- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
525-526

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guatemala - Guateque - Guato - Guava - Guaviare - Guayacan - Guayacum - Guayaki - Guayamas - Guayana - Guayanas l. Guayanazes - Guayanazes - Guayaquil, Santiago de - Guayaquil-strips - Guayaquil-viken - Guayas - Guayava - Guayazi - Guaycari - Guaycuru - Guaycururot - Guaymas - Guaymores, Aimores - Guayra, La - Guaytecas-öarna - Guayulekautschuk - Guaza - Guazzo - Guba - Gubbe - Gubben Noach - Gubbholmen - Gubbio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudstaden, hvilken var en af de största och
vackraste städer i Amerika, med omkr. 100 kyrkor
och mer än 60,000 inv., förstördes 1773 och är
nu, under namnet Antigua (med omkr. 15,000
inv.), hufvudort i dep. Sacatepequez.

Litt.: Stoll, "Reisen und schilderungen aus
den jahren 1878-1883" (1886), T. Brigham,
"G. The land of the Quetzal" (1887), Sapper,
"Physische geographie von G." (1894), Maudslay,
"A glimpse at G." (1899), Cæcilie Seler,
"Auf alten wegen in Mexico und G." (1900),
"Wissenschaftl. ergebnisse einer reise durch
Mexico und G.", I (1901), och C. H. Stephan,
"Le Guatemala économique" (1906).
J. F. N.

Guateque [gwatëke], stad i sydamerikanska
republiken Colombia i en dal på östra
sluttningen af Kordillererna. 6,000
inv. Guld-, silfver- och koppargrufvor.
J. F. N.

Guato [goatå], indianstam, som lefver i
nordligaste Gran Chaco i Syd-Amerika. Den för
där på sjöarna och de öfversvämmade områdena
ett kringflackande lif. Bland stammens vapen
märkes lerkulsbågen, som är en kombination
af vanlig båge och slunga. Litt.: Schmidt,
"Indianerstudien in Zentral-Brasilien" (1905).
E. N-d.

Guava, bot. Se Inga.

Guaviare [gwa-], flod i sydamerikanska republiken
Colombia, upprinner på östra sidan af Anderna,
flyter i östlig riktning genom llanos och faller
ut i Orinoco, efter ett lopp af omkr. 1,500
km. (J. F. N.)

Guayacan [gwajakän], chilensk hamnplats,
prov. Coquimbo, omkr. 5 km. s. v. om
Coquimbo. Omkr. 1,500 inv. (1895). Kopparhytta
(en af de största på jorden). Svafvelsyrefabrik.
Wbg.

Guayacum. Se Guajacum.

Guayaki [goajäki], en märklig, högst
otillgänglig indianstam, som lefver i Paraguays
urskogar i fullständig "stenålder". Litt.:
"Zeitschrift für ethnologie" (1902).
E.N-d.

Guayamas [gwajämas]. Se Guaimas.

Guayana [goajäna]. Se Guyana.

Guayanas [gwajänas] l. Guayanazes [-jana’-ises],
sydamerikansk folkstam, bosatt vid Uruguays öfre
lopp. Äldre forskare, t. ex. Azara, skilde denna
stam från de kringboende guarani-folken, men
nyare, såsom Martius och d’Orbigny, ha visat, att
den tillhör dessa folk. Jfr Guarani. H. A.*

Guayanazes. Se Guayanas.

Guayaquil [gωajakīl], Santiago de G., hamnstad i
sydamerikanska republiken Ecuador, prov. Guayas,
vid högra stranden af æstuariet Guayaquil,
omkr. 50 km. från dess utlopp i G.-viken. 51,000
inv. (1893), mest mulatter, mestiser och
indianer. Staden har i allmänhet regelbundet
lagda gator, de flesta husen äro byggda af
trä eller bambu och lera. Klimatet är hett och
osundt, dricksvattnet dåligt. G. är säte för
en biskop (sedan 1837), har 2 "colegios",
några kloster och är utgångspunkt för
järnvägslinjen till Quito, men endast 270 km. äro
fullbordade. Hamnen är den bästa på Syd-Amerikas
västra kust och har tre regelbundna europeiska
ångbåtslinjer. Fartyg om 5,5 m. djupgående
kunna alltid gå upp i densamma, större fartyg
endast vid springflod. Omkr. 19/20 af hela
republikens utrikeshandel gå öfver densamma. –
G. anlades på 1530-talet och flyttades 1693 till
sin nuv. plats. Det förstördes till största delen
af en eldsvåda 5–6 okt. 1896.
(J. F. N.)

