Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guadalquivir - Guadalupe, Sierra de - Guadalupe - Guadalupe - Guadarrama - Guadeloupe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven tillspärra flodmynningen vid Sanlúcar
de Barrameda, så att den kan passeras endast
af små farkoster. Under ekvinoktialregntiderna
stiger floden 1,5–3 m. och öfversvämmar slätten
ända till Sevilla. Förr var G. segelbar
ända till Córdoba. Längd 500 km. (eller
med Guadiana menor som källflod 550 km.);
flodområde 56,522 (enl. Bludau 56,000) kvkm.
(J. F. N.)
Guadalupe [gωadalōpe], Sierra de, bergskedja
i spanska prov. Cáceres, mellan Tajo och
Guadiana. Bergskedjan, hvars högsta topp är
Cabeza del Moro (1,558 m.), sammanhänger i
ö. med Montes de Toledo och fortsättes i
v. af Sierra de Montanchez och Sierra de San
Pedro. Den kallas äfven Sierra de las Villuercas,
som egentligen är namnet på den högslätt,
hvilken sträcker sig från G. ned till Guadiana.
(J. F. N.)
Guadalupe [gωadalōpe], ö i Stora oceanen, under
29° n. br., 250 km. från Nedre Kalifornien
(Mexico), till hvilket den hör. Den är hög,
bergig och obebodd, 208 kvkm. stor.
Guadalupe [gωadalōpe]. 1. Stad i spanska
prov. Cáceres (Estremadura), vid foten af Sierra
de Guadalupe. 3,270 inv. (1900). Ryktbart
hieronymitkloster (grundadt i 14:e årh.),
hvilket fordom var ett af de rikaste och mest
ansedda klostren i Spanien. –
2. (G. Hidalgo) Ort i mexikanska förbundsdistriktet, 5 km. n. om
staden Mexico, med en åt "vår fru af G." helgad
stiftelse ("Colegiata de Nuestra Señora de G."),
bestående af ett nunnekloster och en rik kyrka
med en undergörande Mariabild, som gjort G. till
den förnämsta vallfartsorten i Mexico. I G. slöts
2 febr. 1848 fred mellan Mexico och Nord-Amerikas
förenta stater, hvarigenom Mexico förlorade nära
hälften af sitt område.
(J. F. N.)
Guadarrama [gwa-; af arab. Vad-ar-raml,
"sandflod"]. 1. Biflod fr. h. till öfre Tajo,
rinner upp vid byn G. på sydöstra sidan af
Sierra de G. och förenar sig med Tajo nedanför
Toledo. 120 km. lång. - 2. Sierra de G.,
bergskedja i mellersta Spanien, mellan
floderna Duero och Tajo. Den börjar vid Altos
de Grado under namnet Sierra de Ayllon och
går i sydvästlig riktning på gränsen mellan
prov. Madrid och Segovia till Sierra de Malagon,
genom hvilken järnvägen mellan Madrid och Irun
slingrar sig. De högsta topparna äro Cabeza de
Excomunion (2,161 m.), Pico de la Cebollera
(2,127 m.), som behärskar vägen mellan Madrid
och Bayonne, Pico de Peñalara (2,405 m.), det
högsta berget i kedjan, Siete Picos (2,203 m.),
ofvanför Puerto de Navacerrada (1,779 m.), genom
hvilket vägen leder från Madrid till Segovia,
samt Alto de la Cierva (1,837 m.), nedanför
hvilket vägen går från Madrid till Avila, genom
Puerto de Guadarrama (1,527 m.). Bergskedjan
består mest af granit och gnejs, är delvis
bevuxen med barrskog och under november-mars
betäckt med snö. (J. F. N.)
