Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guinea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
urskogen, ett undantag och den mer eller mindre
med träd beklädda grässlätten regel. Dessa
savanner sträcka sig äfven in i det inre
landet. Från Kamerun börja de täta urskogarna,
som bekläda kustterrasserna ända ned till
Angola. Bland för G. karakteristiska trädslag
må anföras det äfven i Sudan utbredda baobab,
åtföljdt af de närstående släktena Bombax och
Ceiba, vidare trädlika ormbunkar och flera
palmarter, framför allt oljepalmen (Elæis
guineensis), vinpalmen (Raphia vinifera) och
andra arter med jättestora bladknippen äfvensom
klättrande rotangpalmer. På Loangokusten är
Pandanus candelabrum bestämmande för landskapets
utseende. Längre inåt växa kolaträden (se
Cola). Bland palmer af släktet Hyphæne är en,
H. guineensis, typisk för G. Af kulturväxter
intaga bananen, kaffet, jordnöten (Arachis
hypogæa), kautschukträden, färgträd, bomull,
ris och tobak de främsta rummen. Tillhörande
den västafrikanska subregionen af etiopiska
regionen karakteriseras G:s djurvärld genom
förekomsten af gorillan och schimpansen,
penselsvinet (Potamochoerus penicillatus),
insektätarsläktet Potamogale, flera apsläkten
och antiloper, hvilka äro egna för Väst-Afrika,
men saknas i Öst-Afrika. Af rofdjur finnas lejon
och leoparder samt ett stort antal mindre sådana.
(G. L-m. L-e.)
Befolkningen består, bortsedt från ett
mindre antal européer, uteslutande af
negrer, bantunegrer på södra kusten ända
upp till Kamerun och Sudannegrer i den
öfriga delen. Liberias invånare äro ett
blandningsfolk, som till stor del utgör
ättlingar af frigifna negerslafvar. Detsamma
gäller om Sierra Leones s. k. "civiliserade"
negrer. Under namnet Angolanegrer betecknar
man de starkt europeiserade kuststammarna i
Angola. Regeringssättet är hos dessa negerfolk
i allmänhet despotiskt; de lyda under ärftliga
härskare; deras religion är en grof fetischism,
som förr i Asjanti, Dahomey o. a. framkallade
människooffer i massa. Nu tränger islam
småningom fram mot öfre G.-kusten, och kristna
missionärer verka såväl där som på den nedre
kusten. Folket lefver mestadels af jordbruk,
hvilket drifves af kvinnorna, samt af landets
naturliga frukter. I industri ha asjantis hunnit
längst; utmärkta guldarbeten förfärdigas på
Guldkusten, järn framställes i bergstrakterna,
där äfven smideskonsten idkas; prof på snideri
meddelas å pl. Afrikanska kulturföremål, II.
Sedan gammalt har öfre G.-kusten delats i fyra
"kuster", som fått sina namn efter de varor,
hvilka strax efter upptäckten voro de viktigaste
inom hvarje område: längst i v. Peppar (krydd-)
kusten till Kap Palmas, Elfenbenskusten till
floden Assini, Guldkusten till Voltas mynning
och Slaf-(Benin-)kusten till
Beninflodens mynning. Hela kusten hör i våra
dagar till europeiska stater, utom Liberia,
som är en själfständig stat, och Kongos
mynningsområde, som tillhör den afrikanska
Kongostaten. I ordning från n. äro dessa kolonier
och stater följande:
1. Portugisiska Guinea (se d. o.) omfattar
området kring floderna Cachéo, Geba
och Rio Grande. 2. Franska Guinea (se
d. o.) upptager kusten mellan Portugisiska
G. och Sierra Leone. 3. Sierra Leone (se
d. o.) är en brittisk koloni. 4. Liberia (se
d. o.). 5. Elfenbenskusten (Côte d’Ivoire)
