- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
569-570

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guizot, François Pierre Guillaume - Guizot, Elisabeth Charlotte Pauline - Guizotia - Gujar - Gujarat (Gudjarat, Guzerat) - Gujarati (Gudjarati, Guzerati)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mémoires pour servir d l’histoire de mon temps (9
vol., 1858-68), Histoire parlementaire de France
(5 vol., 1863), Méditations sur l’etat actuel
de la religion chrétienne
(1865), La France et
la Prusse responsables devant l’Europe
(1868),
Histoire de France racontée à mes petils-enfants
(1870-75), Meditations et études morales sur la
religion, la philosophie
etc. (1852), Corneille
et son temps
(s. å.), Shakespeare et son temps
(s. å.; 7:e uppl. 1880), L’amour dans le mariage
(1855), Mélanges biographiques et littéraires
(1868) och Mélanges politiques et historiques
(1869). - G. blef 1836 medlem af Franska
akademien. G:s många historiska arbeten
utmärkas för grundlig forskning, opartiskhet,
glänsande stil och en beundransvärd förmåga
att åskådliggöra de olika tidehvarfvens
ledande idéer. Af epokgörande betydelse voro
särskildt hans skrifter rörande medeltidens
samhällsinrättningar och civilisation. Som
statsman var den store historieskrivaren i hög
grad oegennyttig, outtröttligt arbetsam och
uppriktigt fredsälskande, men blef icke desto
mindre olycksbringande för Frankrike genom den
doktrinära, öfverrnodiga, hårdnackade envishet,
hvarmed han motsatte sig folkets berättigade
reformkraf. Jfr Mazade, "Portraits d’histoire
morale et politique du temps" (1875), Madame
de Witt (G:s dotter), "Monsieur G. dans sa
famille et avec ses amis" (1880) och "Lettres
de monsieur G. à sa famille et à ses amis"
(1884), Jules Simon, "Thiers, G., Rémusat"
(1885), Bardoux, "G." (1894) och "Les années de
retraite de M. G. Lettres à M. et M:me Lenormant"
(1901). - G:s son, Maurice Guillaume G., f. 1833,
d. 1892, var professor vid Collège de France.

2. Elisabeth Charlotte Pauline G., född de
Meulan
, den föregåendes hustru i första giftet,
fransk författarinna, f. 1773 i Paris, d. 1827,
debuterade som författarinna med romanen Les
contradictions
(1799), hvarefter följde den
i engelskt maner skrifna La chapelle d’Ayton
(1800). I tidningen "Le publiciste" skref hon
en mängd uppmärksammade artiklar öfver de mest
olika ämnen. 1812 trädde hon i äktenskap med
Guizot. Hon författade flera mycket lästa
ungdomsskrifter, såsom Les enfants (1812),
L’écolier (1821), Nouveaux contes (1823) och
Éducation domestique (1826), samt biträdde äfven
sin man vid hans litterära arbeten. Efter hennes
död utgåfvos Une famille (1828) och Conseils
de morale
(s. å.; med biografisk inledning af
Ch. de Rémusat). Tre af hennes "Berättelser
tillegnade ungdomen" öfversattes 1849. 1. E. W.

Guizotia [gisåtia] Cass., bot., växtsläkte
af fam. Compositæ, nära släkt med Bidens. De
5 arterna, som äro inhemska i Afrika, äro
enåriga örter. G. abyssinica Cass. (G. oleifera
DC.) odlas i stor skala i hela Öst-Afrika och i
Ostindien. Af frukterna, nigerfrö l. ramtillfrö,
erhålles genom pressning nigerolja l.
ramtillaolja, af gul färg och
nötlik lukt och smak; nigeroljan användes
i Indien som matolja, i den europeiska
industrien som brännolja, smörjolja och till
tvålfabrikation. Pressåterstoden utgör ett mycket
värdefullt fodermedel, nigerkakor. Nigerfröna,
hos oss vanligen kallade negerfrö,
användas äfven mycket som föda åt burfåglar.
G. L-m.