Guayaquil-strips, bot. Se Castilloa.

Guayaquil-viken [gωajakīl-], Stilla oceanens
största inskärning på Syd-Amerikas västkust,
ligger mellan Santa Elena (2° H’ s. br.) i
Ecuador och Kap Blanco (4° 17’ s. br.) eller
Punta de Pariñas (4° 41’) i Peru. Viken delas
genom ön Puña i den grunda Canal del Morro
och den för större fartyg användbara Canal de
Jambeli. Innanför vidtager ett bredt, djupt i
landet inträngande æstuarium, bildadt af flera
floder: Guayas, Daule, Babahoyo, Yaguachi m. fl.
(J. F. N.)

Guayas [gωa’jas], kustprovins i republiken
Ecuador, uppkallad efter en flod af samma
namn, ligger n. om Guayaquilviken. 29,795
kvkm. 98,100 inv. (1893). G. är en af Ecuadors
fruktbaraste provinser och lämnar största
delen af exportartiklarna kakao, tobak
och panamahattar. Hufvudstad är Guayaquil.
J. F. N.

Guayava, bot. Se Ecuador och Psidium.

Guayazi. Se Dvärg, sp. 1131.

Guaycari, en karibisk indianstam vid öfre Orinoco
i Sy d-Amerika.

Guaycuru [gwajkõro]. Under detta namn
sammanfattas en mängd besläktade stammar i
El gran Chaco i Syd-Amerika, af hvilka flera
varit eller äro af betydelse. Till de nästan
utdöda hör apibon, hvilken är bekant genom
jesuitpatern Dobrizhofer (1784). Viktiga nu
lefvande stammar af gruppen äro toba, mbaya
och cadioeo. Toba besöktes af E. Nordenskiölds
expedition 1901-02, hvars från dem hemförda goda
samling nu förvaras i Riksmuseets etnografiska
afdelning. I det stora hela stå de på samma
kulturståndpunkt som chorotes (se d. o.). Litt.:
Koch, "Die guaikurugruppe" (i "Mitteil. der
anthropologischen gesellschaft", Wien 1903).
E. N-d.

Guaycururot, bot. farm. Se Baykururot.

Guaymas [gωajma’s]. 1. San José de G.,
sjöstad i mexikanska staten Sonora, vid
Rio de G:s utlopp i Kaliforniska viken,
utgångspunkt för en till Benson vid södra
Pacifik-banan gående järnvägslinje. 8,648
inv. (1900). God hamn. I närheten två betydande
silfverbergverk. – 2. (Guaimas, Gueimas) En
nordamerikansk stam, bosatt vid Kaliforniavikens
östra kust, vid nedre loppet af Rio de San
José (mellan floderna Sonora och Jaqui).
1. (J. F. N.) 2. H. A.*

Guaymores, Aimores. Se Botokuder.

Guayra [gwa’jra], La. Se Guaira.

Guaytecas-öarna [gwaj-]. Se Chonos-öarna.

Guayulekautschuk [gwajõle-j, bot. Se
Parthenium.

Guaza, farm. Se Hasjisj.

Guazzo [goa’tså]. Se Gouache.

Guba, ett slags ungersk mantel af groft ylletyg.

Gubbe, landtbr., i norra Sverige vanligt namn
på hässjestolpar. Se Hässja.

Gubben Noach, pseudonym för författaren
K. O. Ekström (se d. o.).

Gubbholmen, holme vid inloppet till Älfsnabbens
hamnar i Stockholms skärgård. Där byggdes
1789 ett batteri för 5 st. 18 ft:iga
och 3 st. 12 ft:iga kanoner. Efter
krigets slut fick batteriet förfalla.
L. W:son M.

Gubbio [go’bbiå], stad uti italienska
prov. Perugia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free