Guadeloupe [goadlo’p]. 1. Fransk ö bland
Små Antillerna i Västindien, mellan Antigua
i n. och Dominica i s., i själfva verket två
öar, en västlig, Egentliga G. l. Basse-Terre,
och en östlig, Grande-Terre, skilda genom ett
30-120 m. bredt sund, la Rivière-Salée. Arealen
utgör 1,602 kvkm. (enl. andra 1.509), däraf
Basse-Terre 946 (943) och Grande-Terre 656 (566)
kvkm. 157,806 inv. (1901). Basse-Terre är af
vulkanisk natur och bergig (högsta toppen är
den ännu verksamma vulkanen la Grande Soufrière,
1,484 m., enl. andra 1,676 m.) samt rik på
vattendrag, hvaremot Grande-Terre är jämn,
låg (högst 132 m. ö. h.) och vattenfattig
samt består af tertiärkalk och vulkanisk
aska. Medeltemperaturen är 26° C.; juli,
aug. och sept. äro de varmaste månaderna med
en temperatur af 32-33°. Regnmängden utgör i
medeltal i det inre af Basse-Terre 1,950 mm.,
på nordöstra kusten 2,157 mm., på Grande-Terre
något mindre. Oaktadt den stora fuktigheten är
klimatet i allmänhet sundt, åtminstone i de högre
trakterna. Hufvudprodukter äro sockerrör, kaffe,
kakao, som bilda de viktigaste exportvarorna,
jämte maniok, bananer, batater, majs och
tobak; 1/4 är bevuxen med tropiska skogar. -
G. upptäcktes 3 nov. 1493 af Columbus, men
nära 150 år förflöto, innan någon europeisk
koloni där anlades. 1635 landade Duplessis och
L. de l’Olive där med en hop äfventyrare och
började ett utrotningskrig med infödingarna,
kariberna, som fortfor till 1660, hvarefter de
få kvarlefvande (6,000) kariberna flyttades
till andra öar. Ludvig XIV köpte ön 1664 och
förenade den 1674 med franska kronan. 1759-63
tillhörde den engelsmännen, hvilka ånyo
innehade den 21 april-2 juni 1794. 4 febr. 1810
togo de den ännu en gång och behöllo den till
3 mars 1813, då de afträdde den till "H. M :t
konungen af Sverige och dess efterträdare på
svenska tronen enligt successionsordningen af 26
sept. 1810" för att hålla kronprinsen "åtminstone
till en del skadeslös för de förluster af
dotationer och annan egendom, som han, sedan
han kallades till svenska tronföljden, lidit"
till följd af Sveriges politiska ställning till
Napoleon. Vid första Parisfreden, 30 maj 1814,
afträddes G. till Frankrike mot en af England
tillförsäkrad ersättning, som, genom ett fördrag
af 13 aug. 1814 bestämdes till 24 mill. frcs (den
s. k. Guadeloupefonden, hvaraf en del af Sveriges
statsskuld betalades, hvadan rikets ständer
1815 tillerkände kronprinsen Karl Johan och hans
arfvingar en summa af 300,000 rdr årligen). Genom
februarirevolutionen (1848) upphäfdes slafveriet
på ön fullständigt. - 2. Franskt guvernement,
omfattande öarna G., Marie-Galante, Petite-Terre,
La Désirade, Les Saintes, S:t Barthélemy
och franska delen af S:t Martin. Areal 1,870
(enl. andra 1,780) kvkm. 190,273 inv. (1906),
mest negrer och mulatter (1901 voro 18,000
hvita, 15,200 indiska kulier). Guvernementet
är deladt i 3 arrondissemang (Basse-Terre,
Pointe-à-Pitre och Marie-Galante). Dess guvernör
biträdes af ett råd af 8 ledamöter. Det
har en lokalrepresentation af 36 medlemmar
och sänder 1 senator och 2 deputerade till
franska nationalförsamlingen. Det har 1 lycée,
1 högre flickskola (i Pointe-à-Pitre) och 113
folkskolor. Införseln hade 1906 ett värde af
12,87 mill. frcs och utförseln 15,45 mill. frcs
(den senare till allra största delen socker,
melass, kaffe, rom och kakao). S. å. ankommo 376
fartyg om 302,600 ton. I den lokala budgeten
balanserade inkomster och utgifter på 4,75
mill. frcs. Moderlandets utgift upptogs i
1908 års budget till 430,000 frcs. Kolonien
har en skuld af 9,33 mill. frcs. Hufvudstad
är Basse-Terre (8,626 inv. 1906), förnämsta
handelsplatsen Pointe-à-Pitre (14,861
inv.). Kolonien utgör ett biskopsstift,
Basse-Terre. Litt.: Ballet, "La G., renseignements
sur l’histoire, la flore, la faune" etc. (1894 o. f.),
L. Guesde, "La G. et dépendances" (1900).
(J. F. N.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