Gujar (korrumperadt af fr. goujat, handtlangare)
kallades förr vid vallonsmidet den pojke,
som tjänstgjorde som handtlangare i smedjan.
C. A. D.*

Gujarat (Gudjarat, Guzerat), landskap i
nordvästra delen af Främre Indien, mellan
20° och 24° 45’ n. br., omfattande halfön
Cutch, halfön Kathiawar och det angränsande
fastlandet, begränsas i n. af Rajputana, i ö. af
Central-Indien och distriktet Khandesh, i s. af
landskapet Konkan, i v. af Arabiska hafvet. Det
omfattar dels de brittiska distrikten Ahmedabad,
Kaira, Panch Mahals, Broach och Surat af norra
divisionen i presidentskapet Bombay, med en
areal af 26,666 kvkm. och 2,701,684 inv. (1901,
mest hinduer, omkr. 300,000 muhammedaner
och 4,500 kristna), dels den i många större
och mindre parceller öfver området spridda
staten Baroda (se,. d. o.), dels de under den
brittiske kommissarien i norra divisionen ställda
tributstaterna (öfver 300), utom Baroda, 130,833
kvkm. med 4,4 mill. inv. (1901, mest hinduer,
600,000 muhammedaner, 1,700 kristna). Hela
området inräknadt Baroda har alltså en areal af
178,804 kvkm. och 9 mill. inv. (1901). Därtill
komma de små portugisiska besittningarna Damão
vid kusten af Surat och Diu på södra spetsen
af Kathiawar. Om halfön Cutch se d. o. Halfön
Kathiawar, som genom ett 110 km. bredt näs mellan
Rann och Cambayviken sammanhänger med fastlandet,
liknar Cutch, men är högre (Mandwa hills och
Girnarbergen, de senare 1,117 m.). Fastlandsdelen
delas af floden Mahi i en nordlig, jämn, kal
och torr landsträcka, genomskuren af floder,
som gräft sig ända till 20 m. djupa rännor, i
hvilka under den torra årstiden hela samfärdseln
i det skenbart utdöda landskapet rör sig, och
en sydlig, ett af de vattenrika floderna Narbada
och Tapti genomskuret landskap, med förgreningar
af Vindhya- och Satpurabergen och för öfrigt
bestående af bördiga slätter och dalar. I sin
helhet är G. ett af Indiens bördigaste och
bäst odlade landskap. Befolkningen består till
större delen af hinduer (bramaner, rajputer och
maratter), till en mindre del af muhammedaner och
parser. Det mest utbredda språket är gujarati (se
d. o.). Den engelske agentens säte i Kathiawar är
Rajkot. På fastlandet äro de viktigaste orterna
Ahmadabad, Surat, Broach, Cambay och Patan.
J. F. N.

Gujarati (Gudjarati, Guzerati) är ett
från fornindiskan (sanskrit och därmed jämställda
språk) härstammande nyindiskt språk och talas af
omkr. 11 mill. människor i Gujarat (se d. o.) och
ett par andra områden. Det är äfven parsernas
språk, i synnerhet i Bombay, och användes äfven
i deras (religions-)skrifter. Språket öfvergår i
n. v. i Sindh-dialekterna, i n. ö. i hindi och i
s. v. i marathi. Närmast står det hindi och torde
ha ifrån den prakritdialekt, hvarpå den s. k.

Girnar-versionen af Açoka-inskrifterna är
affattad. Denna dialekt å sin sida stod nära den
prakritdialekt, caurasenl, som bildar grundvalen
för det egentliga hindi (se d. o.). Det är å ena
sidan ålderdomligare än detta, men har upptagit
persiska lånord i minst samma utsträckning. Af
äldre språkbyggnadskategorier har det
bibehållit 3 genera, spår af instrumentalis
och i verben det s. k. presens infinitum och
imperativ samt futurum. I öfrigt är språket
starkt analytiskt; det bildar kasus medelst
postpositioner och verbalkategorier medelst
kombinationer af participier och hjälpverb. Det
brukliga alfabetet, kalladt balbodh, är en
kursiv form af det vanliga indiska alfabetet
(deva-)nagari. En litteratur på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free