är till största delen
en fransk koloni (liksom Franska Guinea en del
af Franska Väst-Afrika, se d. o.) och sträcker
sig från Cavallyfloden i v. till Tanos mynning
i ö., omfattande äfven ett vidsträckt område i
det inre. 310,700 kvkm.; 1,955,000 inv. Själfva
kusten, som är 620 km. lång, är låg och sank,
med laguner i synnerhet i ö. Från den höjer
sig landet sakta upp till landet Kong, ett
af flacka höjder fylldt 300-350 km. bredt
urskogsområde, med inströdda savanner,
hvilket sträcker sig mot n. och har stora
tillgångar på oljepalmer, kautschukväxter
och värdefulla träslag. Från detta land
flyta floderna Comoe, Bandama, Sassandra och
Cavally ned till Guineaviken. Klimatet är hett,
fuktigt och osundt. Befolkningen i det inre
står lågt, men stammarna vid kusten äro ganska
duktiga. Kolonien står under en guvernör, som
residerar i Bingerville. Andra mera viktiga
orter vid kusten äro Grand Bassam, Assinie,
Grand Lahou, Fresco, Sassandra och San Pedro;
i det inre Bonduku och Kong (18-20,000 inv.). En
järnväg håller på att byggas från Petit Bassam
(nu kallad Port Bouet) till Kong (550 km.),
och 180 km. äro nu (1908) fullbordade. Importen
steg 1904 till ett värde af 18,4 mill. francs,
exporten till 11 mill. frcs. Den senare utgöres
af palmolja, palmkärnor, acajouträ, kautschuk,
färgträ, kaffe, elfenben etc. 6. Guldkusten-(se
d. o.), eng. Gold-coast-colony, från nedre
Tano i v. till Lome i ö., är en brittisk
koloni. 7. Togo (se d. o.), en tysk koloni;
dess kust är blott 70 km., från Lome till floden
Mono. 8. Dahomey (se d. o.), en fransk koloni med
en kust af 100 km. 9. Lagos (se d. o.) och
Syd-Nigeria (se d. o.) äro brittiska kolonier, som
i ö. sträcka sig till Rio del Rey. 10. Kamerun
(se d. o.), en tysk koloni vid innersta delen
af Guineaviken (Biafraviken). 11. Spanska Guinea
(se d. o.), ett mindre område mellan Campofloden
i n. och Muniviken i s. Till Spanien höra
ock ön Fernando Póo i Biafraviken
samt Annobón längre ut i Guineaviken,
medan de mellanliggande öarna Principe och
SãoThomé äro portugisiska. 12. Franska
Kongo (se d. o.), från 1° n. br. till 5°
s. br. 13. Kongostaten (se d. o.) eger ett litet
kustområde n. om Kongos mynning. 14. Angola (se
d. o.), en portugisisk koloni, som dock med sin
sydligaste del faller utom Guineakustens område.
G.-kustens viktigaste exportartikel var i
äldre tider slafvar; i deras ställe ha nu trädt
palmolja, palmkärnor och kautschuk samt vidare
elfenben, gummi, kopal, färg- och möbelträ,
jordnötter, hudar, vax m. m. Införselvaror äro
bomullsvaror, brännvin, tobak, krut och gevär,
järnvaror, såpa, glas m. m. Mynten växla
i olika delar af området. I Angola räknar
man med macudas à 50 reis och begagnar gamla
portugisiska mynt, pärlor, gin, bomullstyg i
kvadratform (fazenda) samt flintlåsgevär som
bytesmedel. Äfven kaurisnäckan, af de infödde
kallad zimbo, gäller som mynt. I Gabun begagnas
franska silfvermynt och spanska piastrar. I Öfre
G. äro bland de infödde icke längre kaurisnäckan,
utan nyttiga varor med växlande kurs bytesmedlet,
såsom en stång af metall (manilla l. igbi),
ett stycke bomulls- eller sidentyg af viss längd
(fr. pagne, eng. pawn), värdt omkr. kr. 2,75. På
Pepparkusten betalas med 1 kru ris, på Guldkusten
med 1 kru palmolja samt allestädes med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
