Málaga,
rinner upp på Sierra de Alhama i prov. Granada,
strömmar genom Yeguas högslätt, bryter sig genom
kustbergen i en trång dalgång (Los
gaitanes
), af i Spanien enastående alpin skönhet,
och utfaller 4 km. v. om Málaga i Medelhafvet.
(J. F. N.)

Guadalimar [gωa-], en omkr. 150 km. lång
biflod fr. h. till Guadalquivir, uppstår vid
foten af Sierra de Alcaráz i prov. Albacete,
upptager Guadarmena och Guadalen samt förenar
sig nära Jabalquinto med sin hufvudflod.
(J. F. N.)

Guadalquivir [gωadalkivīr; af arab. Vad-al-kebir,
"den stora floden", lat. Bætis], en af Pyreneiska
halföns fem hufvudströmmar. Den rinner upp
757 m. ö. h. på norra sidan af Sierra del Pozo
(prov. Jaen), flyter i början mot n. ö. mellan
Sierra de Cazorla och Sierra del Pozo, vänder
sig därpå i en båge mot s. v. samt förenar
sig s. ö. om Ubeda med den från s. kommande,
betydligt större Guadiana menor och längre fram
med Guadalimar, som äfven är större än G. Vid
Montoro genombryter G. i skummande forsar
Sierra Morenas yttre åsar och flyter därefter
i sydvästlig och sydlig riktning med ringa
fall genom den andalusiska slätten, förstärkt
af en mängd tillflöden från Sierra Morena
(Jandula, Cuzna, Guadiato, Viar m. fl.) och Sierra
Nevada (Guadajoz, Genil och Guadaira). Till
Sevilla är floden väl bred, men sällan mer än
1,5 m. djup; från denna stad är den segelbar för
mindre fartyg. Omkr. 30 km. nedanför Sevilla
delar G. sig i tre armar, hvilka sedan åter
förena sig, omslutande tvenne låga, sumpiga öar,
hvilka utgöra en del af den stora salthaltiga
kärrtrakten Las marismas. Denna skiljes från
hafvet genom ett bredt bälte sanddyner, Arenas
Gordas, hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:34:34 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free