- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
519-520

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guano - Guanosuperfosfat - Guanoöarna - Guanta - Guantanamo - Guapay l. Rio Grande - Guaporé, Itenez - Guarache - Guarana - Guarani l. Tupi - Guaranin - Guarauno (Warrau) - Guarayos (Huarayos, Garayos) - Guarda - Guardafui - Guardein - Guardia, Thomas - Guardia civil - Guardian - Guardien, Guardin - Guarcia - Guarini, Giovanni Battista

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1840-talet införas till Europa. Utförseln från
fyndorterna tog snart ett sådant omfång, att det
ena lagret efter det andra uttömdes, och hvad som
ännu finnes, kommer i handeln starkt uppblandadt
med tillsatser af gödselsalter. Värdefullast och
mest känd var den först upptäckta Peruguanon,
som hämtades från de utanför Perus kust liggande
Chinchas-öarna (se d. o.). Denna guano innehöll
jämte fosforsyra äfven omkr. 14 proc. af det
dyrbara växtnäringsämnet kväfve och plägade
därför ock kallas kväfverik guano. På de
flesta senare påträffade guanolagren voro
de kväfvehaltiga salterna till största delen
uttvättade; sådana kväfvefattiga guanosorter,
hvilkas värde således hufvudsakligen låg i deras
fosforsyra, uppgående till öfver 30 proc.,
voro de efter fyndorterna benämnda Baker-
och Mejillonesguano-sorterna. Ännu
i senaste tid ha nya guanolager upptäckts,
men blott af mindre mäktighet. För att
göra fosforsyra lättlöslig och tillika
kunna blanda guanon till en likformig vara
behandlas råguanon med svafvelsyra, hvarigenom
erhålles guanosuperfosfat l. upplöst guano.
H. J. Dft.

Guanosuperfosfat. Se Guano.

Guanoöarna.Se Chinchas-öarna.
Guanta [gwa’nta]. Se Barcelona 3.

Guantanamo [go>a-], stad i sydöstra
delen af Cuba, prov. Santiago de Cuba,
vid den stora och djupa G.-bukten. 7,137
inv. (1899). Dess hamnstad är Caymanera.
J. F. N.

Guapay [gwapäi] l. Rio Grande, biflod till
Madeira (se d. o.).

Guaporé [gωapå-], Itenez, flod i Syd-Amerika,
upprinner på Serra dos Parecis i brasilianska
staten Matto Grosso under 14° 40’ s. br.,
rinner mot s. och n. v., bildande gräns mellan
Brasilien och Bolivia, samt förenar sig under 11°
55’ s. br. med Mamoré, hvarefter den förenade
floden kallas Madeira. G., hvars längd
beräknas till 1,500 km., är segelbar nästan
till sina källor, åtminstone en del af året.
(J. F. N.)

Guarache [gωara’tje], spansk nationaldans i
3/8 takt och måttligt tempo, med snabbare
trio i 2/4. Karaktären glädtighet,
grandezza och käck lidelsefullhet.
A. L.*

Guarana, Pasta guarana, farm., kallas en till
utseendet chokladliknande fast massa, uppkommen
genom sammanknådning af de krossade fröna af
Paullinia sorbilis Mart. (fam. Sapindaceæ
Juss.). Sedan urminnes tid ha indianerna
(i synnerhet mauhé-stammen) i brasilianska
prov. Pará och i Amasonflodens område begagnat
guarana till en lifvande och närande dryck,
jämförlig med choklad eller kaffe. Till Europa
kommer guarana som klumpar eller massor
af obestämd form, ofta småknöliga på den
ljusare eller mörkare bruna ytan och inuti
ofta visande småstycken af de svarta skalen på
paulliniafröna. Renad guarana säljes ofta i
form af stänger, hvilka ha en rent brun färg
och ett likartadt inre. Drogen innehåller
ett purinderivat, som är kemiskt identiskt med
kaffein i kaffe och te, men kallades, då det
först upptäcktes, guaranin. Guaranapulver har
användts som ett lugnande medel mot neuralgier,
såsom s. k. nervös hufvudvärk (migrän) o. s. v.,
på samma sätt som kaffein. I Brasilien nyttjas
guarana vid febrar, rubbningar af digestionen,
bleksot o. s. v. O. T. S. (C. G. S.)

Guarani [gwa-] l. Tupi, en mycket betydande
grupp af indianstammar. De bebo eller ha bebott
stora delar af Brasilien, Bolivia, Ecuador,
Paraguay och Guyana etc. En guaranidialekt
utbildade de katolske missionärerna till ett
allmänt användt, gemensamt språk (lingua geral),
som af indianer och hvita användes som ett
slags esperanto. Viktiga guaranistammar äro
bl. a. mundurucu, mauhé, chiriguano, apiaca,
omagua, cabahyba, caracará, carijos, bates
etc. Dessa äro alla ganska högt stående folk. Ett
egendomligt, mycket allmänt utbredt bruk bland
guaranifolken är att begrafva de döde i stora
urnor. Etnografiska afdelningen af Riksmuseum har
en del samlingar från guarani-stammar. Se Ruiz de
Montova, "Arte, vocabulario y tesoro de la lengua
guarani" (4 bd, 2:a uppl. 1876) och Ehrenreich,
"Archiv für anthropologie" (1904, h. 1). E. N-d.

Guaranin. Se Guarana och Kaffein.

Guarauno (Warrau), en som utmärkta kanotbyggare
känd folkstam i Orinocodeltat, Syd-Amerika.

Guarayos (Huarayos, Garayos), en guaranifolken
tillhörande indianstam, som lefver mellan Rio
Mamoré och Rio Guaporé i Syd-Amerika. Med ordet
guarayo betecknas i stora delar af Bolivia och
Peru äfven alla fientliga indianstammar. E. N-d.

Guarda [gωa’rda]. 1. Hufvudstad i distriktet
G. (5,482 kvkm. 261,630 inv. 1900) i portugisiska
prov. Beira, vid järnvägen Figueira da
Foz–Villarformoso (vid spanska gränsen). 6,092
inv. (1900). Biskopssäte. – 2. By och luftkurort
i nedre Engadin (schweiziska kant. Graubünden),
på vänstra stranden af Inn, 1,653 m. ö. h.
(J. F. N.)

Guardafui. Se Gardafui.

Guardein. Se Guardian.

Guardia [gwa’rdia], Thomas, president i
Costarica (se d. o., sp. 780).

Guardia civil [gwa’rdia]. Se Gendarm.

Guardian (it. guardiāno, väktare, sp. guardiān,
port. guardião, fr. gardien; jfr isl. varða,
bevaka), föreståndare l. pater superior
i franciskan- eller kapucinkloster;
vapenuppsyningsman vid spanska och portugisiska
flottorna; i England [uttal gā’diən] förmyndare,
kurator; i de nordiska länderna förekommer ordet
under formerna guardien, guardein, guardin
vissa ämbetstitlar, myntgardien, möntguardein,
riksguardin, i betydelsen af den, som pröfvar,
kontrollerar mynt och ädla metaller (jfr
Vardein).

Guardien, Guardin. Se Guardian.

Guarica. Se Cap Haiti.

illustration placeholder

Guarini [goarlni], Giovanni
Battista
, italiensk skald, f. 1538 i Ferrara,
d. 1612 i Venezia, blef helt ung professor
i litteraturhistoria vid sin födelsestads
universitet samt skaffade sig ett namn som skald,
men togs snart af Ferraras hertig, Alfons II,
i anspråk för diplomatiska värf samt färdades
1567-82 som gesant från hof till hof. Han drog
sig därefter tillbaka till ett af sina landtgods

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free