Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 575-576 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gula febern - Gula flagellater - Gula floden - Gula fläcken - Gula färger - Gula hafvet - Gula jorden - Gulak

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fartygsbesättningar i smittade hamnar. De fleste
bland de angripne ha hört till den del af
personalen ombord, som oftast är i land, såsom
officerare, läkare, kockar o. a. I ogynnsamma
fall har en mycket stor del af besättningen
blifvit angripen. Då det italienska krigsfartyget
"Lombardia" 1896 låg i Rios hamn, insjuknade af
den 280 man starka besättningen 270 personer;
129 afledo, däribland samtliga officerare med
undantag af 2. I en hamn, där gula febern rasar,
gäller det för ett fartyg att få sin ankarplats
så långt bort från land som möjligt, på en
plats, som ej är skyddad för vinden. Myggorna
sky drag, som därför är ett utmärkt medel att
fördrifva dem. Till fartygen kunna myggorna
bl. a. komma med lasten. Särskildt farliga
anses täckta pråmar, som föra varor från
land, hvilkas mörka rum erbjuda dem gynnsamma
krypin. Myggan lägger sina ägg uti så godt som
hvilka vattensamlingar som helst, i blomvaser,
tvättkannor, vattentunnor. Alla vattenförråd
ombord, som icke äro täckta, måste därför
uttömmas. Halm, sjögräs, mattor och annat
emballage kastas öfver bord. Transportpråmar få
icke nattetid ligga intill fartyget. Man sofver
under myggnät och sörjer för ett godt tvärdrag,
hvilket för öfrigt i de varma länderna icke är
besvärande. Att ingnida huden med luktande oljor
för att skydda sig mot myggbett är gagnlöst. Att
gå i land om aftonen borde vara förbjudet.


Myggskyddadt rum för behandling af
gulafeberpatienter.

Gulafeberpatienter böra om möjligt föras till
ett särskildt sjukhus, anordnadt så, att det
är fullkomligt skyddadt mot mygg. Vården
af gulafeberpatienter är fullkomligt
ofarlig, om man förstår att skydda sig mot
myggbett. Desinfektioner äro öfverflödiga och
gagnlösa. Måste en sjuk vårdas ombord eller i
hemmet, bör han ligga under myggnät. Har man icke
något säkert myggskyddadt rum till hands, kan
man lätt uppföra ett dylikt af träramar, som äro
öfverdragna med en myggtät väfnad och försedda
med dubbeldörr (se fig.). Rummet, där en patient
vårdats, måste genast utrökas, för att förgöra
möjligen befintliga myggor. Äfven under det
att den sjuke vistas i rummet, kan man röka med
insektspulver, 2-10 gr. på 1 kbm. rum. Samtidigt
utbreder man hvita dukar på golfvet och framför
fönsteröppningarna. Myggorna bli bedöfvade af
röken och flyga ned på de hvita dukarna, där de
genast kunna sopas ihop och brännas upp. Salonger
och hytter på fartyg från smittad ort utrökas
också lämpligen med insektspulver. Lastrum och
mindre dyrbart möblerade rum kunna rökas med
svafvel, 20 gr. per kbm. Vissa varor taga dock
skada af svafvelrökningen, t. ex. frukt, siden,
finare yllevaror.

Ett fartyg, som kom från en gulafebersmittad
ort, måste förr ligga i karantän under längre
tid och genomgå kostsamma och tidsödande
desinfektioner. I vårt land äro sådana åtgärder
gagnlösa. Vi äro genom vårt klimat skyddade för
invasion af Stegomyia-mygg och därigenom äfven
för epidemisk utbredning af gula febern. Om under
högsommaren smittförande mygg ankomme med ett
fartyg till svensk hamn, kunde ju tänkas som en
aflägsen möjlighet, att myggen kunde infektera
några personer ombord eller i land. Härför
skulle emellertid fordras samverkan af så många
faktorer, att en sådan händelse knappt kan
väntas. Dessutom får framhållas, att flera af
de viktigaste härdarna för sjukdomen hemsökas
af gula febern just under vår vinter.

Om man i våra nordliga trakter icke behöfver
vara alltför ängslig för hvad som kommer från
gulafebersmittadt land, måste man däremot i
hamnar, som ligga i varmare zoner, vara mycket
uppmärksam; speciellt måste alla feberfall
ombord på ett fartyg från smittadt land noggrant
isoleras på myggskyddad plats och observeras
och lastrum och öfriga delar af fartyget noga
utrökas för förgörande af myggor. Med kännedom om
gulafebersmittans öfverföringssätt har man nu
på flera trakter vidtagit kraftiga åtgärder för
att skydda sig och med framgångsrikt resultat. I
Habana började striden mot sjukdomen
- hufvudsakligen gående ut på att utrota myggen
- 1901, och sedan dess har staden varit
nästan fullständigt fri från gula febern,
ett häpnadsväckande resultat, om man
betänker, att under 140 år förut bevisligen
ingen enda månad förgått utan sjukdomsfall.
Gynnsamma resultat från kampen mot gula febern
har man att anteckna äfven från andra håll.
G. Wrgn.

Gula flagellater, bot. Se
Chrysomonadineæ.

Gula floden. Se Hwangho.

Gula fläcken (lat. macula lutea), anat., ett i
ögats bakre pol i näthinnan befintligt litet
ställe, som efter döden skimrar gult. Detta
ställe är emellertid af allra största betydenhet
för synen, ty just där är punkten för det
tydliga seendet. Utanför detsamma blir synen
ofullständig och detta desto mera, ju längre
bort ifrån densamma bilden af det sedda
föremålet faller. Därför ställas i normala
fall ögonaxlarna alltid så, att bilden träffar
dess centrum. I anatomiskt hänseende är detta
ställe olikt de öfriga delarna af näthinnan
dels däruti, att synpurpurn (se d. o.) här
saknas, dels ock däruti, att endast de allra
ädlaste elementen af näthinneväfnaden, de,
på hvilka bildens uppfattande beror, där
finnas hopade, en anordning, som betingas af
den där förefintliga jovea centralis retinæ
(se d. o.). Det är först på sista tiden,
som det blifvit till fullo bevisadt, att den
gula färgen ej förefinnes i det lefvande ögat.
Rsr. (G-d.)

Gula färger. Se Färg, sp. 265, 272-273, 293-295.

Gula hafvet. Se Kinesiska hafvet.

Gula jorden, geol. Se Löss.

Gulak, riktigare Artemovski-Hulak. Se Lillryska litteraturen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>